Gravid

Gravid vecka 31 + 32 – inga fosterrörelser och prematura sammandragningar

6 januari, 15:54 / Gravid
3 KOMMENTARER

GRAVIDVECKA: 31 + 32
80% avklarat och dessa veckorna hade jag sett fram emot. För jag visste att dem skulle gå fort (dem inföll nämligen över jul och nyår). 

BEBISENS STATUS:
I början utav v31 var Kotten 37cm och i slutet utav v32 var h*n 39cm. Med en vikt på ca 2kg. Det känns även som att Kottis-bebis har sjunkit ner med huvudet en del nu. Vilket barnmorskan bekräftade, dock var huvudet fortfarande ”ruckbart” och inte ”fixerat”. Men dagen därpå hos aurorabarnmorskan så låg h*n helt upp och ner igen haha vilket känns bra när man tänker på vad som har hänt dessa veckorna (läs vidare)… Tydligen har jag ett bäckenben som sitter långt ner + är brett så ongen har mycket plats att röra sig på haha.

Jag vet inte riktigt vad jag ska kalla bebisen här på bloggen haha? I det här inlägget har jag ju skrivit Kotten men det kallar vi ju egentligen till vår hund Bruno? Vi säger mest något utav namnen vi velar mellan alternativt ”Bumlingen” men det passar inte riktigt in på veckans aktivitet… För att under julledigheten har Bumlingen inte rört på sig som vanligt…

På alla dessa bilderna har jag sammandragningar. Jag förstår om det är svårt för er att se det – men magen blir stenhård och klotrund.

FYSISK STATUS:
Något jag inte hade räknat med var att jag skulle få så mycket sammandragningar under graviditeten. Sedan julafton har jag haft sammandragningar var 20e minut dag som natt. Oavsett fysisk aktivitet eller inte (vaknade av dem på nätterna). Jag testades för urinvägsinfektion som visade negativt. Och i mellandagarna trappades det upp till sammandragningar varje kvart + att dem började göra ont och jag blev illamående varje gång det hände.

En dag fick jag sammandragningar VARANNAN minut, och för någon sekund där trodde jag att kroppen var redo för att trycka ut Bumlingen haha. För det var ett tryck ”neråt” samtidigt.  Tack och lov lugnade det dock ner sig. Men dagen därpå hade jag istället sammandragningar som höll i sig 1h. Vila 20min. Sammandragning 1h. Vila 20min osv… Och den dagen kände jag knappt fosterrörelser på hela dagen heller. Trots att jag testade att ”trix” för att få igång rörelser. Så barnmorskorna på SÖS beordrade (istället för betonade som tidigare) vikten av att VILA och vara extra vaksam på fosterrörelser. Och till läggdags kände P sparkar när han tröck på magen<33

Jag har fortfarande sammandragningar ofta, och skulle Bumlingen kika ut nu skulle h*n ju troligtvis må bra. Men både min barnmorska och barnmorskorna på SÖS benämner smärtorna som ”prematura sammandragningar” eller ”tidiga förvärkar”. Så nu måste jag undvika stress och mycket fysisk aktivitet så mycket jag bara kan…

Övriga tankar kring detta: jag gillar ju hela grejen med sammandragningar, att livmodern tränar upp sig själv inför förlossningen och så vidare. Men jag trodde ALDRIG att dem skulle vara så energikrävande? Jag känner direkt att när sammandragningarna är tätare = jag blir tröttare. Så jag kan bara tänka mig hur saaaaatans sluuuuuutkörd man kommer vara efter förlossningen.

PSYKISK HÄLSA:
Okej!! Mina hormoner har balanserats, och jag känner livsglädje igen. Hejdå vidriga äckelhormoner mo ha ha!! Dock har jag känt mig svag den senaste tiden och undrat om det är något fel på mig? ”Varför verkar alla andra gravida klara av livet precis som vanligt? Varför känns det som att det bara är jag som klagar osv?” Fått så peppiga kommentarer både ifrån vänner, familj och er läsare kring det<3 Man kan ABSOLUT ha en värre graviditet till mig, men jag gillar verkligen inte att vara gravid och det känns inte som att min kropp är gjord för att vara det heller. Bumlingen får gärna tjocka på sig inne i magen några veckor till, men för mig hade graviditeten gärna fått vara över nu.

CRAVINGS:
Innan julen var det semlor. Under julen var det choklad (After Eight, Paradis, Marabou osvosv). Och över nyår fram tills idag har det varit drickan Sanpellegrino med blodaelsinsmak. Sur vinegrette på krapriga kålsallader håller fortfarande i sig och thaimat.
STATUS PÅ INKÖP AV BABYGREJER?
I mellandagarna fick vi hem ett stort paket med nödvändigheter till bebis och maaaj. Typ amningsinlägg till BHn, snorsug (heter det så?), oljor, blöjor ja u name it! Men också en babysitter som man kan fästa på en matstol så Bumlingen kan sitta med när vi äter middag osv. En sån här alltså. Paketet gjorde i alla fall allt lite verkligare….<3 Vi har fortfarande inte fått upp något på väggarna i barnrummet, förutom bokhyllan som nästan är full med böcker nu haha. Min mamma är ansvarig för barnlitteraturen här hemma, och jag tror aldrig att ett barn kan få för mycket böcker<3

ÄR DET NÅGOT NYTT SOM HAR HÄNT SEDAN SIST?
Tanken är ju att vi ska ha två barnvagnar. En Stokke Explory som ”cityvagn” och en Stokke Trailz härute eller i Skåne etc. Trailzen togs ur sortiment den här hösten, så vill man köpa en får det bli beggat vilket vi hade tänkt (vi är alltså stora Stokke-fan sedan years back då dem är höööga, snygga osv). Så iaf, på juldagen kom P’s familj hit… Med… Håll i hatten… En Stokke Trailz! Vår systersons gamla i superfint skick som vi fick ärva<3 Så VI HAR BLIVIT MED VAGN! Är så tacksam verkligen <3 Nu ska den gossas upp med filtar och annat mys.

0 gillar 3 KOMMENTARER

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

BLOGGARE PÅ FORNI

Sedan 2008 har alltid haft som ambition att skriva om allt annat än rosa fluffiga moln. Bloggen är mitt favoritforum för det, och är den förlängda armen av allt ni inte får se på min IG story. Renoveringsresor, barnuppfostran, djupa texter, ekonomisnack och skönhetstips därför vanliga ämnen här inne.

Min youtube debut – frågor om graviditeten!

29 december, 15:37 / Gravid
9 KOMMENTARER

HELLUUUU fellas!! Innan julledigheten fick jag äntligen träffa min bästis Elin igen för första gången på månader. Hon sov här en helg innan hon skulle åka till Göteborg och fira jul med sin familj. I alla fall!! Lite spontant så frågade hon om jag kunde ställa upp på att svara på frågor på Youtube om min graviditet. Jag är nämligen hennes första nära vän som är preggo = väckt många tankar hos henne. ”Självklart!” skrek jag och drog på lite läppglans. Jag bad er ställa ytterligare frågor via min Instagram, så vi besvarar dem också.


Vill ni titta på klippet så klickar ni här. 

Frågorna jag besvarar är följande: 
– Följer jag mat och dryckrekommendationerna för gravida? Om inte, varför?
– Stämmer det att man blir extra sexsugen som gravid?
– Ser jag min graviditet som en affärsmöjlighet iom att jag är influencer? 
– Saker som har hänt med kroppen sedan jag blev gravid… Tex att trosskydd är ens bästis. 
– Känner man exakt NÄR man blir gravid? 
– Var jag och P synkade i att vilja ha barn? 
– Hur jag ser på det här med att gå upp i vikt… 

… Hahahaha ja väldigt personligt med andra ord. Jag tror att Elin är chockad över hur mycket jag öppnade upp mig faktiskt. Men vaaaar såååå goda mina bästa följare. Det var askul att sitta framför kameran såhär, trots att jag har haft grov prestationsångest efteråt. Jag tycker att jag ser så dryg ut?? Jaja, gillade ni att se mig i det här formatet? PUSS

0 gillar 9 KOMMENTARER

  4. Följt dig sååå länge, sen bilddagboken hehe… Vad sjukt. Alltid tyckt mycket om det du delar. Så kul att se dig i en video!! Tycker så mycket om din energi. <3

    Svara

    1. Hahaha VA omg vad sjukt! Hade BD typ 2005 ju?! Eller naj kanske 2006? Aja oavsett sjukt länge sen!!!! Tack <3333

      Svara

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Gravid vecka 30

18 december, 11:16 / Gravid
2 KOMMENTARER


GRAVIDVECKA: 30
75% avklarat och 70 dagar kvar utav graviditeten!!!!! 

Bebisens status:
Toppelitopp! Finns verkligen inget mer å säga än det den här veckan. Jag har börjat få mer sparkar mot revbenen, och ibland trycker h*n hela sin rygg (tror jag?) mot ”framsidan” av min mage (alltså inte in mot ryggen). Det kan vara obehagligt för då känns det som att det rullar en 10cm stor dankboll längst insidan av magen. Det är crazy att bebisen är så ”långt bort” fast samtidigt bara någon centimenter ifrån mig hela tiden.
Psykisk status?
Jag har börjat inse att jag inte kan styra min kropp eller mina hormoner (perfekt att jag kom på det så sent i graviditeten :’-)) vilket någonstans känns rätt skönt. Jag har liksom gett upp att försöka streta emot mitt dåliga mående eller när jag har ont i kroppen. Det är bara att acceptera läget och det är varken mitt fel eller något jag kan påverka. Meeeen jag måste säga att jag har mått väldigt väldigt bra de senaste dagarna! Thank you högre makter <3333 Men gravidhormoner är INTE att leka med kan jag säga er. En kund ringde här om dagen och sa samma sak ”jag har mått som du mår nu och det släpper när ungen är ute<3” I hope sooooo!

Cravings?
Apelsiner, grapefrukt och Risenchoklad.

Status på alla inköp till babyrum mm?
Wihooo! I veckan kom babygymmet hem tillsammans med blöjhink och massa andra praktiska grejer. Typ lakan till vagn, små servetter för att torka rumpan jaaa I don’t now really för det var bästis Carro som berättade vad vi behövde. Men någon snuttis, mobilhänge över vagnen. Ja u name it!

Är det något nytt som har hänt sedan sist?
Magen har sagt POPP!! Alltså literally. På dessa bilderna hade jag sammandragningar också, så magen ändrade helt form hahaha. Det börjar absolut bli TYNGRE men än så länge känner jag mig fortfarande rätt normal. Men promenaderna utomhus går ju långsammare och långsammare så att sägaaa. Vi ska boka in en profilaxkurs hemma så att P kan få vara involverad och ställa frågor efter nyår. Längtar satan tills dess.

Plus att det är så GALET många utav våra vänner som också väntar tillökning. Vi är uppe i 17 olika par nu!!!!! Det måste ju ändå vara någon form utav superrekord? 2021: Coronabarnens år! I turordningen så har de första BF i mitten utav januari, sen kommer vi den 25e februari, och sedan rasslar det alltså in 15 till innan augusti. W-T-F?!

När jag tänker tillbaka på graviditeten så är det dessa veckor jag egentligen minns:
– Vecka 7 (plussade på stickan)
– Vecka 21 (berättade för er)
– Vecka 23 (min migrän började succesivt avta och tur var väl det annars hade jag nog inte överlevt haha)
– Vecka 30. För att det har varit en milstolpe hela tiden. Nästa vecka är det julafton och då är det bara två månader kvar till beräknad ankomst. HERREGUD!

Alla veckor här emellan är faktiskt rätt luddiga, konstigt nog. Det är sjukt hur hjärnan fungerar!!

0 gillar 2 KOMMENTARER

  1. Så kul att du mått bättre de senaste dagarna, hoppas det håller i sig! <3

    Är det bestämt när första droppet av kollektionen släpps?Är så taggad!!

    Kram!

    Svara

  2. Åååh kan inte du snälla göra ett inlägg där di visar upp hur du organiserar dina smycken?? <3 Alltid kaos hos mig haha, behöver lite inspo!

    Svara

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Det sa popp!

16 december, 16:57 / Gravid
2 KOMMENTARER


Två dagar emellan bilderna #vecka30

Nejmen fellas! Jag måste faktiskt bara visa vad som har hänt den här veckan. Magen har sagt POPP! Förlåt för världens sämsta kvalité, det är två skärmdumpar ifrån min Instagram story. Jag tyckte att kroppen kändes aningen tyngre, och efter att ha jämfört det här bilderna så kan vi ju lugnt konstatera att det inte var inbillning. Båda är tagna på kvällen så det är ju helt klart mat som ligger därinne och skvalpar också. Men ändå! Jag trodde bara magen ska POPP i början utav en graviditet – men tydligen inte! Man kan växa ur sin garderob på bara två dagar också tydligen (tishor som var gränsfall att bära innan slutar seriöst vid naveln nu haha).

Just nu jobbar vi intervaller här hemma, lillen å jag. H*n köttar loss i 2 sekunder och då rör sig _prick_ hela magen. Därefter är det en paus och sedan köttas det loss igen 10min senare. Dygnet runt haha. Nu märker jag dock att det är mer sparkar upp mot revbenen, så förhoppningsvis har väl ongen fattat att den ska ligga med huvudet neråt sen. Höppas höppas! Jaja, har någon utav er gravida därute upplevt ett POPP senare in i graviditeten? Var det också runt v30? PUSS

0 gillar 2 KOMMENTARER

  1. Hej där!
    Läste ditt inlägg om v. 28 och 29 och om din andning. Graviditeter är ju verkligen så olika så kanske är inte detta alls applicerbart på dig… MEN jag hade också så tungt med andningen under samma veckor och några veckor framåt. Aldrig haft problem med ångest men föreställde
    mig att det var precis så det skulle kännas om så var fallet. Började t.o.m. grina flera ggr för att känslan var så främmande och trängd. Blev bättre efter några veckor när liten sjönk ner lite. Ibland skönt att höra att man inte är ensam… 😉

    Svara

    1. Hoppas hoppas hoppas det bara är det!!!! Ungen som trycker på alltså och att det släpper sen!!<3

      Svara

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Gravid vecka 28 & 29 – sörjer att graviditeten inte blev som jag hade tänkt mig

13 december, 13:49 / Gravid
8 KOMMENTARER

GRAVIDVECKA: 28 + 29
Nu har vi passerat 70% utav hela graviditeten. Vad i hela helv händer?!

Bebisens status:
Lillen mår bra! Jag tycker att rörelserna har blivit annorlunda i magen nu. Innan har det varit långsamma *duuns duuuns* inne i magen. Men i v28 kändes det istället som när man är riktigt dålig i magen och allt bara rör på sig samtidigt ni vet? Och i v29 har det lugnat ner sig igen och jag känner inte lika mycket rörelser varje dag längre. Det känns som att h*n sover mer nu. När jag var hos barnmorskan så håller bebben fortfarande sin kurva, och ligger en bra bit över medel.

Min kropps status:
När jag tog dessa bilderna i spegeln så tyckte jag att magen såg rätt liten ut för att vara i v29 (tvi fick jag för i skrivandes stund är jag i v30 och det har sagt BAM hahaha). Min foglossning i muttis har inte varit att leka med den senaste tiden. Och mina järnvärden hade gått ner ganska mycket. Så nu äter jag nya tabletter både morgon + kväll för att höja värdena lite. Många säger ju att man ska bli hård i magen och passa sig för hemorrojder nu, men jag är inte alls hård hehe så oroar mig inte jättemycket för det just nu. Juste min andning har blivit kaaaos lately också så tyvärr har astmamedicinen blivit en del utav mitt liv igen.

Psykisk status?
Ja nejmen ni vet ju vid det här laget att jag har haft mina bättre dagar så att sägaaa. Och mitt dåliga mående beror nog på min isolering iom corona. Min barnmorska sa ju till mig på skarpen att det här på allvar, så den här veckan har jag haft ett möte, bästis bodde här över helgen och våra närmaste vänner kom över på middag i torsdags. Jag har såklart haft sämst samvete över det menmen.

Min barnmorska tror att jag har utvecklat panikångest iom med mina andningssvårigheter senaste tiden. Men jag vettifasiken. Jag är absolut inte överlycklig atm men jag är ju INTE deprimerad. Kan man få panikångest ändå? Jag har aldrig haft det innan så I don’t know. Vill bara att allt ska vara som vanligt? Att jag kan må som vanligt? Ha det som vanligt osv. Men antar att mycket hormoner spelar in och underliggande stress säkert. Förhoppningsvis tar de nya järntabletterna bort toppen på isberget.

Cravings?
Bakverk!!! ÄNTLIGEN har jag fått tillbaka mitt sötsug. Eller okej krydd jag vill fortfarande mest ha surt och grejer som biter tag i kinderna. Men jag är inte lika manisk med rödkål osv. Nu vill jag mycket hellre ha en semla, lussebulle eller ja vilket bakverk som helst. Precis som det var innan graviditeten med andra ord nomnomnom.

Status på alla inköp till babyrum mm?
Alltså jag tror att jag har börjat sörja lite att den här graviditeten inte riktigt blev som jag har tänkt mig. Och att den på riktigt snart är slut och att jag aldrig kommer att få uppleva den igen… Bara det här med att BOA inför bebbens ankomst…? Alltså det är inte jättelätt när man som förstföderska bara sitter och köper grejer online. Istället för att få klämma och känna i butik, fråga personal om hjälp och råd osv. Bästis Carro har ju en babybutik i Linköping som heter Sagoland. Så hon kommer hjälpa oss med mycket smågrejer som man inte tänker på. Typ blöjhink, olika typer av filtar osv. Inte vet jag ens haha?! Har ju nöll köll. Men det känns ändå så skönt<3

Barnvagnen, babyskydd och skötbord är beställda!!!! Vilket känns som en sån biggie då vi typ inte har några grejer än haha. Barnrummet är färdigmålat och klart också. Check check check.

Är det något nytt som har hänt sedan sist?
Jag har haft ett möte med min aurorabarnmorska på SÖS. Jag kan skriva i ett separat blogginlägg hur det gick, och hon frågade vänligt men bestämt om jag inte skulle vilja planera ett kejsarsnitt. Samtidigt som hon bara rabblade alla negativa aspekter med det… AH blir så matt. Men vi kan prata mer om det här längre fram.

1 gillar 8 KOMMENTARER

  1. Hej!
    Panikångest har ingenting med deprimerad att göra.
    Jag har panikångest från och till, och jag är i grunden väldigt glad och lycklig men när jag blir för stressad eller pressad att göra saker jag egentligen inte vill så kommer det fram. Men var några år sen nu, men då var det för att det var stressigt på jobbet.
    Det kan också vara hormonellt, hade det för några år sen och då var det för att jag bytt medicin.

    Kram

    Svara

    1. Heej! Omg! Kan det vara hormonellt? Isf skulle ju det förklara mkt också <3 tack snälla för fin kommentar <3

      Svara

  3. Hej!
    Har också haft panikångest utan att var deprimerad. Konstigt nog hade jag inte panikångest när jag faktiskt var deprimerad. För mig var det helt andra faktorer som utlöste panikångest (trångt och mycket folk tex). Känns också helt rimligt att andningssvårigheter skulle kunna leda till panikångest, finns ju inget mer stressande än att inte få luft tänker jag. Man får försöka hitta sitt sätt att ta sig ur sin panikångest, i början behövde jag hjälp av andra tex att ta mig bort från situationen och tillsagd att andas lugnt och bli klappad på. Efter ett tag lärde jag mig att lugna mig själv och nu har jag inte haft panikångest på väldigt länge. Försök hitta något som funkar för dig och ta hjälp om det behövs. Kram

    Svara

    1. Jaha!! Men gud. Ska försöka testa detta. Närhet generellt sätt gör ju att den mesta ångesten känns mkt lättare, så ska testa med att bli klappad osv <3 lät mys<3 tack för tips fina!!

      Svara

  4. Gud vad det kändes jobbigt att läsa att din aurora-BM ställer frågan till dig om planerat snitt. Jag har kämpat från dag 1 jag fick veta att jag var gravid om att få ett planerat snitt pga min rädsla för förlossningsskador samt avsaknad av trygghet inför förlossningsvård och vård av kvinnor generellt. Träffat x antal barnmorskor, läkare och psykolog och lagt fram hur dåligt jag mår över tanken på en vaginal förlossning samt hur det påverkar mitt dagliga liv. Med trots detta blir jag nekad pga att jag ej har övergrepp eller psykisk ohälsa dokumenterat i bagaget. Jag blir alltså tvingad att föda vaginalt, trots att jag inte alls känner mig trygg, då läkaren som var beslutsfattare ansåg att jag har alla förutsättningar för en vaginal förlossning. Man sket helt enkelt i mig, min oro och mina känslor.. Är såklart glad att du får ett bra bemötande men blir väldigt jobbigt att höra när man själv har kämpat och skrikit i 7 månader av graviditeten utan att bli tagen på allvar. Hade jag dessutom varit man, eller om män hade fött barn, hade jag dessutom aldrig ens behövt gå på tusen samtal för att bevisa något. Sjukvården hade lyssnat, accepterat och låtit mig ta beslutet om hur jag vill förlösa mitt barn och vilka risker jag vill utsätta min kropp för. Det gör mig också så frustrerad, men det är en annan historia!

    Svara

    1. Nejmen alltså jag köper verkligen dina resonemang rakt av. Kvinnovården är ju åt helv generellt sätt vilket gör att jag också saknar trygghet. Jag är ju inte rädd för vaginalt, utan pepp. Men känner mig bara inte trygg…. Pga samma skäl som du<3 så jag blev snarare helt ställd när hon frågade det pga det är inte alls vad jag vill. Ville bara ropa ”HALLÅÅÅÅ hör du inte vad jag säger jag vill ju föda vaginalt men HJÄLP MIG snälla rara att kunna känna tillit till er och att ni HÖR vad jag sägeeeer!”. Så tyckte tyvärr mest att ingen lyssnade på hur jag faktiskt vill att min förlossning går till. Vilket ju stressar en... Som du säkert känner igen<3 Även om barnmorskan föreslog det så var hon ganska tydlig med att säga att det inte är hennes beslut. frågade om mina skäl isf var legitima för ett kejsarsnitt (dvs saknar tillit och känner mig noll trygg) men jag fick aldrig något vettigt svar på det. Vet ej hur denna processen går till - men antar att du inte kan kolla hos flera sjukhus om möjligheterna för kejsarsnitt? Jag blir helt fullständigt galen när jag hör sånt här. Vilket ju tyvärr händer på daglig basis. Att kvinnor totalt körs över av vården t o m under sina EGNA förlossningar. Jag var deprimerad i många år, men det finns inte heller dokumenterat pga sökte ju aldrig vård eftersom att jag (hör å häpna) ej litar på vården.

      Jag kollar på alternativ för doula nu, tror du att det skulle kunna vara något? <3

      Jag vill verkligen att du ska veta att jag på riktigt lider något oerhört med dig. Vill bara skrika och gråta för din skull<3 Du är så jävla stark!!!!!!!!!!<33333

      (kan dem erbjuda extra psykologtimmar inför och efter din vaginala förlossning isf förresten (kom jag på nu?). Känns som att det är det minsta dem kan göra?<3) KRAAM

      Svara

  5. Känslan av panikångest med andning kan vara svår att avgöra. Hade liknande symptom ett tag, och utredde även sköldkörteln i samband med det för den bidra med en liknande känsla som vid den upplevda andningssvårigheten vid panikångest. Så försök att bara intala dig att det inte är farligt och andas bäst du kan 🙂
    Kämpa på! <3

    Svara

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

se mer

sub archi