Hallå! Eftersom att jag ligger efter i mitt uppdaterande kring mellandagarna så tänkte jag skriva en summering nu.
Innan så har jag ju ALLTID haft hur mycket tid som helst att blogga och skriva långa summeringar i mellandagarna. Men i år har ju William underhållit mig, när jag i ”vanliga fall” (vad som är VANLIGT och inte har ju bytts ut menmen ni hajar) har pauser. Men såna finns det ju inga längre hehe…
Let’s go för vi har mycket content att kika på!
Några dagar innan julafton åkte vi ner till Linköping och min svärmor. Hon bor i ett av alla småhusen på en stor gård därnere, och det är såå mysigt att vara där.
Vi tog promenader och bara myste.
En kväll åkte vi över till Carl och Julia, och deras lilla Dante (som är 1,5mån äldre än William). Det är alltid så kul när grabbarna hänger, för då får vi se vad vi har att vänta den närmsta 1,5 månaden haha.
Deras hus är helt amaze<3 Och blev färdigbyggt här under hösten. Skapligt avundsjuk är jag!!
Varje gång vi är nere i Linköping så blir det rätt mycket flängande, eftersom att vi ska hinna träffa så många som möjligt. Jag tror vi hann med fem kompispar med barn + åka runt till alla i P’s familj på typ fyra dagar. Och det är inklusive julafton haha. Så det var fullt ös kan man säga.
Några vi alltid besöker när vi är ute på vägarna är såklart Carro och Andreas. Ni vill alltid att jag ska be dem att starta ett huskonto (jag förstår er!!) för att deras hem är så otroligt. Och jag hör er!!! Meeen dom är typ Sveriges mest privata människor (inkl alla jag känner typ?) så det kommer aldrig att ske. Men jag hojtar om dom skulle ändra sig!
Vi hann även med en tur till Norrköping där P’s syster bor. William hatar ju inte att typ alla vi känner har barn i samma ålder. För det betyder nya leksaker att utforska vart vi än åker!
För övrigt är ju hans ”normal mode” att vara GLAD. Men under julen och nu efter nyår så har det inte riktigt varit så pga att hans framtänder har växt ut. Jag och P står helt handfallna då och vet inte riktigt vad vi ska göra haha. Skönt att det börjar släppa nu, mest för honom såklart.
Svärmor skämde bort mig och hade köpt hem smörpopcorn för att vi skulle komma på besök också<3 Hon känner maj!!!
Vi sover alltid i flanelltäcken där också, vilket vi inte har några hemma. Och jag njuter lika mycket varje gång! Bruno också verkar det som <3
Plötsligt så var det julafton!!!!! Hjärtpyjamasen var såklart på.
Men sen svirades det om! Min klänning är ifrån Adoore.
När klockan slog lunch så gick vi över till ett av de andra husen på gården, där P’s moster bor.
Vi skulle nämligen äta en lättare jullunch där (och sedan julbord till middag).
Tänk om man kunde inreda såhär mysigt!!! Den känslan i fingertopparna har man ju inte direkt. I nästa boende vill jag också ha en gröngrå bokhylla.
Är inte sisalmattor på golvet så OTROLIGT underskattat? Och fint? Vill ha i vår hall!!!
Äggen är en utav mina favvisar på julbordet!
William och Bruno matchade dagen till ära. Flugorna beställde jag ifrån någon random hemsida. Googlade på ”fluga till barn” och sedan valde jag två stycken vinröda i samma storlek till grabbarna.
Nejmen jag dör sötdöden. Enda sedan jag var liten, så har jag alltid vetat att jag ska ha mitt ”crew” av grabbar. Och nu är jag där. Med tre alldeles egna killar i mitt liv.
Pluttisen kändes så vuxen med fluga, skjorta och lackskor? Hans kavajer hade han visst växt ur. Likaså de gröna manchesterbyxorna som vi hade tänkt ha. Jaja!!!!
Vi passade på att ta en sista bild ihop innan P’s moster + syster med familj kom.
Sen vankades det Kalle Anka. Jag tror att vi var mer peppade på Williams Kalle-premiär än han själv.
Och kusinbus!! Så GÖLLIGT att alla matchar. Känner ni igen Beatas tofflor? Williams skjorta är Claes gamla också haha. Älskar när kläder får lite längre livslängd.
Sen kom tomten!!! Jag tror att William sov på morgonen när P åkte iväg till barnsjukhuset för att lämna julklappar till dom sjuka barnen. För jag kan inte alls minnas att William träffade tomten då. Men på kvällen så var han skör pga tänderna, så allt utanför min eller P’s famn var läskigt hehe. Sorry tomten!! Nästa år kanske du får en kram om du har tur.
Sen blev det middag för oss vuxna.
Som höll på i många många timmar.
Den 25e stod bilen färdigpackad vid 10, för då var det dags att åka tillbaka till Stockholm och fira jul med min familj. Vi kör vartannat år med våra familjer.
Då åkte lilla nissedräkten på, och sen skulle William visa sina julklappar för mina systrar. Men mer om det får ni läsa en annan dag…
Min familj har alltid firat traditionsenligt med gran,julstrumpa, multum md julklappar, glögg, släkten etc. Mamma hade alltid ångest innan för att hinna allt då pappa alltid jobbade så mycket när vi var små. När jag var 6 år bokade mamma Thailand över jul och nyår med min kusins familj. Där startade den kravlösa julen. Vi åkte till Thailand varje eller vartannat år och gav inga julklappar. Det var julklappen för vår familj, att vara tillsammans och njuta istället för att mamma grät och stressade sönder sig. Nu har både jag och min syster barn så från iår blir det barnens jul. Allt sker på deras villkor och det ges enbart julklappar till barnen på julafton från tomten. Julen är så stressig för så många. Tycker man ska göra det man vill och känner för inte något annat.
Tack fina fina du för att du delar med dig! Ni tre får mig att känna hopp inför framtiden och att kärleken för julen kan komma tillbaka. För jag Älskade (!) julen som liten men sedan jag blev äldre och ”medveten” har den känslan försvunnit. Inget är skrivet i sten, jag vet det och därför längtar jag så innerligt till den dagen när jag får skapa egna traditioner med min egna familj. Så tack för att ni ger mig hopp om en kärleksfylld jul igen<333
Så fina texter som alltid Ellinor, de berör som verkligen! Min mamma gick bort i obotlig cancer igår och just nu är saknaden kompakt. Men jag finner ändå någon strimma av hopp när jag läser din text. Allt måste inte vara som vanligt och det viktigaste är kärleken till varandra. Kram!
Första julen i år utan min pappa som gick bort i cancer. Vi får se vad det blir, men tack för att du delar med dig och påminner om att julen inte behöver vara perfekt.