Föder vi nu? 1cm öppen, förlossningsdrink, slemproppen har gått och hinnsvepningar

Hallå gänget! Hoppas allt är bra med er<3 Med mig är det toppen förutom att jag sover nästan hela dygnen. Jag är så sjukt trött, men jag antar att det är kroppens sätt att samla kraft. I förrgår var det BF, och då spelade verkligen min kropp oss ett spratt…! Men jag tänker att jag tar allting från början så ni hänger med.

Jag har ju som ni vet en förlossningsrädsla, som handlar mycket om att jag inte vill ”bli störd” under förlossningen (eller innerst inne handlar det väl om ett kontrollbehov och att jag inte litar på någon och känner mig otrygg på sjukhus). Min syn på förlossning verkar inte gå att placera i något fack? Jag är varken den som lägger mitt liv i barnmorskornas händer lättmant och vill ha all bedövning som finns. Men jag är heller inte hippien som vill förlösa mitt egen barn ute i naturen utan bedövning (ni förstår väl att jag generaliserar stenhårt nu va?).

Men jag vill ha en så naturlig, liten och trygg förlossning som möjligt och är hundra procent pro bedövning. Jag hade helst velat föda hemma med två barnmorskor jag känner liksom. MEN! Jag är livrädd för oxytocindropp och att bli igångsatt. Det spelar ingen roll hur många solskenshistorier jag läser eller hör om, jag får fullständig panik utav tanken. (Det blir så enormt långt om jag skulle skriva om varenda grej jag är rädd för och inte/ vilka rutiner jag är emot/inte och hur jag har resonerat. Och med risk för att någon besser wisser lägger någon jobbig kommentar såhär dagarna innan min förlossning så skiter jag i att skriva ut allt sånt nu. Det kan vi ta efter förlossningen. Men nu vet ni ish vad jag tänker, detaljer kan vi ta senare).

Spegelselfie som togs på kvällen innan värkarna drog igång… Här hade jag gjort två st hinnsvepningar.

För att undvika en igångsättning när min kropp inte är redo för det, så har jag därför ätit massor av nattljusolja (som verkar ha funkat jättebra so far!) och så planerade jag och min barnmorska in två stycken hinnsvepningar. En dagen innan beräknad födsel och en samma dag som BF. Jag hade inget hopp om att det skulle sätta igång förlossningen, men det kändes bra att göra en ”check” hur öppen jag var och hur redo kroppen var. Samt vispa runt lite därinne för att förhoppningsvis hjälpa kroppen lite på traven hahaha!

Myten säger ju att om en hinnsvepning gör ont så har den fungerat (stämt in på alla jag frågat eller hört om?!). Den första kändes inte? Men den andra däremot var långt ifrån härlig… Då fick jag i alla fall veta att jag är 1cm öppen, min livmodertapp är mjuk som läppar istället för hård som en nästipp och som förstföderska var det tydligen amaze. YAY! Vill tro att det är tack vare nattljusoljan haha. När vi var färdiga så gick slemproppen och min barnmorska sa att hon hade svårt att tro att det här skulle dra ut på tiden så pass mycket att jag blir ”tvingad” till en igångsättning. ”Skönt” tänkte jag men jag tog det fortfarande med en stor skopa salt. Jag utgår ju alltid ifrån det värsta som ni vet haha.

Den berömda förlossningsdrinken – på mitt vis!

Sen kom vi hem och då hade min kille köpt Ricinolja för att kunna göra en förlossningdrink. Jag är ju som ni vet helt inställd på att gå över länge och hade noll  förväntningar på att det här skulle sätta igång en förlossning det heller. Men jag tänkte att en tarmsköljning inte skadar? Och att det värsta som kan hända är att bebis kommer? Så jag blandade ihop en förlossningsdrink. Jag gjorde mitt egna lilla recept, för jag vägrar att hälla i mig någonting vidrigt bara för att haha. Så jag använde min favoritsmoothie med mangosmak som bas.

– 4msk smoothie.
– 2msk champagne.
– Lite mer än 1msk risinolja.

Hör och häpna – smaken var god!!! Blanda olja + smoothie (eller vilken smak/konsistens ni än väljer) ordentligt innan ni häller ner bubblet. Sedan drack jag tre såna här små drinkar på tom mage inom loppet av 1h (eh kanske inom 30min).

OBS OBS OBS kan ni bara snälla lova mig att absolut inte testa den här drinken eller några andra oljor med mera utan att ha rådfrågat med er barnmorska? Det är jätteviktigt att ni gör det först.

Jag trodde som sagt inte alls att någonting skulle hända. Och jag vet ju fortfarande inte om det var den här som satte igång allt?

Men vi satte oss ner och åt middag och tittade på ”Gift vid första ögonkastet” och ”Farmen”. Sedan började jag må rätt illa och därefter fick jag en tarmsköljning hehe. Ha nära till en toalett om ni ska dricka en sån här drink. Det gjorde ont i magen men det var ju för att jag var dålig i magen liksom haha. Jaja jag var inte besviken, utan tänkte att det ändå var nice att ha ”rensat lite” haha.

Sedan gick vi och la oss och då började jag att må rätt illa. När jag rapade så liksom bubblade det upp olja ur munnen kändes det som. Usch fy!!! Men kollar man på den här bilden så förstår man ju att det inte var så konstigt att jag kände så hahaha… Så jag kokade mig en stor kopp hallonbladste (liksom varje kväll sedan v36) och så fortsatte vi att kolla på tv.

Men helt plötsligt började jag att få rätt starka sammandragningar (tillskillnad ifrån tidigare så gjorde dessa ont). Och framförallt så började jag få väldigt ont i ryggen. Så en halvtimme efter det här låg jag med en värmekudde på magen + TENS maskinen med elektroniska stötar på ryggen och bet i täcket.

Jag hade ”mensvärk” i magen men det absolut värsta var helt klart i svanken. Det var som ett sjukt tryck neråt inuti kroppen. Mot ändtarmen och ljumskarna typ?? Vid 22 började jag att känna tydliga ”start” och ”stopp” för värkarna. Under hela kvällen kallade jag det för ”sammandragningar” men såhär i efterhand så var det nog värkar haha. Själva värkarna kom varannan minut och höll i sig ish lika länge hela tiden. Men själva smärtan skalades verkligen upp successivt för varje värk som kom.

Här ligger jag emellan två värkar med klockan i ena handen och TENS maskinen i den andra. Magen hade ännu konstigare form när värkarna kom kan jag lova hahaha…

Jag var helt dödstrött pga hade sovit piss natten innan och inte tagit min dagsnap hahaha. Så det enda jag ville var att sova, och jag visste ju att förvärkar kan hålla på i flera dygn med pauser emellan osv. När jag har smärta eller mår illa så blir jag alltid trött också, och har alltid haft som en strategi att ”sova bort” smärta. Så kroppen går per automatik in i ”sleep mode” när jag har ont hahaha.

På en skala 1-10 så var smärtan 5. Jämför jag med när jag hade gallsten var den här smärtan kanske 4. Men när jag väl har fött barn så tror jag att jag kommer tycka att det här var en 2a hahaha. Trots att jag frustade som en ko, var helt i min egna bubbla och paralyserad av smärtan. Men P tyckte tillslut att jag var så pass borta när värkarna kom och att dem var så täta, så han ringde faktiskt till förlossningen. Jag vill ju vara hemma så länge som möjligt och kände att jag pallade mer, så jag tyckte att det var onödigt. Men dom förstod hans oro, och att vi såklart fick göra som vi kände för, och i det här fallet ville ju jag testa att somna om så då skulle vi försöka med det.

Jag vet faktiskt inte hur jag lyckades somna? Jag tror att jag tillslut däckade faktiskt. Men när jag vaknade någon timme senare så hade smärtan avtagit drastiskt. Det gjorde fortfarande ont men inte i närheten av hur det kändes tidigare. Jag har haft väldigt svårt för det där med ”målbilder” som barnmorskorna tjatar om inför förlossningen. Men när det gjorde som mest ont började jag plötsligt be om ultraljudsbilderna vi fick i förra veckan. På dem var Bumlingen nämligen EXTREMT lik min kille i profil. Alltså en liten miniatyrkopia hahaha. Pannan, näsan, läpparna och hakan är exakt desamma. Så trots att jag inte hade planerat någon målbild så kom det till mig av sig självt. Och mellan smärtan när allt var någorlunda som vanligt höll jag hårt i bilden och blev varm inombords. Det var ju för den här lilla killen jag gick igenom allt det här, för att äntligen få träffa honom!

Inatt (26e alltså dagen efter BF) så vaknade jag utav ordentliga sammandragningar igen, men efter någon timme lyckades jag somna om på nytt. (Jag kanske har fel taktik? Förlossningen kanske drar igång på riktigt om jag lägger av med att försöka somna hahaha?). Dagtid har jag känt absolut nada. Eller jo min slempropp har ”gått” varje dag sedan hinnsvepningen. Men annars inget. Jag är dock inte besviken, och jag tycker inte alls att det är jobbigt att ha gått över tiden som många säger. Jag är så inställd på att det här kommer ta lååååång tid.

Vi får er en del sms ifrån vänner som kollar status, så jag tänkte att det här kunde vara en kul och detaljerad update för dem hehehe. Men framförallt för min egen del, att kunna läsa i efterhand när det enda jag kommer att minnas är den riktiga förlossningen. Så hoppas ni gillar updaten.

PS! Jag måste även ge en extrem eloge till min kille. Vi såg den här natten som ett ”test” för hur det kommer att bli sen, och allt han gjorde var helt j*vla dunderbra. Så jag känner mig så trygg i att vi ska göra det här tillsammans. Blö börjar böla direkt när jag tänker på det, för han är verkligen den bästa och tryggaste människan jag vet i hela vida världen. Under den här graviditeten har han varit ett sånt sinnessjukt stöd och han har återigen bara bevisat att jag har valt helt rätt karl att skaffa barn med. Han är verkligen one of a kind <3 Min svärmor och svärfar: u did gooooood<3

  1. Underbart med en trygg partner!! Lycka till med allt och hoppas att ni inte behöver vänta allt för länge på er lilla skatt ❤️

    1. Ja det är OTROLIGT tacksamt när man är i ett sånt himla beroende läge (letar efter bättre ord?). Men det känns bra<3 Tack fina <333

  2. Så mysigt med dessa långa och personliga inlägg nu<3 så spänd på när Bumlingen kommer, känns som min bff som ska få baby, min internet ff!<3

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

BLOGGARE PÅ FORNI

Sedan 2008 har alltid haft som ambition att skriva om allt annat än rosa fluffiga moln. Bloggen är mitt favoritforum för det, och är den förlängda armen av allt ni inte får se på min IG story. Renoveringsresor, barnuppfostran, djupa texter, ekonomisnack och skönhetstips därför vanliga ämnen här inne.

Passerat BF – vad gör vi nu?

Såhär hänger jag runt just nu. I ett H&M mjukis-set som jag har växt ur med magen. Någon som inte bryr sig om det är Brune. Han är besatt utav magen och vill ligga på den och hänga prick hela tiden.

BF var den 25e. Alltså igår. Och vad har man gjort för att fördriva tiden då? Jo P tränar på att göra pannkakor i muffinsformar som han ska bli tradition här hemma för lilla W. Han är så j*vla fin min kille och brydd om så små detaljer nu inför att Bumlingen kommer. Tänk att han va sånt pappa material? Det trodde man inte när man hittade honom ute på klöbbennnnn! Sköja haha. Han har alltid tagit familjen och vänner före allt.

Själv har jag sorterat lådor och kokat nappar och nappflaskor. Man kanske inte behöver det? Men jag har ju ändå inget annat för mig såååå. Tvättat snuttisar och filtar har jag också gjort.

Herregud vad tung jag är nu. Det är helt galet. Jag har sammandragningar nästan hela tiden men dom gör inte ont. Men man känner verkligen att det TAR på ryggen att magmusklerna är long gåååne. Jag har numera både gamnacke och går framåtlutad twentyforseven.

Bumlingens sovrum är klart nu (tack du älskade följare som tipsade om dessa lakanen! Köpta på en dansk hemsida som hette FineNord).

BB väskorna är packade också. Hahaha alltså vi har en hel väska med snacks? Det är ju helt orimligt. Men tänk om vi blir kvar länge?

– Lättdryck fläder pga är extremt törstig hela tiden.

– Cashewnötter (får man ha med det?).

– 1kg lösgodis.

– Gifflar.

– 2 äpplen.

– 2 bananer (aurorabarnmorskan sa att dom inte hade frukt på avdelningen?).

– Marabou TUC.

– Vindruvor.

– San Pellegrino blodapelsin.

– Drickyoghurt.

– Smoothie.

Min godissmak klassas nog som väldigt barnslig. Älskar allt i gelé och som är surt typ. Min favorit är dom små nallebjörnarna ni vet? Ifrån Haribo hahaha.

Jag gick in och köpte godiset såklart. P litar verkligen på att jag kommer ihåg hans favoriter – vilket jag såklart alltid gör. Men tvärtom då? Eh nej jag skulle ALDRIG lägga godisansvaret på honom. Han axlar tyvärr inte den rollen. Tvingas vi till en sån situation så Facetimear vi. Snacksväskan är en biggie för oss – jag tror att vi har pratat om exakt innehåll i flera månader.

Favorite spot atm – sängen! Återigen i ett H&M set. Samma tröja fast långbyxa istället bara. TACKAR GUDARNA för våra höj och sänkbara madrasser sen jag blev preggo. Och kuddar… Vad hade jag gjort utan kuddar? Såhär ser magen ut under en sammandragning. Då är den stenhård.

Helt ärligt så ligger jag ju såhär mest hela tiden. Vi har fått låna en TENS-maskin ifrån vår doula Malin. Den har hjälpt så så mycket!!! Så det rekommenderar jag verkligen att hyra/köpa. Vi hade faktiskt köpt en, men bara med en klamp och utan sladdar. Den var inte lika effektfull.

TENS-maskiner är alltså elstötar kan man säga som man styr genom en liten dosa. Jag har använt mina på ryggen och rumpan och när jag har haft ”mensvärk” så har den smärtan avletts pga TENS-maskinen. Men har jag haft ont i muskler så har maskinen funkat som massage.

Vi har fått otroliga blommor att titta på också!!! Redan för flera år sen bestämde jag att den dagen vi gifter oss – då blir det en spretig bukett. Exakt med vilka blommor jag vill ha – avslöjar jag dock inte. Jag inser nu att valet av blommor är en stor grej för mig vid giftermål.

Det händer mycket i min familj just nu. Bla är min lillebror på samma körskola och gör en intensivkurs i Flen (där jag tog mitt körkort för två år sen) och min äldsta lillasyster har köpt en lägenhet på Kungsholmen med sin kille som dem renoverar. Nu var golven precis färdiga och idag skickade hon den här bilden. Dom hade valt en soffa i brunt så att det inte var hela världen om Bruno smutsade ner den – och så att Bumlingen ska kunna äta choklad i soffan hos sin moster hahaha. Det är sjukt hur efterlängtad den lilla bebisen i magen är utav så många <3

I veckan fick jag reda på att en branschkollega går igenom det värsta en förälder någonsin kan erfara. Det går inte en halvtimme utan att jag påminns och att mitt hjärta brister. Jag önskar att det fanns något jag kan göra. Men jag skänker ALL min kärlek och ALL min styrka till henne och hela familjen<3

Undermedvetet så stängde jag av mycket utav längtan efter vårt barn. Jag tar verkligen inte hälsan för givet (troligtvis pga att min bror föddes väldigt sjuk och sedan gick bort och det är troligtvis därför jag så innerligt lider med de drabbade – då det ligger så nära det traumat min familj var med om). Jag har haft dåligt samvete över att jag inte har varit ”mer taggad” på att Bumlingen ska komma. Dels har jag väl känt så för att det känns så overkligt, men jag tror också att det är en försvarsmekanism. Jag VÅGAR INTE känna älska fullt ut först jag vet att han är här och mår bra.

I alla fall… För två dagar sedan bröt vi därför vår karantän och bjöd över våra nära Nackavänner Stork, Fellan och Pingu på middag. Det höjde faktiskt mina oxytocinnivåer att träffa ett barn – men också att skratta med kompisar. Så det var ett ruggigt bra beslut. OM förlossningen hade satt igång när jag var deppig så hade det ju inte varit till min fördel direkt… Men nu är jag pepp igen <3 Då såg toaletten på nedervåningen ut såhär i alla fall. Ni får ju sällan se bilder på den.

P har verkligen levlat upp sitt matlagningsgame den senaste tiden. På BF dagen ville vi såklart fira lite. Så till lunch blev det en makalös fisksoppa. Och till middag blev det:

Rostad broccoli och torsk i ugn med en parmesanemulsion och gremolata. Sååå fräscht och gott. Receptet finns på köket.se osv!!! Eller hur är det dom brukar säga i Nyhetsmorgon?

Det har hänt så mycket i köket!!! På denna bilden var det dock massor av saker som inte var färdiga. Men vi var så ivriga med att få upp piff haha. Hela matön fanns inte. Före och efterbilder kommer efter förlossningen och några dagars föräldrarledighet haha. Funderar på att låta Carro plåta köket på exakt samma sätt som Hemnet-fotografen hade fotat köket innan vi flyttade in? Då blir det liksom mest rättvisa bilder tänker jag. Vi är extremt nöjda i alla fall och sen denna bilden togs är allt färdigt wiiiieee. Det kanske är därför vi har lagat så mycket mat lately.

Jag är övertygad om att Bumlingen kommer att vara en kopia av sin pappa. Men jag tror att han kommer att få mina ögon? I alla fall! P vägde 4182 fram när han föddes, och då var han såhär mjuk å go. Hoppas vår lille (eller store?) pöjk har ordentligt mulliga kinder 🙂 Om inte annat så får han väl det sen. Jag är ju Born and raised med hamsterkinder och P också. Älskar faktiskt dom hos mig själv haha!!

En dag fick jag på mig mina ringar och blev så löjligt stolt över hur fina dem är. Sneakpeak hehe.

Juste! En annan grej jag gör mycket nu är att skriva med vänner. Och sova. Jag är så ofantligt trött (kroppen samlar väl energi?). Så en del av mig blir stressad av att så många frågar om han har kommit – MEN det glömmer jag snabbt bort när jag tänker på att ”tänk om ingen hade hört av sig?”. Fy då hade man ju känt sig så ensam istället<3 Jag är så tacksam över våra vänner och att dom bryr sig!! Men förlåt alla jag inte hinner svara. Jag ser allt, men ibland somnar jag om istället pga helt slut. Förlåt förlåt förlåt!

Såhär såg en konversation mellan mig och Elin ut i förra veckan hahaha. Minns inte ens vad det handlade om när jag skrev ”OMG”, förmodligen något helt oviktigt. Sen la jag ifrån mig telefonen (eller om den dog som vanligt) och då trodde stackaren såklart att förlossningen hade satt igång. Kände mig så elak hahaha.

Jaja det var allt familjen Löfgren hade att bjurra på denna gången! Nu ska Bruno och jag äta popcorn och titta på Alla Mot Alla. Och alla andra hundra serier vi följer just nu haha.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Status vecka 40 – jag har inte fött än!


Bilder tagna i vecka 30. Mysset köpt på H&M men tyvärr slutsålt.

Herregud nu är jag inne i vecka 40 (39+3) och om fyra dagar så har jag beräknad födsel. Helt sinnessjukt. Jag har ju inte uppdaterat er så mycket de senaste veckorna. Jag fick facea det faktum att jag helt enkelt inte har orkat jobba i samma takt som innan. Det blev lite väl mycket jobb i slutet t o m. Så i fredags i förra veckan sa jag taco-haj till Instagram. Vilket känns som helt rätt beslut! Även om det kanske är det sämsta man kan göra i mitt jobb. Jaja, nu ska mitt fokus ligga på att varva neeer och förbereda mig mentalt och fysiskt infrö förlossningen.

VAD HAR HÄNT DEN SENASTE VECKAN? 

1. När jag var hos barnmorskan så var mina prover inte helt tip topp och dem trodde att jag hade början till havandeskapsförgiftning. 

2. Jag har gjort ett tillväxtultraljud på SÖS pga magen växer så fort. Visade sig att Bumlingen faktiskt ÄR en liten Bumling. Han vägde nämligen 3800 gram i v38+3. Eller ja ish. Men dom håller koll nu och vill inte att jag går för långt över tiden sa dem till mig idag.

3. Jag har gjort en hinnsvepning som tyvärr inte gjorde ont. Gör dem ont så fungerar dem säger ju myten! Och jag har noll värkar nu… Men! Mina nattljusoljatabletter verkade ha gjort susen för mini livmodertapp var tydligen galet mjuk för att vara förstagångsföderska! Catching!

4. Jag har fått en digital babyshower. Kan fortfarande inte förstå att min svägerska styrde ihop det för 13 tjejer? Det kom superfina videohälsningar ifrån mamma och svärmor, överraskningar i form av blöjtårtor och presenter som hade fraktats ifrån alla möjliga håll i Sverige. Gud jag börjar gråta nu igen när jag tänker på det. Jag är så otroligt lyckligt lottad<3

5. Jag bröt ihop fullständigt för några dagar sedan när jag upptäckte ”fiskstimmet” under magen med ”silverfiskar”. För det är exakt så bristningarna ser ut. Som silverfiskar. Jag har ju redan fått bristningar runt min gamla navel piercing så lite förberedd var jag ju ändå. Nu känns allt väldigt lugnt, och jag blev själv chockad över hur stressad jag blev. Har ju haft noll kroppsfixering de senaste 5åren minst. Menmen! Nu känns det lugnt som sagt.

6. Jag har fått tillbaka min migrän och hade en vidrig attack inatt. Kastades tillbaka till de första månaderna utav konstanta attacker och tänkte att jag aldrig aldrig aldrig vill vara gravid igen.

7. Vår doula Malin har varit förbi med en TENS-maskin som jag ska låna. Den har redan används flitigt då musklerna i både rygg och rumpan svek mig för länge sen.

8. Vi har funderat på hur vi ska meddela familj och vänner när det är dags att åka in till förlossningen. Vi har bestämt att vi gör en sms-grupp för familjen, men att vännerna får veta när bebis är ute. Jag tyckte att alla skulle vara med i en och samma grupp, men P ville vara säker på att allt gick bra för både mig och Bumlingen innan vi meddelade vänner något. Jag förstår faktiskt den tanken, så det har vi bestämt nu<3

9. Bumlingens BB-väska är packad och likaså min och P’s. Det enda vi har saknat är snacksen, så idag köpte vi på oss godis. Men imorgon ska det inhandlas drickyoghurt, frukt, San Pellegrino blodapelsin och cashewnötter.

10. Jag har till 100% förätit mig på semlor och bakverk. Nu är jag tillbaka till godis igen. Marabou TUC – hejdååååå.

11. Tanke som slagit mig: får man ha smycken på sig under förlossningen? 

  1. Åh kan du berätta mer om nattljusolje tabletterna? Har du tagit i munnen eller vaginalt (man kan tydligen göra båda när jag googlade)? Och när började du med oljan? 🙂
    Älskar att följa din graviditet, är också förstföderska 🙂

  2. Vi läsare och följare går också lite i väntans tider.Det är en pärs att vara gravid har man ju förstått.Migrän är ett mysterium och jag har haft det från och till,mer eller mindre sedan tidifa tonår.Glömmer aldrig mitt första anfall.En period under drygt fyra år var migränen helt borta.Jag trodde att den var borta för gott men nädå,den kom tillbaka.Kram till dig,Bruno,Bebis och din kille.

  3. Bristningarna blir mindre efterhand efter förlossningen men hade exakt samma stress som du. Är ju inte konstigt med tanke på alla sätt kroppen förändras att fokus flyttas till det tänker jag? 🙂 man får ha smycken på sig men om det skulle bli akutsnitt antar jag man behöver ta av dem beroende på vad för smycken man har/var de sitter.
    Har bf 4/3 med min andra, så himla spännande att följa din resa! ❤️

    1. Nej jag tänker samma<3 fick dåligt samvete över att tänka såhär om mig själv dock. Trodde inte alls att jag hade såna tankar ”i mig” eller hur man ska säga. Pga är så okrydd generellt och har tänkt att ”när man får barnet på bröstet så är allt glömt” bla bla. Men känner nu att det ena inte behöver utesluta det andra (nu tänker jag visserligen mindre på bristningarna redan). Men att man kan va två olika tankar i huvudet samtidigt (det förstod jag inte förr). Att jag KAN va glad över bebis OCH ogilla mina bristningar.

      Otroligt känsligt ämne och har typ ångest nu över att jag ens tog upp det pga jättemånga har ju bristningar utan att bli gravida (inkl jag själv men dem syntes ju inte innan). Men förstår ju nu att det här blir triggande för dem som har mycket bristningar utan att vara gravida. Samtidigt som det måste gå vara okej att prata om. Herrrgud vad svårt!!! Jaja <3

      Tack fina!!!!<3

  4. Ang. smycken, det borde man väl få ha? Hade iofs tagit av alla mina pga korvfingrar och spykänsla av halsband. Själv födde jag med strumpor på insåg jag i efterhand haha lycka till!

    1. Hahaha jag dör!!!! Är otroligt noga det där med strumpor!!!! Hatar strumpor generellt men tar t o m av dom när jag gör gyn undersökningar hahaha.

  5. Födde vaginalt och det var inga probz med smycken. Hade ringar i öronen, halsband och armband. Ringarna växte jag ur sista veckorna pga all vätska. Dock kanske man inte ska se ut som en julgran pga det blir ju endel andra sladdar och nålar som ska på.

    LYCKA TEEEE 💪🏼🤍

    1. Hehe också växt ur ringar:( men vill ha kvar armbanden och kanske ngt örhänge om dom inte blir ivägen hehe. Men äääääär man en skata så äääääär man heheheh<3

  6. Hej!
    Jag följer en förlossningsavdelning på Instagram och dom rekommenderar att man inte har smycken på sig. Detta för ifall det skulle behövas en operation efter behöver de ej plocka av och ”hitta alla smycken” (beroende vart man har alla olika smycken placerade). För innan operationer tar dom av smycken. Så jag tänkte ”okej, då kör vi på utan” // en tjej i v.33 som älskar att följa din graviditet!!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

7 sanningar ni inte visste om mig


Klänning Peonias Lovisa Barkmans varumärke | Stövlar na-kd | Smycken Honey Comb Ellinor Löfgren X Safira

Idag blev jag utmanad utav Josephine på Instagram att skriva 7 saker ni inte visste om mig. Så jag la upp 7 st, men sedan blev jag utmanad igen. Så här kommer 7 till. Till varje erkännande får ni en liten bild. Någon kommer säkert fråga men stövlarna köpte jag tidigt i höstas (innan kaoset med na-kd) och bilderna är tagna i vecka 37. Nu vet ni det! Nu kör vi.


1. Jag älskar att dricka iskall mjölk till maten (husmanskost). Det finns absolut ingenting godare att dricka till typ pannkakor, köttbullar eller pyttipanna än mjölk. Omg mmm. Däremot tycker jag inte alls om att ha mjölk i teet. Och havremjölk mm är det äckligaste jag vet.

2. Jag är en sån som blir sämre och sämre på att åka skidor för varje år som går. Det är så tragiskt pga skidsemestrar är något utav det roligaste jag vet! Men tyvärr blir jag svagare hela tiden både i bål och ben. Mina senaste två skidresor grät jag hela veckorna för att jag inte ens orkade svänga eller bromsa ordentligt hahaha.

3. Jag vill inte starta något företag (fastän alla tjatar på mig om det). När jag flyttade hemifrån (och egentligen fram tills något år sedan) så var jag sååå inställd på att starta ett bolag med egna produkter. Men sen insåg jag att det är nog är min mardröm att DRIVA ett bolag? Ha anställda?

Jag tycker bara att den kreativa processen är kul, men resten? Nej usch fy. Numera tänker jag knappt ett år framåt jobbmässigt, utan jag tar det lite som det kommer. Jag har liksom noll prestige i mitt jobb atm vilket är så skönt. Det värsta som kan hända är att jag börjar jobba timmar på någon salladsbar – och helt ärligt så tror jag att jag hade älskat det!
4. Jag har fått flera superstora konstiga leverfläckar som jag måste kolla upp. Ni vet, som har konstig form eller färg mm. Troligtvis är det ingenting, men jag vet att man borde kolla upp sånt i och med att hormonnivåerna förändras så mycket när man blir preggo.

5. Jag är sämst på att höra av mig till mina vänner. Inte för att jag inte bryr mig? Tvärtom, jag tänker på dom hela tiden. Utan för att jag hatar att skicka långa sms. Snabba korta med ett typ ”OK” går bra, eller att slå en pling. Men jag är verkligen ingen sms-person. Och inleder man en konversation på sms så BLIR DET JU långt, oavsett om man sågs igår eller för ett år sedan.

Det blir det ju att någon annan får stå för kommunikationen då vilket ju blir rätt krävande såklart. Är egentligen sämst på att boka upp grejer med vänner också. Så den biten MÅSTE jag jobba på. I övrigt är jag nog ingen krävande kompis, men det här förstår jag ju blir jobbigt på sikt för någon annan haha.

6. Jag är konflikträdd. Jag kan vara tuff i förhandling, eller stå på mig om någon snubbe beter sig illa ute på krogen. Och jag tjafsar massor med min pojkvän och min familj. Men med vänner… Herregud jag säger i princip aldrig ifrån till en vän trots att hen kanske har gått över gränsen/trampat mig på tårna/sagt något som har gjort mig illa berörd eller illa tillmods. Jag tänker alltid att handlingen inte var med flit, och jag är rädd för att förlora personen. Så därför säger jag inget.

Och säger någon till mig om något så lägger jag mig 9,99% utav gångerna platt pga att det såklart aldrig är min mening att göra någon ledsen eller besviken. MEN! Det här är ju såklart bara skadligt för relationer i längden och något jag måste jobba på. För det blir ju att jag drar mig undan tillslut om såna här situationer uppstår för ofta. Har medvetet ”glidit ifrån” väldigt många människor på det här sättet genom åren haha.
7. Jag är SÄMST på att packa upp väskor. En väska kan okrydd ligga ouppackad i VECKOR innan min kille tillslut typ gråter av vädjan för att jag ska få bort den haha. Det här är en sån grej som nog lätt uppfattas som lathet, men helt ärligt så har det här väldigt mycket med min ADHD att göra. Jag får ångest av bara tanken att packa upp väskor för att det tar så sjuuuukt mycket utav min energi och kraft. Ni vet, allt ska till olika ställen – sorteras – vikas. Ah blir helt matt bara av att tänka på det haha. Det är precis såna här grejer som blir såååå mycket lättare att genomföra när jag har ätit min ADHD-medicin. Choff choff choff säger det.

  1. Du är en fena på att komponera bilder och att fotografera.Du borde bli fotograf-modefotograf! Du bär ocksåupp allt så superfint.Det var kanske en sak som du inte själv visste-att dina bilder är så proffsiga?

  2. Att få nya leverfläckar är JÄTTEvanligt när man är gravid! Du behöver nog inte vara orolig men bra att kolla upp ändå såklart ❤️❤️

    1. Ja fina <3 Men mina ser konstiga ut och min barnmorska tyckte absolut att jag skulle kolla upp dem 🙂 Är inte dem som nojar eller nyttjar vården om jag absolut inte måste hehe <3 Så don't u worry <3

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Ny matta under matbordet?

Nu när vi håller på att renovera köket här hemma så har jag fått feeling att ta tag i annat som jag har skjutit på. En sån grej har varit att köpa en till matta att ha under matbordet som man kan byta lite med ibland. Den vi har nu är en gammal ifrån Classic Collection och vi ÄLSKAR DEN. Men i och med det spexiga mönstret och den mörka gråa färgen, så skulle jag vilja köra denna på vintern och sedan någon annan ljusare matta sommartid?

Jag får frågor om vårt matbord hela tiden, och det är måttbeställt utav ett företag i Vasastan (som jag tyvärr inte kommer att rekommendera pga för dyrt + försenat med månader + strul med iläggsskivor osv).

Matta liknande | Matbord liknande här & här.

Alla mattor vi har i hela huset är enfärgade. Dom flesta är måttbeställda ifrån Ruugs.com (får en bille frågor om dem med och vi har beställt ifrån dem sedan vår första lägenhet tillsammans så jaaa vi är fortfarande lika nöjda). Men under matbordet så vill vi ha något lite spexigare. Helt ärligt så har jag inte hunnit kolla runt på internet så mycket ännu, så jag tar gärna emot tips! 

1. Asplund | 2. Mio | 3. Jotex

Helst vill jag inte ha en vit matta egentligen (som nr ett). Dels utav praktiska skäl men också för att den hörnan i huset redan har vita gardiner med mera. Men jag gillar det ojämna diskreta mönstret! Eftersom att jag inte är helt såld dock så känns det mer värt att köpa någon utav de andra två som dessutom kostar typ en tredjedel så mycket.

Nummer två tycker jag är superfin och prisvärd! Den har karaktär och att det ”händer något” + känns som en bra matta när man får kiddos haha! Jag älskar den. Nummer 3 däremot är faktiskt min favorit just nu för att den känns så mjuk i sitt mönster och med sina dova färger.

Vilken tycker ni är finast? Och har ni tips på vad som skulle passa hemma hos oss? Det här är inget jag bara vill hasta ihop för då kan det lika gärna va hehe. 

  1. Trean tycker jag passar in fint hos er, härligt med de mjuka formerna till det kantiga bordet, köket, fönstren, betonggolvet mm 😄
    Samt fin färgskala till träbordet och den nya färgsättningen i köket 😍

    1. ÅH tack!! visst?! Det skulle få vardagsrummet och köket att smälta ihop bättre och bli mer enhetligt! 🙂 <3

    1. Åh tack!! vill dock inte ha en sisalmatta just här <3 men tack ändå för tips!! tycker det är såååå fint <3

  2. Hej,
    Ett varmt grattis till er efterlängtade son! Är en följare på 47 (!) år med två grabbar men som har älskat att följa din vardag och din graviditet, men som inte har kommenterat innan på din blogg.
    Vill gärna tipsa om danska FABULA och deras ullmattor – har en i färgerna svart och sen beige/grå/vit randig. (tänker att den vi har hade ”gift sig bra” med din inredning men de har sååå mycket fina mattor). Har två barn och har haft den i 6 år och även om flertalet grejer har landat på den genom åren så syns det inte över huvudtaget. Då det är ull så lägger sig liksom det ”ovanpå”. Tipsar även om att nyttja IKEA’s underlägg som man har under skrivbordsstolen som är guld under barnmatsstolen när Bumlingen ska börja att äta själv.

    Allt gott och än en gång – Grattis!
    //K

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

sub archi