Börjat gå till en psykolog…


Bild ifrån förra årets fix i trädgården<3

Hej fina ni. Jag lever, även fast det kanske inte verkar så härinne. Jag känner mig som världens mest usla människa, och även fast jag vet att ni inte tror mig så älskar jag verkligen bloggy. Men fy i h*lv vilken prestationsångest jag har just nu. I allt. Jag vill ju bara säga en dag att ”nu är den bättre”, men den dagen kommer ju aldrig efter en sisådär 8mån i total misär? Jag mår superbra i övrigt i livet? Men allt kring jobbet är en pina just nu. Så jag har faktiskt tagit tag i mig själv och börjat gå till en psykolog. Inte specifikt för min prestationsångest, utan för allt i livet. Jag har ju varit tvingad att gå till en psykolog iom alla ADHD-tester de senaste åren, så nu kändes inte steget lika långt. Jag har gått en gång för några veckor sedan, och kommer numera att gå dit ganska intensivt (en gång i veckan) i 5 veckor till. Så får vi se sen. Jag mår som sagt TOPPEN i övrigt. Käkar glass, flamsar med vänner och är extra kär i min kille och Bruno. Men på jobbet känner jag mig totalt värdelös och som att ingenting duger.

Nästa gång jag och psykologen träffas så ska vi prata om barndom, så vi får väl se om någon pusselbit faller på plats då om VARFÖR jag har blivit såhär. Det jag har börjat förstå nu är väl att det är ett sätt för mig att ha kontrollen. Att vara en perfektionist alltså. Ööööh fy pallar inte ha mer dåligt samvete gentemot er. För tro mig, det har jag. Har bölat både framför P och flera tjejkompisar i veckan för att jag önskar att jag bara kunde SLÄPPA alla tankar i huvudet och bara producera content som jag älskar egentligen. Just nu känns det bara som att jag missbrukar er tillit och ert förtroende…. Samtidigt drar bort mattan under fötterna ifrån mig själv. Jaja, vi får se om jag tar bort det här inlägget också (liksom jag gjort med typ 15st denna veckan redan). Men förhoppningsvis får ni lite mer klarhet om varför jag håller på som jag håller på atm. PÖSS.

  1. Du ger oss följare sååå mycket, var inte orolig för det! Det är inte mängden eller den typiska kvaliteten på content som åtminstone jag är ute efter (sådana finns det tillräckligt av), utan ärlighet, nakenhet och inspiration. Du ger mig allt det och lite till, nästan ännu mer när du är i en ”svacka”. Fortsätt bara vara dig själv!!! ❤️

    1. Men åååå :'(((( Blir så extremt tacksam utav den här kommentaren <3 Tack tack tack tack tack!!!!!!!!!!!!!!!!!! <3 Det betyder så så mycket mer än vad jag kan sätta ord på<3

  2. Jag tycker att du är helt fantastisk,
    Du låter oss följare vara med överallt och du uppdaterar hela tiden på Instagram, att du sen inte gör det på bloggen i samma utsträckning nu är absolut ingen som kräver. Du borde vara super stolt och nöjd över dig själv och vad du har åstadkommit i livet privat och jobb mässigt.
    Du är en förebild❤️
    Men jag vet att det är svårt att själv vara nöjd när man inte känner så, men jag lovar du är superbra⭐️⭐️⭐️⭐️⭐️
    Kram

    1. Jag tror du kommer långt i att bara sätta ord på det du känner och tänker och ser att vi följare tar emot dig som du är, det är ju det vi gillar!! Din ärlighet, öppenhet och det content du producerar som iallafall för mig är helt unikt!! Och där spelar inte din frekvens någon roll alls för mig, utan precis som tidigare nämnts är det din ärlighet och äkthet som jag tror gör allt så intressant! Kämpa på och lycka till hos psykologen, att gå till psykolog förändrade hela min inställning till mitt liv och gav mig såå mycket! Kramar till dig!

  3. No stress! Fokusera på dig själv och dela med dig av din process om det kan hjälpa dig i din bearbetning. Du kommer alltid först och du måste bli din egns bästa kompis och trygg i din yrkesroll. We aint going nowhere!

  4. Based on the postpartum girdle reviews, I ordered a medium and it fit perfectly. I’m 5’4″ and 120 lbs post delivery. This girdle panties are fantastic. They have done wonders to help my tummy shrink faster than my last pregnancy when I didn’t wear any compression undergarments. They work best on the tummy area. I gave postpartum girdle a 4 star rating because I was hoping I could tighten the lower abdominal area where I am having some swelling under my c-section scar. Although it is a snug fit, I can’t tighten it in that particular area. I wear this under my clothes and it is not noticeable, but I wear sweat pants and jeans mostly, postpartum girdle dresses. I do think it would hide well under a dress that is not too thin or see through. I wear these along with the Upspring C-Panty High Waist compression panties. The C-Panty has a higher waist so it pushes my full stomach in and it has more compression in the lower ab area were my c-section scar is located. I alternate between these two undergarments and postpartum girdle has really helped me get my body back faster! I highly recommend these!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

BLOGGARE PÅ FORNI

Sedan 2008 har alltid haft som ambition att skriva om allt annat än rosa fluffiga moln. Bloggen är mitt favoritforum för det, och är den förlängda armen av allt ni inte får se på min IG story. Renoveringsresor, barnuppfostran, djupa texter, ekonomisnack och skönhetstips därför vanliga ämnen här inne.

Bloggen läggs ner… Ett tag.

Hejhej och hallå allihopa! Märkligt inlägg att skriva det här… På alla sätt och vis faktiskt. Men jag tänker att vi tar det ifrån början så att ni får hela historiken. Då tror jag att ni kommer att förstå att det här inte är så random trots allt, utan att jag faktiskt har längtat ett tag nu (och under er läsning så kommer jag att bjussa på några bilder ifrån årens gång).

April 2017. Det här var min stil på content back then! Här var jag i Alperna på ”semester” men jobbade ändå dygnet runt pga kunder via både byrån och mitt bolag som slet i mig. Idag hade jag aldrig låtit det hända.

För lite mer än 2,5år sedan flyttade jag över bloggen till United Influencers, en bloggportal med ett litet stall av (framförallt) modebloggerskor. På den tiden jobbade jag dygnet runt för att försöka få ihop mitt byråjobb och mitt influencersjobb. Och tanken var att United skulle sköta all min kontakt med kunder/business för att avlasta mig, så att jag enbart kunde fokusera på att skapa  content.

Jobbresa till Amsterdam i 2 dagar med byrån. När de andra gick och la sig efter jobbdagens slut vid 23(!), gick jag på arbetspass nr 2: bloggen.

Men mitt liv gick ju inte ihop som ni vet, och tillslut återgick jag till att vara influencer på heltid. Och då tog jag också över säljrollen från United. Och det är också DÅ jag började tjäna okej med pengar på det jag gör (då hade jag alltså bloggat på heltid i 4år skall tilläggas + haft bloggen i 9år så det var skönt att det äntligen släppte).

Vilket såklart var askul! Och idag tycker jag att säljbiten ett av de roligaste momenten i mitt jobb. Dessutom har kunderna varit mer nöjda då dem har sluppit mellanhänder och missförstånd om löften som jag kanske inte har kunnat leva upp till.

Samma år köpte jag och P huset ute i Nacka.

Även fast min lön såklart har varit en viktig del i det jag gör, så är det ABSOLUT ROLIGASTE i mitt jobb att få vara kreativ och ha kontakt mer er. Och när jag känner mig hämmad där så tappar jag motivationen väldigt väldigt snabbt. Och där har tyvärr bloggen som PLATTFORM gjort mig omotiverad.

Obsobs! Viktigt att poängtera: bloggen i sig och som forum har jag alltid älskat. Men ALLT bakom mina blogginlägg har varit så oinspirerande. Så varje gång jag sätter mig ner för att börja skriva, så måste jag ”få upp mitt mode”  ifrån minussidan innan jag kan låta mina fingrar smattra mot tangenterna. Och jag vet att ni har haft tekniska strul i all oändlighet, vilket har gjort att ni i perioder också har tappat motivationen. Vilket har tärt på mig asmycket.

Hösten  2019. 

MEN! Så i början utav hösten träffade jag någon vars sociala medier jag själv älskar. Hon är också väldigt kreativ, personlig, ser inga hinder men framförallt – så är hon bra på allt som jag drömmer om att vara grym på. Hon inspirerar mig så mycket, och vips så hade vi bestämt att vi måste ligga under samma ”stall”. Sedan dess har arbetet för teknikerna hållit på, och i flera flera månder har jag väntat och väntat. Och om bara ett par dagar så är det äntligen färdigt! 

Därför läggs bloggen ner ett tag. Men enbart för att det kommer att bli en NYLANSERING som heter duga!!!!!! När det här går live kommer ni förstå varför jag är helt fnissig när jag skriver det här. För det som komma skall är en sån jäkla MATCH  MADE IN HEAVEN om ni frågar mig. Det kommer alltså inte bara bli jag och hon i stallet,  utan vi kommer att vara ett litet TEAM med grymma tjejer.

…  SÅ VI SES OM ETT PAR DAGAR!!! MEN DÅ PÅ MIN NYA PLATTFORM. SE UPP! FÖR HÄR KOMMER ELLINOR 2.0

  1. Nämen SNÄLLA vad spännande! Och härligt! Och peppigt!! 🌟👏🏼🤩
    Kan det måhända vara hos Forni din blogg kommer ligga? 😏 Vi ses där på andra sidan när det väl är dags 😘

  2. Trodde du skulle sluta blogga helt och läste hela inlägget som på nålar, THANK GOD ATT DU INTE SKA DET. Älskar din blogg cirka mest av allt så f*n va! Så f*n vad kul för dig Ellinor, verkligen!!!! Ska bli så spännande att se vad det blo´

    http://johannagrahn.se

  3. Meeeen vad spännande, så kul för dig!!
    Måste fråga! Klänningen/topp+kjol på sista bilden (svart) – var från? Magiskt snyggt!! ♥

  4. Herrgud trodde också det var ett god bye, men thank god att det var för en liten paus och sen en smashing nylansering! Taggad till tusen, din blogg är något helt annat jämfört med restan av bloggvärlden idag, fortsätta vara lika grym som du är!

  5. Så himla kul att läsa, wow!! Vilken resa du har gjort! Så så så roligt att se vart det här leder!! Härligt att se att du verkar så glad <3

  6. Hej,
    Jag tror inte att du behöver lägga ner din blogg. Börja bara att blogga med ett annat utgångsläge. Gör bloggen till din dagbok över dit liv och blogga från hjärtat och utan att ha som mål att din blogg skall vara din inkomstkälla. I går fyllde min blogg 10 år och jag började blogga innan fenomenet Influencers ens var så värst känt. Jag har aldrig känt någon press eller stress i mitt bloggande. Jag har heller känt att jag har någt som helst ansvar mot mina läsare eller mot någon annan än mig själv, för bloggen är mitt forum för min vardag och för mina tankar och åsikter. Bloggar som har som syfte att få andra att konsumera kan lätt bli väldigt ytliga och jag kan tänka att det dödar själen i själva bloggen eftersom varje inlägg skall vara kopplat till försäljning av något. Jag vill ge dig rådet att återta bloggen som din alldeles egen, helt kravlöst och bara för dig själv. Det var så du började, det var vad som gjorde din blott enormt bra, ju mer kommersiellt desto mindre blev bloggen din egen. Nu är den ju bara ett affärsredskap och det är därför du inte har gnistan och lusten längre. Något äkta som från början var du blev något helt annat. Bara några reflektioner från en läsare. Samme som hände Isabella Löwengrip. Hennes blogg skildrade något som inte var hon. Det blir aldrig bra.
    All lycka till med vad du företar dig. Jag hoppas du fortsätter att blogga men som privatperson och ur hjärtat.
    Kram, Anneli i Dalarna

  7. Ååååh va spännande! 😀
    Kan inte du göra ett inlägg kring dina smycken och hur du organiserar dom? Behöver lite inspo! 😀

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Saker jag äter och inte – del 2

  • Dricker minst ett glas mjölk om dagen. Finns inte Arla blir det Skånemejerier eller liknande. ALDRIG Garant på några mejeriprodukter trots att det är samma vara då den enda som förlorar på prisskillnaden är den svenska bonden. Jag blir fly förbannad om en ICA butik, Hemköp, Coop etc bara har sina egna produkter så att man inte ens kan välja vilken mjölk, kyckling eller konserver man ska köpa. Så då frågar jag alltid personalen efter det. Ju fler som frågar desto större är chansen att butiken tar in varan! Tycker såklart inte om när det finns 35 olika pastasorter eller saftsorter att välja på heller, men att BARA sälja sina egna produkter. Herregud kan inte prata om det blir arg av bara tanken.
  • Jag gillar bara vit choklad till efterrätten Gino, aldrig annars.
  • Jag gillar beska eller salta drinkar som Aperol Spritz och Margarita och ogillar tex en söt Mojito bläää.
  • Jag är en riktig periodare, tex har jag ätit Hallonkefir med granatäpplen + frön varje morgon sedan nyår. Innan det har jag haft perioder med enbart smoothies, knäckemacka med smör, Finn Crisp med leverpaster och saltgurka osv…
  • Lukten av kaviar gör mig illamående men löjrom älskar jag.

  • Jag tycker verkligen att linschips är godare än vanliga chips. Chips överlag är inte min grej, mer popcorn som ni vet…
  • Jag hatar ”nyttiga” efterrätter. Ge mig en RIKTIG semla inte en raw food boll med sojagrädde och någon substitut för mandelmassa. Blir irriterad av bara tanken. Det är väldigt få ”nyttiga” saker jag tycker är gott.
  • Grönkål har jag också snöat in mig på och ätit i princip varje dag i 1,5år. Okej grönkålschips är ett ”nyttigt” snacks som jag älskar!!!
  • När jag är bakfull så är mjölk med isbitar i: det ENDA jag är sugen på.

  • Jag skulle aldrig hälla i mjölk mitt te. Eller honung heller om jag inte är sjuk. Borde iofs göra det då svensk honung är superbra.
  • När jag är ute håller jag alltid en hand över min drink och köper hellre en ny än att chansa på att någon lagt droger i den.
  • Jag och potatismos har aldrig varit bästisar. Tycker det är så geggigt.
  • Jag åt bea första gången i somras och nu kan jag äta det då och då men det är ingen favorit.

  • Jag åt järntabletter i höstas och mitt mående blev så mycket bättre. Den där konstanta ”pms:en” försvann.
  • Minst två söndagar i månaden äter vi köttfärsås och spagetti. Och varje gång tävlar vi om vem som gör den godast. Testat med vego alternativ men tycker inte alls att det är gott.
  • Sesambiffar är dock supergott och jag äter det ofta till lunch!

  • Ofta tycker jag att det är obekvämt att dela mat på restauranger. Det beror helt och hållet på vilka jag ska äta med. Har ju rätt hög integritet och att dela mat med främlingar gör mig lätt obekväm.
  • Jag har nog aldrig beställt något med choklad till efterrätt på restaurang. Väljer alltid Creme Brulee eller en sorbetkula. Gärna hallon, mango, jordgubb, citron, rabarber eller fläder haha. Älskar sorbet! Åt en mörk chokladsorbet i Kroatien för 5år sedan som jag fortfarande kan tänka på ibland – så god var den!
  • Bara tanken av att hålla i en ostbåge som gör mig kladdig om fingrarna gör att jag ryser över armarna… Fy…

  • Jag har förätit mig på stekt ägg då jag åt så satans mycket ägg under flera år när jag tränade mycket.
  • Och mina kokta ägg vill jag ha geggiga men absolut inte rinnande. När jag var liten ville jag ha dom så hårdkokta att dom blev gröna.
  • På sommaren föredrar jag att äta kall mat och på vintern varm.
  1. Heeej!
    Så roligt inlägg!!! Men jag har en idé, du borde fixa en ”gilla knapp” på bloggen, om det går? Vet andra bloggar som har ett hjärta längst ner man kan klicka gilla i. Enkelt och snabbt sett att visa dig vad vi gillar, för att kommentera är lite bökigt ibland liksom när man bara vill visa snabbt ”Nice Ellinor! Roligt inlägg”. Kram! Älskar er podd förresten, så vettig och inte så babblig som många andra!

  2. Heeej!
    Så roligt inlägg!!! Men jag har en idé, du borde fixa en ”gilla knapp” på bloggen, om det går? Vet andra bloggar som har ett hjärta längst ner man kan klicka gilla i. Enkelt och snabbt sett att visa dig vad vi gillar, för att kommentera är lite bökigt ibland liksom när man bara vill visa snabbt ”Nice Ellinor! Roligt inlägg”. Kram! Älskar er podd förresten, så vettig och inte så babblig som många andra!

  3. Kul inlägg! Säger det igen – älskar listor! Har lyssnat ikapp på några av poddavsnitten som jag missat idag. Blir så himla inspirerad av er två! Tack! 😊

  4. Kul inlägg! Säger det igen – älskar listor! Har lyssnat ikapp på några av poddavsnitten som jag missat idag. Blir så himla inspirerad av er två! Tack! 😊

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

30 bekännelser om vad jag äter och inte

Jag vet inte om man ska triggervarna när man lägger upp såna här inlägg, men är ni problem med maten så scrolla förbi detta. För mig är det här inte provocerande iom att jag har kommit ur skiten men jag förstår samtidigt om man är mitt i det med hjärnspöken osv. Är du det finns det massa professionell hjälp att få, och om jag kan peppa så skriv till mig i Insta DM så chattar vi. Nu kör vi i alla fall: 30 bekännelser om vad jag äter och inte.

– Varje morgon dricker jag en kropp te INNAN jag dricker kaffe. Och efter kl 17 dricker jag bara te, i mängder.

– Jag dricker väldigt väldigt sällan vitt vin. Dels pga magen som inte klarar det (för surt) men också efter en ordentlig snefylla i tonåren.

– När jag dricker kaffe fyller jag bara halva koppen. Hatar att ha kaffe hela vägen upp till kanten. Jag fyller hellre på flera gånger.

– Jag småäter sjukt mycket. Så mycket att jag fick skäll av min tandläkare senast jag var där. Mina tänder klarar inte av så mycket socker och annat skit jag äter i förbifarten.

– Jag hatar havre och mandelmjölk. Vilket alla i bloggvärlden älskar så någon råkar alltid hälla i det i min kopp. Vilket slutar i att jag artigt tackar men inte dricker upp. Btw hur sjukt att det 9/10 ggr är veganskt, glutenfritt, laktosfritt och utan socker på bloggevent medan på youtube-event så serveras det (som sig bör) croissanter, bullar, riktiga mackor, vanlig juice osv?


– Smaken av kokos gör mig illamående. Känner direkt om något bara är stekt i kokosfett. Vi ska inte ens prata om kokosmjölk omg…

– Jag HATAR att kasta mat. Jag är uppvuxen i en familj där man inte gör det och förstår inte hur vissa gör en grej av att alltid lämna mat på tallriken.

– Jag äter ett popcornpaket i veckan – minst. Med smörsmak och extra salt. Levde i princip på detta när jag träffade P.

Inflyttningspizzan i lägenheten vid Odenplan. 2 år sedan bara…

– Jag hatar Coca cola då jag alltid fick det avslaget under vintrarna när jag var magsjuk. Cola Zero är favoriten men köpte det första gången själv när jag var typ 19? Är mer för saft faktiskt! Jordgubb, fläder eller citron mmm…

– Enda fram tills att jag träffade P var jag EXTREMT kräsen i maten. Hade aldrig ätit gurka, inga skaldjur, dippat chips, ingen kryddstark mat, kebab eller smakat saker som nog är självklart för många?

– Kebab tycker jag är vidrigt men gyroskött är livet!

– Jag dubbelsaltar alltid maten. Vilket gjorde att jag fick gallsten förra året.

– Jag äter i princip alltid vego till lunch, eller okej en fisk slinker ner då och då!

–  Just nu är min favoriträtt SteamED Buns (blev tillrättavisad om stavningen nyligen) med pulled pork, köttfärsås och spagetti eller laxtartar med avokado och soya.

– Otippat nog är jag rätt bra på ölsorter! Dels för att jag ville vara cool och dricka öl istället för cider som grabbarna i gymnaiset. Men idag älskar jag det och har gått på två provningar, besökt Staropramens museum och skulle gärna lära mig ännu mer! Helst brygga egen hemma…

– Det absolut äckligaste jag vet är smält ost. Jag har aldrig gillat det… Dock har jag lärt mig äta pizza senaste åren.

– Men det innebär att jag aldrig har beställt en Cheeseburgare och skulle aldrig göra. Beställer en utan ost. Ni kan ju gissa om jag gillar P’s favoriträtt Raclette…

– Jag äter oftast efter konsistens och gillar allt som är knaprigt (knäckebröd, nötter osv) medan slemmigare saker såsom Brie, musslor, svamp osv går bort.

– Jag har haft en egen drink på en bar på ön Ios i Grekland. Den hette ”Elli drink” och innehöll Fanta Lemon, vodka och någon likör. Såklart lifegoal när man är 18år.

– Jag dricker i princip aldrig shots när jag är ute men skulle jag göra det blir det en tequila eller hot shot. Håller mig till drinkarna.

– Jag är en av dom som ÄLSKAR koriander, ber alltid om extra.

Påsken 2012 och jag blev skogstokig för att mamma hade köpt ett påskägg fyllt av godis åt mig. Hur kunde hon tro att jag skulle äta det? Världens bästa snällaste mamma kom några timmar senare hem till idot-mig med jordgubbar istället. Har man problem med kosten upplever i alla fall jag att man lätt blir arg när man känner sig tvingad till att äta socker etc.

– I många många år var jag LIVRÄDD för att gå upp i vikt. Minns en gång på en parmiddag när vi skulle äta tacos och någon la på ett mjukt bröd på min tallrik av ren reflex. Så jag fick artigt äta upp men sprang en extra lång runda morgonen efter… Så jävla hemskt. Ett TACOBRÖD?!

– Idag har jag en sjukt avslappnad inställning till mat och äter det jag känner för. Men det krävdes jävligt mycket vilja för att nå hit. Långt bak i bakhuvudet vet jag exakt innehållet av det där tacobrödet fortfarande men jag tränger undan det och äter ofta tre bröd till bara därför i ren protest mot hjärnan. Body Positive instagramkonton samt att avfölja bikini-tjejer på IG har varit en stor räddning. Samt flera års paus ifrån gym och träning helt ärligt.

– Numera planeras resor mycket efter restaurangbesök. Och jag skulle mer än gärna åka på matresa över en helg med vänner.

– Jag dricker minst 1,5L bubbelvatten om dagen och har ALLTID en flaska bredvid mig vid sängen. Blev besatt efter vi fick en Soda Streamer i inflyttningspresent.

– Jag är tyvärr en sån som äter otrooooligt låååångsamt. Min kille är i regel klar 20 minuter innan mig hahaha usch vet ju hur frustrerade många blir på mig…

– Jag äter i princip alltid dubbelt så mycket som min kille.

– När vi är på affären börjar jag alltid äta ur påsarna redan påväg ifrån kassan eller i bilen. Jag kan liksom inte hålla mig och blir ofta mätt på småplock innan vi ens har ätit middagen.

– Jag köper enbart svenskt kött och skulle helst äta ännu mer säsongsbaserat och näroldat än vad jag gör. DET om något är bra för miljön istället för att importera besprutade tomater, soyabönor etc ifrån typ Argentina eller Sydafrika haha. Något jag ALDRIG skulle köpa är de där ”färska” små förpackningarna med jordgubbar, blåbär eller whatever som inte ens smakar frukt.

– Gud det är den enda dieten jag skulle kunna tänka mig: enbart äta närodlat ifrån Sverige.

    1. Alltså om onödigt veto om mig, listor eller tankar om mat? Så jag vet exakt vad du gillade!! Hehe KRAAAM å tack för kommentaren! <3

    1. Alltså om onödigt veto om mig, listor eller tankar om mat? Så jag vet exakt vad du gillade!! Hehe KRAAAM å tack för kommentaren! <3

  1. Älskar att du delar med dig av detta! Gärna mer om hur det varit och vad det var som gjorde att du fått ett mer avslappnat beteende till mat och kropp nu. Du är ju ovanligt smal om man jämför med majoriteten (tolka mig rätt) kan du se det själv eller håller du dig på en vikt som du känner dig trygg med av kontrollbehov? Alltså skulle du kunna gå upp i vikt och må bra av det? Läst din blogg i många år och har aldrig fattat att du haft såna tankar kring mat som du lyfter nu. Döljde du det förr eller har jag helt enkelt missat när du skrivit om det?

    Stor kram och heja dig för att du blivit mer fri och snällare mot dig själv <3

  2. Älskar att du delar med dig av detta! Gärna mer om hur det varit och vad det var som gjorde att du fått ett mer avslappnat beteende till mat och kropp nu. Du är ju ovanligt smal om man jämför med majoriteten (tolka mig rätt) kan du se det själv eller håller du dig på en vikt som du känner dig trygg med av kontrollbehov? Alltså skulle du kunna gå upp i vikt och må bra av det? Läst din blogg i många år och har aldrig fattat att du haft såna tankar kring mat som du lyfter nu. Döljde du det förr eller har jag helt enkelt missat när du skrivit om det?

    Stor kram och heja dig för att du blivit mer fri och snällare mot dig själv <3

  3. Har själv en ätstörning i bagaget och gick därför in med inställningen att läsa varsamt, men tvärtom var detta otroligt befriande!!! Att höra om din avslappnade och kloka relation till mat var väldigt lugnande. TACK!!

  4. Har själv en ätstörning i bagaget och gick därför in med inställningen att läsa varsamt, men tvärtom var detta otroligt befriande!!! Att höra om din avslappnade och kloka relation till mat var väldigt lugnande. TACK!!

  5. Håller med ovanstående om att det (för min del) inte alls var triggande utan bara kul att läsa!! Det är sjukt hur lika vi är i vårt ätande, känner igen mig i så många punkter haha

  6. Håller med ovanstående om att det (för min del) inte alls var triggande utan bara kul att läsa!! Det är sjukt hur lika vi är i vårt ätande, känner igen mig i så många punkter haha

  7. Kul lista! Tips! Titta på Dan barbers tal på Ted-talk eller hans avsnitt i chef table (säsong 1 avsnitt 2) han kan verkligen det där med NÄRodlad mat.

  8. Kul lista! Tips! Titta på Dan barbers tal på Ted-talk eller hans avsnitt i chef table (säsong 1 avsnitt 2) han kan verkligen det där med NÄRodlad mat.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Dåligt samvete kring huset och min pojkvän

Idag är jag sjukanmäld (heter det så?) ifrån jobbet. Febern har borrat sig fast i hela huden och jag svettas och fryser om vartannat. Och saknar. Fan jag vad jag saknar min kille. Vi har setts ett fåtal gånger de senaste veckorna och det får en verkligen att vara tacksam över det man har. Jag tittade på bilderna på huset precis och blev fylld med så himla dåligt samvete, som jag pratade om på Instastory en snabbis. Men jag ville bara skriva några rader här också för er som missade den.

Såhär är det: jag VET att jag undanhåller mina djupaste tankar och känslor för er, och att jag har gjort det ett tag. Men jag är så förbannat rädd. Jag har aldrig någonsin haft så mycket att förlora. Jag har (förhoppningsvis) träffat mannen i mitt liv, och när mitt privatliv blåser stormigt är det han som får hålla upp mig. Han får bära mig så ofta, om ni bara visste. Och ändå, så har jag inte varit rättvis gentemot honom i min lycka kring huset.

Det här är vår absolut största DRÖM. Min d-r-ö-m. Ändå går jag runt och är orolig. Tänker för mycket. Är stressad över att vi måste bli klara över en natt. Mina vänner och nära har försökt hjälpa, men jag har bara förträngt det faktum att vi ens ska flytta in. Inte beställt några möbler, valt några färger. Inte varken njutit eller varit glad. Och P är den enda som har fått se det. Och han är ju den enda det går ut över. Så jag började grotta i VARFÖR jag är så stressad, och kom ganska snabbt fram till att det bottnade i sociala medier. Även fast han inte har sagt något om det här till mig, så vill jag inte att det ska vara såhär över huvudtaget. Och jag vill inte att mina knäppa tankar kring vad folk tycker och tänker, om han och mig och vårt hus – ska såra honom. Det är min värsta rädsla ju.

Så nu ska jag verkligen bara försöka njuta. Gå in med en ny inställning – DET FÅR TA TID! Vi behöver inte ha allt på plats första veckan. Det är okej att bo in sig. Det är okej att gå och nudda de här trappräckena och snegla på de här väggarna i månader innan vi bestämmer oss för vilken färg det blir på väggarna. Det är verkligen OKEJ och MÅSTE FÅ VARA OKEJ. Men jag är orolig att få en kommentar kring att det inte är det. Varför vi inte har köpt alla möbler eller vad som helst. För då attackerar plötsligt någon på det dyrbaraste jag har i livet. Huset och honom.

Det är okej att ligga i det här badkaret och fundera kring vilken färg vi ska ha på kommoden. Vilken märke den ska komma ifrån. Och det är okej att ge walk-in-garderoben både tid och kärlek för hur vi ska bygga in garderoberna på bästa sätt.

Innan jag träffade Honom kunde jag skriva vad som helst härinne. Precis vad jag kände eller tyckte, det spelade ingen roll. Men nu spelar det roll. För att nu är det största och viktigaste jag har här i livet. Och det här har varit viktigt för mig att inse att det är okej, och att jag också påverkas av vad andra tänker och tycker. Även fast jag aldrig har gjort det tidigare. Och det handlar inte om att jag är osäker, utan plötsligt har jag bara någonting att förlora.

Dessutom får jag en gång i kvartalet en kommentar om att jag inte klarar mig utan honom, och att man i min ålder ska ha varit singel i flera år och ha lärt sig att vara själv. Och det stämmer. Jag kan inte vara utan honom. Och jag har insett att det inte är något svagt i det. Utan det är livet. Verkligheten. Precis som att min lycka kommer läggas i mina barns händer. Är dem lyckliga så är jag det. Det spelar ingen roll hur självständig jag har varit innan dess. Dem kommer alltid vara viktigast. Och idag är han viktigast.

  1. Det är nog lite tungt att vara en mer eller mindre kändis och att då samtidigt försöka att också ha ett privatliv.En del klarar det inte medan andra skakar av sig ont prat och går på som om ingenting har hänt.Du borde skaffa dig någon som du verkligen kan känna att du litar på och kan anförtro dig inför.Det jobbet du har kan nog vara väldigt ensamt och presterar man inte väl så ersätts man snabbt.Det går nog skall du se,money talks som det heter.
    Krya på dig!

  2. Det är nog lite tungt att vara en mer eller mindre kändis och att då samtidigt försöka att också ha ett privatliv.En del klarar det inte medan andra skakar av sig ont prat och går på som om ingenting har hänt.Du borde skaffa dig någon som du verkligen kan känna att du litar på och kan anförtro dig inför.Det jobbet du har kan nog vara väldigt ensamt och presterar man inte väl så ersätts man snabbt.Det går nog skall du se,money talks som det heter.
    Krya på dig!

  3. Det är som du säger Ellinor, det är okej att ni inte renoverar direkt. Njut, sug in det faktum att ni har köpt ert hus. Huset är för tusan redan i tipp topp! Kanske inte helt så som ni vill ha det. Men vad gör det? Jag bor själv i hus och att renovera ett hus tar tid. Man måste bo in sig, man måste börja på ett ställe och slutföra det. Man kan inte börja ändra överallt. Självklart om man anställer folk, men nästan inte då heller för ingen mår bra i ett renoveringsprojekt. Strunta i vad folk eventuellt säger. Det är ERT HUS. det är ERT gemensamma liv. INTE DERAS.
    Krya på dig, det här kommer bli bra.
    Kram

  4. Det är som du säger Ellinor, det är okej att ni inte renoverar direkt. Njut, sug in det faktum att ni har köpt ert hus. Huset är för tusan redan i tipp topp! Kanske inte helt så som ni vill ha det. Men vad gör det? Jag bor själv i hus och att renovera ett hus tar tid. Man måste bo in sig, man måste börja på ett ställe och slutföra det. Man kan inte börja ändra överallt. Självklart om man anställer folk, men nästan inte då heller för ingen mår bra i ett renoveringsprojekt. Strunta i vad folk eventuellt säger. Det är ERT HUS. det är ERT gemensamma liv. INTE DERAS.
    Krya på dig, det här kommer bli bra.
    Kram

  5. Åh jag vill verkligen känna med dig, men jag måste ändå försöka få dig att sätta saker och ting i perspektiv. Du skall flytta till ett fantastiskt hus, du har en fin pojkvän och du upplever ett problem med att vilja få allt klart över en natt. Är det ens ett problem? Igår träffade jag en 19 årig afgahnsk kille medans jag var i stallet. Denna kille hade det finaste väsendet jag någonsin upplevt. Han studerade idag på gymnasiet och hade en passion för konst och litteratur. Han hade också en dröm att få studera vidare inom psykologi på universitet för att hjälpa andra människor. Han är också duktig på att skapa. Han har hjälpt folk på bygden att laga sina symaskiner och utav en äldre dam fick han en egen symaskin i gåva. Nu hjälper han till och lagar kläder, syr upp byxor och designar sina egna kläder. Denna kille flydde till Sverige på grund av att militären i Afgahnistan ville rekrytera in honom i armen. Detta var något han avskydde då han inte kunde stå för de fruktansvärda handlingarna och åsikterna militären hade. Nekade han inträde i miltären riskerade han att bli dödad. Därför fick han fly. Nu har han fått avslag på att få uppehållstillstånd i Sverige och tvingas tillbaka till en riskfylld framtid där hans familj är borta och han riskerar att dö i antingen i krig eller för att han inte vill gå med i armen. Detta är verkliga problem… jag har mått fruktansvärt illa hela dagen, känner mig så tom, uppgiven och så fruktansvärt ledsen för en stackars oskyldig individ som bara vill väl. Ibland måste man våga trivialisera sina problem, och inse att man skapar problem som kanske inte är så allvarliga egentligen? Är inte de verkliga problemen runt om oss att sådana här saker får fortgå? Att folk i världen lever i svält och terror medans vi i västvärlden klagar på arbetsmängd, stress över val eller som för mig att det känns omotiverande att avsluta en jäkla masteruppsats. Är inte jag super priviligerad egentligen? För en sjuk värld vi lever i…:(

  6. Åh jag vill verkligen känna med dig, men jag måste ändå försöka få dig att sätta saker och ting i perspektiv. Du skall flytta till ett fantastiskt hus, du har en fin pojkvän och du upplever ett problem med att vilja få allt klart över en natt. Är det ens ett problem? Igår träffade jag en 19 årig afgahnsk kille medans jag var i stallet. Denna kille hade det finaste väsendet jag någonsin upplevt. Han studerade idag på gymnasiet och hade en passion för konst och litteratur. Han hade också en dröm att få studera vidare inom psykologi på universitet för att hjälpa andra människor. Han är också duktig på att skapa. Han har hjälpt folk på bygden att laga sina symaskiner och utav en äldre dam fick han en egen symaskin i gåva. Nu hjälper han till och lagar kläder, syr upp byxor och designar sina egna kläder. Denna kille flydde till Sverige på grund av att militären i Afgahnistan ville rekrytera in honom i armen. Detta var något han avskydde då han inte kunde stå för de fruktansvärda handlingarna och åsikterna militären hade. Nekade han inträde i miltären riskerade han att bli dödad. Därför fick han fly. Nu har han fått avslag på att få uppehållstillstånd i Sverige och tvingas tillbaka till en riskfylld framtid där hans familj är borta och han riskerar att dö i antingen i krig eller för att han inte vill gå med i armen. Detta är verkliga problem… jag har mått fruktansvärt illa hela dagen, känner mig så tom, uppgiven och så fruktansvärt ledsen för en stackars oskyldig individ som bara vill väl. Ibland måste man våga trivialisera sina problem, och inse att man skapar problem som kanske inte är så allvarliga egentligen? Är inte de verkliga problemen runt om oss att sådana här saker får fortgå? Att folk i världen lever i svält och terror medans vi i västvärlden klagar på arbetsmängd, stress över val eller som för mig att det känns omotiverande att avsluta en jäkla masteruppsats. Är inte jag super priviligerad egentligen? För en sjuk värld vi lever i…:(

  7. Känner igen mig i att det blir partnern det går ut över. Min stress och depression tog inte ut sig på jobbet utan visade sig oftast när jag kom hem och kunde slappna av men då brast det oftast också. Kan förstå att det måste vara svårt att känna sig hjälplös när man sitter och försöker trösta någon som bara gråter och gråter av ångest men egentligen inte vet varför.
    Verkligen ett tänkvärt och fint inlägg. Klart du inte ska känna dig stressad över att huset måste vara klart för dina sociala medier, jag lovar att vi kan vänta! Ert hus, din tid.

    Ta hand om varandra och njut av drömmen! Kram ♡

  8. Känner igen mig i att det blir partnern det går ut över. Min stress och depression tog inte ut sig på jobbet utan visade sig oftast när jag kom hem och kunde slappna av men då brast det oftast också. Kan förstå att det måste vara svårt att känna sig hjälplös när man sitter och försöker trösta någon som bara gråter och gråter av ångest men egentligen inte vet varför.
    Verkligen ett tänkvärt och fint inlägg. Klart du inte ska känna dig stressad över att huset måste vara klart för dina sociala medier, jag lovar att vi kan vänta! Ert hus, din tid.

    Ta hand om varandra och njut av drömmen! Kram ♡

  9. Jag längtar efter att se influencers, bloggare etc. som visar ärlighet, ett stökigt hem, ofärdig renovering osv. Likväl som du kan känna dig stressad pga sociala medier känner jag, som inte på något sätt är känd, stressad över en perfekt yta. Jag har ju, utåt sett, ingenting i jämförelse. Så mer ärlighet, stökighet och öppenhet så tror jag vi alla skulle må bättre 🙂

  10. Jag längtar efter att se influencers, bloggare etc. som visar ärlighet, ett stökigt hem, ofärdig renovering osv. Likväl som du kan känna dig stressad pga sociala medier känner jag, som inte på något sätt är känd, stressad över en perfekt yta. Jag har ju, utåt sett, ingenting i jämförelse. Så mer ärlighet, stökighet och öppenhet så tror jag vi alla skulle må bättre 🙂

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

sub archi