Hej fina ni! Hoppas allt är jättebra med er. Jag har blivit bombad utav frågor om det här vita setet, vilket jag fattar. För jag använder det prick hela tiden nu. Både tillsammans men också var för sig. Är ni sugna på att beställa hem och velar mellan 2st olika strl, välj den mindre. Det är väldigt oversize i sig självt skulle jag säga.
Vit topp | Shorts
Sommaren har sakta men säkert intagit stan. Och jag har klivit ur min grotta. Vi cyklar iväg och äter luncher vid vattnet. Åker båt. Och äter middagar i solnedgången med vänner på vår innergård. Herregud vad man har längtat efter det här!!!! Kanske borde man ha en ”nu är vi fria från Corona-fest” när detta eländet är över.
Det här blir min första sommar som mamma. Bara en sån sak ju! Hela den grejen går ju att romantisera i all oändlighet. Parasoll på stranden med en Gugge sovandes i skuggan, bada fötterna i poolen och skratt iklädd flytvästen. Men…! Som vanligt tar jag inte ut något för givet. Eller ja, jag har inga förhoppningar på att vårt lilla barn ska lyckas timea vår rytm. Oddsen är ju rätt små för det tänker jag? Alltså att allt alltid ska flyta på precis som innan William kom. Det är ju inte lätt för honom att veta hur vi har gjort i alla år innan han kom. Han kanske har helt andra intressen än oss, än att hänga på en båt hela sommaren haha. Ja ni hajjar.
Vi tar seden dit vi kommer alltså. Ingen prestige. Då blir man också glatt överraskad varje gång det funkar prima. Men senast på mors dag fick jag en härlig mysig middag på en skärgårdskrog. William å andra sidan hade helt andra planer än att timea in sin natts sömn, så istället fick vi äta middag en och en. Jag åt, P rullade en gallskrikande William i vagnen. Och sedan tvärtom. Därefter betalade vi snabbt notan som ni kanske förstår haha!! Men det gjorde faktiskt inget. Det är så livet ser ut nu, och så visste jag ju att det skulle bli innan vi skaffade barn.
Enda sättet att försäkra sig om en lugn kväll (rent krasst) är ju att lämna bort William. Vilket just nu känns långt borta. Men who knows? Den som lever får se osv. Snart är det dags dock. Inte för vår skull utan för William och hans mormor + farmors. Så dom får chansen till en lika tight relation som både jag och P har haft till våra mor och farmödrar. Jag vill inte ta ifrån någon utav dem det.
Ursäkta mig men…. Är inte morotkaka extremt underskattat? Måste baka ihop en hemma (nevermind det kmr aldrig att hända men drömma kan man! Jag e bättre på annat. Tex att KÖPA en morotskaka ehhhe).
Jag kan gissa mig fram till att ni tänker ”vart fasiken är dom där fina smyckena ifrån?!”. Ja, gissa en gång! Skriv upp den 5e juli i era kalendrar….
Vi gjorde ett misstag för ett tag sedan. Solen sken och vi åkte in till stan för att käka middag på vår sons gudfars jobb. Jadu… det var fredag, aw krogarna fick ha öppet till 22. Musiken dundrade, man fick inte ta in vagnen, Enzo gallskrek och vi tryckte i oss maten, halsade bubblet så fort det gick men fick be om att ta med resten av min mat. Sekunden min mat var i en tanke away låda somnade Enzo. Vi gick iväg till en park och kände oss dumma. Dels för hans skull med höga musiken, för andras skull som ville ha en kul fredag och där satt vi med en gallskrikandes bebis och sen sa vi okej det blir mer research framöver för restauranger. Att få ta med vagnen innan känns väldigt relevant när bebis är under 1 år speciellt vår kille som avskyr bärsele 😅
Älskar din blogg Ellinor, sluta aldrig med det!
Vart åt du den där morotskakan? Ser så god ut!!