Temat för julpyntet 2020, första besöket på SÖS och fri från corona ångesten

Hej på er! Hoppas ni har haft en bra måndag och en göttig helg! I slutet utav förra veckan fick jag ett break down över det här med corona situationen och att jag for reals har börjat må rätt dåligt i min karantän. Önskade så himla gärna att jag bara hade haft ett kontor så jag fick träffa NÅGON om dagarna. Lyssna på någon, höra någon annan ha en dialog och så vidare. Än att sitta själv när min kille är på jobbet och bara stirra in i väggen. Men jag fick sjukt mycket pepp utav er på Instagram, så nu känner jag inte alls dåligt samvete över att jag hatar karantänlivet. Och att jag INTE ska ha dåligt samvete om vi behöver testa ut en barnvagn i butik (under tider minst människor vistas i butiken) osv. Jag gör faktiskt mitt bästa för att minska smittspridningen och det kommer jag att fortsätta göra. Och det ska jag vara stolt över ju. Såååå nu har jag släppt det.

Så i fredagskväll åt vi MAX hamburgesas och kollade på Idol. På dagen jobbade jag väl (hahah eh man minns ju inte vilken dag man gjorde vad längre? Alla dagar ser exakt likadana ut förutom att man vissa dagar går en lite längre promenad än vanligt typ hahaha). På lördagen bakade vi pepparkakshus (okej monterade bara) och det blev asfult. Jag hatar verkligen pyssel?

Men julpynt älskar jag för det är ju bara att ställa fram. Det är ju inget att pyssla ihop. Så det tog jag tag i på söndagen. Då hängde vi upp julbelysning på balkongen och lite i buskarna på framsidan utav huset. Sedan beställde jag hem nytt julpynt som jag snålade ur att köpa förra året. Jag försöker att dra ner på plasten och ”engångspynt” (dvs saker jag tröttnar på), och istället investera i julpynt som vi kan ha år efter år. Dvs ull, glas, porslin med mera. Ni ska få se vad jag har beställt hem så fort vi har fått det tänker jag!

Julstjärnorna åkte upp också. Men det här blir sista bilderna utav vardagsrummet nu innan ni får se det julpyntat. Beställde även hem presentpapper och nya batterier till våra stjärnor. Så det blir roligare för er att se rummet när stjärnorna lyser fint istället. Jag har julvibes, men inte alls lika mycket som tidigare år. Det tar ju bort peppen när jag inte kan göra mina vanliga traditioner. Men jag skall göra mitt bästa! Många butiker idag erbjuder ju shopping online eller utomhus, så jag kommer att hålla mig till det. Är ni peppade på julpyntet? Har ni något ”tema” på granen eller pyntet i år? Vi kör på tema NATUR och har som sagt beställt hem lite nya prydnadssaker. Men ingenting till granen, för det vill jag klämma och känna på i butik (som ju inte går atm).

Idag har jag gästat en podd (Babykaos heter den och avsnittet släpps nästa vecka tror jag) och sedan ett digitalt möte. Sedan har jag pillat på mitt mediakit och svarat på mail. Och nu ikväll så åkte vi faktiskt in till SÖS en snabbis. Jag ska dit på aurorasamtal och kommer ha knappt om tid imorgonbitti. Så för att slippa stressa imorgon så kollade vi ut vägen redan idag. Det är jobbigt som det är med det där samtalet (som förlossningsrädda kvinnor har). Så det sista jag behöver är onödig stress. Heheh det är sjukt hur jag kan vara ett sådant kontrollfreak med vissa grejer, och med annat bryr jag mig absolut nada the nada. Jaja vi hörs mer imorgon. PUSS

  1. Hoppas att aurorasamtalet går bra! Berätta gärna hur det gick till om du vill/orkar. Önskar verkligen alla kvinnor en trygg och säker förlossning <3 jag hade iaf en fantastiskt upplevelse första gången trots mycket smärta såklart… ska ha mitt andra barn i sommar och är mer förlossningsrädd nu pga att det ska bli en sämre upplevelse/ fullt på förlossningen/ inte samma känsla för bebis nr 2 mm. Kram

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

BLOGGARE PÅ FORNI

Sedan 2008 har alltid haft som ambition att skriva om allt annat än rosa fluffiga moln. Bloggen är mitt favoritforum för det, och är den förlängda armen av allt ni inte får se på min IG story. Renoveringsresor, barnuppfostran, djupa texter, ekonomisnack och skönhetstips därför vanliga ämnen här inne.

Gravid vecka 26 & 27 – depression och sammandragningar

GRAVIDVECKA: 26 + 27
Idag är 67,1% av graviditeten avklarat och det är 92 dagar kvar av graviditeten! Idag på DAGEN är det prick 3månader kvar tills beräklad födsel (25e feb). Det kändes så sjukt att gå in och appen och se att det plötsligt var under hundra dagar kvar…

Bebisens status:
Bebisen är 32cm lång och väger närmre 1100 gram. Sist jag var hos barnmorskan så låg lillen över kurvan på vikt och hade växt på sig från att vara kört till att ha blivit ”normallång” för sin vecka. Sättet barnmorskorna mäter det på (ett måttband över magen) känns dock inte så skrivet i sten hehe?

Min kropps status:
Min navel har ploppat ut nu! Och min halsbränna har levlats upp så jag hostar en del (speciellt på kvällarna när man ligger ner och bebisen trycker på uppåt). Men annars mår kroppen bättre än någonsin. Tror min ichias nerv börjar hamna i kläm igen precis som i början utav graviditeten. Juste!! Jag tror att jag fick mina första sammandragningar i förra veckan. Jag var ute på en promenad och plötsligt kom det mildra smärtor men som blev värre och värre. När det var som värst fick jag stå blixtstilla och bara andaaaaas. Det slutade med att P kom och hämtade mig. I övrigt så är jag piggare än NÅGONSIN. Som att jag har ätit dubbla ADHD mediciner haha.

Psykisk status?
Jag känner mig väldigt stabil och hela min hjärna och vardag tänker inte längre på förlossningen på samma sätt. Så det är asskönt! Men igår var faktiskt första dagen jag kände mig lite deppig (alltså inte bara på lite dåligt humör utan verkligen nedstämd)? These times har verkligen fått mig att inse hur viktigt det är för mig med socialt utbyte. Tanken om en babyshower, en babymoon, gravidfotografering, att bo utomlands med bebis etc etc släppte jag egentligen för länge sedan. Men i veckan är det som att jag har insett att jag faktiskt har blivit lite snuvad på saker jag verkligen har sett fram emot som gravid. Smågrejer jag vet. Men jag har ändå sett fram emot dem. Och jag vet ju inte om jag någonsin vill/kommer att bli gravid igen så det är ju saker jag inte får tillbaka.

Jag har varit rädd för 3 saker under graviditeten/förlossningen: att jag ska få panik under förlossningen, att P inte får följa med till förlossningen och att jag ska bli deprimerad under graviditeten eller första tiden med bebis. Så jag hoppas verkligen att måendet vänder lite.

Cravings?
Julskinka på vörtbröd med Västerviksenap. Nu längtar jag efter rödbetsallad och köttbullar på mackan nom nom nom.

Corona tankar:
Jag börjar dock känna mig lite lätt stressad över att vi har så många inköp kvar? Det är mycket saker under graviditeten som inte riktigt har blivit som vi har tänkt (såklart) i och med Corona och restriktionerna. Tillexempel så har vi ju testat ut vagnar innan jag blev gravid, men inte provkört någon sedan dess. Nu med nya restriktionerna så vill jag inte skapa trängsel genom att besöka barnvagnsaffärer?

Jag är inte rädd för att smitta någon eller bli smittad (kanske borde vara pga graviditet plus astma?) utan mer att statsministern och Folkhälsomyndigheten säger att vi ska hålla oss hemma och då vill jag bara göra rätt för mig. Men samtidigt känns det hål i huvudet att göra ett så dyrt köp som barnvagn utan att känna och klämma? Hur tänker ni andra gravida med sånt? Struntar ni i restriktionerna och går ut och shoppar ändå? Vet inte alls hur jag ska tänka.

Är det något nytt som har hänt sedan sist?
Nej ingenting? Jag har dock kommit på en grej jag gärna har med i mitt förlossningsbrev. Min vän Sarah Tjulanders förlossningsvideo (se här klick). kändes så himla odramatisk. Och inte alls som ett utdrag ur ett kaosartat avsnitt av Grey’s and Anathomy. Mycket för att rummet var nedsläckt och alla var så lugna tror jag. Så får vi chansen vill jag gärna ha ett nedsläckt rum på förlossningen. Och bada badkar hehe 🙂 Är besatt av det precis som varje höst.

Här kan ni läsa om vecka 22, vecka 23, vecka 24, vecka 25.

  1. Självklart ska du gå och prova barnvagnar, det kan du göra med gott samvete. Håll avstånd, ha med dig handsprit, handskar och eventuellt munskydd så kommer det gå galant. Herregud du är gravid fina, klart ni ska kunna känna på vagnen ert lilla knyte ska ligga i!

    Skriv gärna inlägg om barnvagnar ni tänker på, och den det blir. Är barnvagns tokig hehehe, och kan gott rekommendera Stokke Trailz! En vagn i den tyngre klassen, men otroligt bra komfort för både er och bebis. Sen passar den er för ni båda är ju långa också. Ligg/sitt delarna är placerade lite högre upp vilket är skonsamt för era ryggar.

    Kram!

    1. Hej!
      Ååååå vad kul! Det är den vi har prövat ut sen innan och som vi älskar! <3 Tack för inputs. KRAAAM <3

  2. Ska också köpa vagn (bf april) och var iväg och provade en gång innan restriktionerna. Men det jobbigaste jag tycker är att alla är superbra att köra inne på plan heltäckningsmatta i affären, men vi kommer bo på landet med grusväg och oljegrus på vägarna 😂 så måste ändå gå mycket på vad andra tycker funkat för dom.
    Vissa andra bäbisgrejer vill jag ju känna på och se först innan jag ev beställer på internet. Så tycker faktiskt att man som gravid ”får” åka till den typen av affärer, satsa på att åka dit precis när de öppnar kanske?

  3. Klart ni ska prova ut en barnvagn! Det känns verkligen inte som att ni behöver ha dåligt samvete för! 💕Vi köpte vagn förra helgen i fysisk butik. Andra gången vi var där och ’klämde’. Vi var i butiken strax efter öppning = noll trängsel. Vi var i stort sett själva i butiken över en timme. Sedan droppade det in några fler men butiken i sig var stor, så det fanns gott om plats och alla visade hänsyn och höll avstånd. Kändes inte otryggt alls eller som att vi var och tog upp plats och trängdes. Slog till på babyskydd också när vi ändå var igång. Lycka till med barnvagnsköpet fina du 🤗

  4. Tycker absolut att ni ska känna på barnvagnen innan. Det är stor skillnad i hur de känns att köra & manövrera och jag är så glad att vi åkte och tittade i fysisk butik innan vi köpte. Vi åkte dit sent på kvällen precis innan stängning när det knappt var någon i butiken och hade handsprit med oss + höll avstånd <3

  5. Herregud vad bebisen växer,det är nog en liten kille:) du är som alltid en tjusig tjej.Det blir spännande ju närmare förlossning det kommer.Kramen!

  6. Ni som har lite flexibla tider kan ju passa på att åka till barnvagnsaffären en vardagsförmiddag. Då borde det vara väldigt lite folk och lätt att hålla avstånd utan att bidra till smittospridning (såklart såvida ni är symptomfria + använd handsprit) 🙂

  7. Sååå himla fin klänning! Var har du köpt den??? <3 Har letat efter en stickad klänning hur länge som helst!

  8. Vi har bf 16 mars med vårt första barn och för mig känns det viktigt att få prova vagn! Jag tänkte ringa till butiken och fråga vilka dagar/tidet de brukar ha minst kunder, ofta har butiker bra statistik på sånt. Så tar jag mask och handsprit och ser till att hålla avstånd 🙂

    Och när du är i butiken, försök att slappna av och njuta av det och inte känna dig som en dålig medmänniska. Du är fantastisk och anstränger dig på så många sätt för att möta människor runt om dig med respekt. Vi ser det! Låt dig inte ”snuvas” på den här upplevelsen utan se om du kan njuta, drömma, mysa.

    Skriv gärna inlägg om era vagn-tankar sen, stort lycka till <3

  9. Hej,

    Du skrev ju om att träffa vänner på instagram häromdagen. Jag tycker att råden är ganska tydliga med att du kan umgås med någon utanför ditt hushåll om ”aktiviteten” innebär att ni tydligt kan hålla avstånd. Ofta svårt inomhus kan jag tycka men du bör absolut kunna ta promenad med en vän!

    https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2020/november/forlangda-lokala-allmanna-rad-i-stockholms-lan-vastra-gotalands-lan-och-ostergotlands-lan/

  10. självklart prova vagn. var där vid öppning och ha munskydd och handsprit. INTE handskar (mer bakterier att ha handskar än att ha rena, spritade händer). Fick lite panik av en tidigare kommentar som skrev du skulle ha handskar. Vi på infektion brukar dagligen undra över hur folk tänker med handskar. Bara att ta i handskarna så har man mer bakterier än att ha rena och spritade händer..

    / jobbar på infektionavdelningen.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

5 saker jag kollar efter på Black Friday

Hej fina ni! Hoppas allt är bra med er. Om två dagar är det ju Black Friday. Det är en sjukt stressig vecka tycker jag för att det ploppar upp erbjudanden hela tiden haha! Men som jag och ni har pratat mycket om på Instagram Stories så kan det ju faktiskt också vara ett grymt tillfälle att fynda saker eller köpa julklappar. Jag rekommenderar aldrig spontanköp, utan man ska alltid tänka igenom sina köp i minst 24h innan man slår till. Vilket ju blir lite svårt inför BF därav en lista är livsviktigt hehe! Då blir köpen både mer hållbara ur ett miljöperspektiv men också ekonomiskt. För många är ju BF den enda möjligheten man har att kunna köpa julklappar också, och på så sätt är det ju en grym vecka.

Vill ni ha 7 spartips inför Black Friday? Läs då detta (!) blogginlägget jag skrev förra året. De tipsen funkar såklart lika bra det här året. 

Här kommer min lista för saker jag ska hålla utkik efter på Black Friday:

1) Ett nytt kameraobjektiv. Usch jag skäms över att skriva detta, men de tre objektiv jag har inhandlades 2016 och jag har verkligen vanvårdat dem. Folk skrattar alltid när jag kommer med mina stackars objektiv som båda är trasiga utvändigt, har fått damm i sig och saknar kameralock. Dem känns inte alls roliga att fota med längre, så därför har det mest blivit mobilbilder härinne senaste året vilket jag inte alls gillar. Jag vill inte ha exakt objektivet på bilden så ni vet hehe. Men viktigt är att det inte är vidvinkligt, att det går att zooma med och har bra ljusinsläpp.

2) En polaroid kamera. Jag har velat ha en egen sedan Gertrude fyllde 19år och vi köpte en till henne i födelsedagspresent haha! Dem kostar ju typ 1000kr med bilder inkluderat, så jag förstår inte varför jag inte bara har köpt en innan. Jag tänker främst att det vore kul att ha en för privata bilder nu under graviditeten/första tiden med bebis osv. Vi har flera polaoridbilder som sitter uppe på kylen härhemma, vilket är så mysigt<3

3) Soda Stream Flaskor. Våra har blivit helt sneda då vi råkade köra dem i diskmaskinen haha!! Så vi behöver verkligen nya och har inte fått tummen ur. Men köper jag ett objektiv på typ Elgiganten så måste jag lägga till Soda Stream flaskor i min varukorg haha.

4) Ett Bed Side Crib. Vi är ju sugna på ”Sebra serien”, men till en början tänkte vi oss det här Bed Side Cribet. Jag har pratat om det förr men Bruno sover ju i sängen så det känns säkrast att ha ett sånt här. Men jag vet inte om barngrejer reas ut? Får en känsla av att dem inte gör det pga det finns alltid en hög efterfrågan typ? Jaja vi får se.

Jag hade med ett par tofflor på min lista också, och dem finns fortfarande kvar i bakhuvudet. Men grejerna här över är mer prio hehe. Men köper jag inget här över så blir det töfflor tror jag. Har ni skrivit en lista? Har ni köpt något under Black Week? KRAOM.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mina tankar kring NIPT-test

Hej på er mina goa. Jag har fått många ”större” frågor sedan jag gick ut med att jag blev gravid. En sådan var det här med att göra ett NIPT-test. För er som inte är i barn svängen (hade nöll köll på vad detta var för några år sedan). Så är det ett test man kan göra valfritt (kostar mellan 6-10k att göra privat) där man kan se hur stor risk det är att ens barn har en kromosomavvikelse + vilket kön barnet har.

För er som inte känner till min historik, så har jag haft en storebror som heter William. Men som efter ett chockartat urakut kejsatsnitt i v 36 föddes med en kromosomavvikelse som heter Edward Syndrome (en extra kromosom på 18e paret). Och 9 månader senare så somnade han in<3 En tragedi i min familj och som har präglat väldigt mycket utav den jag är idag, trots att han inte fanns när jag kom till världen.

Men eftersom att kromosomavvikelsen låg så nära i släkten som ett syskon till mig, föll det sig ganska naturligt att vi ville göra ett NIPT-test när vi fick reda på att jag var gravid. Men så gick vi igenom ett ultraljud och ett KUB-test (som görs på rutin men som är valfritt och är light versionen utav NIPTen kan man säga men som staten finansierar). Och dem såg bra ut. Där berättade barnmorskan att Edward Syndrome inte ska vara ärftligt. Jag trodde att jag skulle googla som en galning på statistik och fakta när jag kom hem, men det gjorde jag inte. Utan vi har valt att blankt lita på vår barnmorska och därför skippade vi NIPT testet.

Blir alltid lika gråtig när jag ser den här videon. Ser ni bullkinderna, putmagen och snuttandet med läpparna<3

Under den här graviditeten har jag själv blivit chockad över hur lite jag har oroat mig. Och det har aldrig varit för att jag tar någonting för givet eller för att jag har tänkt att ”det inte kommer hända oss”. Tvärtom, jag är fullt medveten om alla risker som finns. Jag vet ju att man kan gå en hel graviditet i tron om att ens barn är fullt friskt, men sedan så föds det jättesjukt – precis det som hände min familj och min storebror. Jag har en så extremt stark inre tro på att allt som är menat att bli, kommer att ske. Jag tror inte på just Gud, men absolut på någon form utav högre makt. Därför gjorde vi inte det där mer ”pricksäkra” testet för att se eventuella kromosomavvikelser.

Just nu vet vi att vårt barn mår bra, men för den saken skull är det många saker som kan gå snett innan den lille intar vårt liv. Och skulle det bli så, så får vi ta det då. Och helt ärligt så räds jag inte så mycket för det just nu. Jag vill självklart aldrig någonsin se mitt barn lida, men jag ser verkligen på min graviditet som ett mirakel. Vi önskade oss ett barn, sedan vem det är som kommer hem till oss har ingen betydelse – faktiskt. Det här lilla miraklet är lika efterlängtat oavsett. Och föds den här lilla människan med såkallade avvikelser så är det inget som jag kan förbereda mig på nu ändå. Är ni med på hur jag tänker?

Sedan ska det ju tilläggas att vi (hittills) aldrig har hamnat i ett skede där vi har tagit emot ett besked om att vårt foster/barn har någon avvikelse. Så jag har ju ingen aning hur jag skulle reagera där och då, det kan nog ingen svara på för det beror ju så mycket på omständigheter tänker jag? Men nu vet ni i alla fall mina generella tankar kring det här med NIPT-tester. Sedan hur andra gör lägger jag prick noll värdering i verkligen. Jag tycker att man ska göra det som känns bäst för ens egna familj! Oavsett vad det är<3 Och jag skriver såklart inte det här för att provocera någon. Jag vet inte vad den generella uppfattningen är kring NIPT eller om folk kommer att tycka jag är sjuk i huvudet nu haha? Men jaja, hittills har jag mått väldigt bra av att tänka att ”det som är menat att ske kommer att ske” för det har gjort att jag inte tar ut någonting i förväg och att jag oroar mig väldigt lite vilket känns skönt<3 Komplext ämne helt klart, och jag vet inte om jag alltid kommer att tänka såhär. Men just nu är det så jag känner.

Gjorde ni ett NIPT-test när vi väntade barn? Varför/varför inte i så fall?<3 Kram på er!!

  1. Jag måste bara säga att jag tycker du är så klok och sund i allt du tar upp på dina sociala medier, imponerad över att du är lika gammal (ung?) som mig hahah. Det är en fröjd att följa din graviditet även om jag själv är långt ifrån barn (men är på väg att bli obstetriker eller barnläkare så är extra intresserad I guess haha) En bra förebild!! <3

    1. Åh tack fina! Jag försöker vara öppen i det mesta jag tänker, kring det mesta. Men just kiddos är ju extra kul nu såklart iom att man inte gör någonting annat än att sitta hemma på kammarn gravid hahaha<3 lycka till med utbildningen!!!! <3

  2. Hej!
    Jag är gravid i vecka 25 (första barnet) och vi valde att göra NIPT trots noll riskfaktorer. Jag har en lillebror som är född med en hjärntumör som har präglat nästan 15 år av mitt liv, och även om NIPT inte alls visar på avvikelser som den han hade så ville jag undvika ta reda på allt jag kunde om vårt foster. Tyvärr tror jag också att om vi fått reda på att det funnits en avvikelse så hade jag inte klarat av ovissheten i den, och det hade med stor sannolikhet resulterat i abort. Jag känner mig otroligt självisk i den tanken, men jag har redan spenderat en stor del av mitt liv in och ut på sjukhus, och även en ”mild” kromosomavvikelse skulle innebära mer vård än normalt. Självklart resonerar jag som dig att händer något på vägen får jag agera på det då, men jag ville minimera mina risker och tog därför reda på så mycket som möjligt innan. Kram

    1. Jag tycker inte alls att det låter konstigt <3 Jag tror att jag tänker såhär mycket för att min mamma har jobbat med barn som har downs syndrome mm mm mm så för mig blir det inget läskigt eller främmande + att det finns så många olika nivåer. Min kille fick ju en stroke som ung så där ville jag också veta om vårt barns hjärta eventuellt kan ha liknande ”fel” som han hade. Men inget sånt kan vi påverka nu oavsett utan det behöver vi ta sen. Tänker också att min ADHD (tyvärr) är ärftlig med hela 75%… Antingen får barnet det inte alls, eller mildare än mig, eller som mig eller mycket värre än mig. Och det är ju inte heller något vi kan påverka utan det får bara tiden utse. Där kan jag säga att jag har dåligt samvete för att det är en sån stor risk, men som jag tar ändå, när jag vet hur tufft det kan vara att leva med. Men men, nästan alla sjukdomsbilder kan ju vara olika omfattande. Så allt känns så baserat på omständigheter och inget iaf jag kan svara på rak arm. Vet inte alls hur jag skulle reagera där och då. Tycker inte alls att du ska känna dig självisk<3

  3. Vi valde att göra nipt i vecka 10 innan vi berättade för släkt och vänner.
    Vi fick ett missfall ett år tidigare och jag var så orolig att allt skulle gå fel i denna graviditeten också. Jag ville kontrollera allt jag kunde kontrollera, förbereda mig på precis allting. Även om vi inte ens pratat om vad vi skulle göra med resultatet.
    Dock hjälpte det mig inte särskilt trots att vi fick bra besked, jag oroade mig dagligen för min bebis i magen då det var en lugn kille som jag knappt kände trots att jag var förbi v.30.
    Ut kom iallafall en frisk kille i vecka 36.
    Visst att man fortsätter oroa sig när de är utanför magen. Men jag är inte längre rädd varje dag att han ska tas ifrån mig ♥️

    1. Åh det förstår jag verkligen <3 oro är den vidrigaste känslan! Alla känner ju olika typ av oro också, så tycker man ska göra det som man tror kan mildra<3 Grattis till lillen<3 kram!

  4. Du ska göra det som känns bäst för dig och er i er situation finns det en oro som kan stillas ta den. Så sunda tankar och fina ord. Har själv helt 2 bröder med syndrom och har en stark oro att mitt barn kommer få det i framtiden så nip känns som en själv klart val när det finns den kunskap vi har i dag. Det handlar inte om att jag inte vill ha ett barn som är sjukt utan för hur det skulle påverka mig psykologisk och min relation till det barnet. All lycka till er lilla familj å bara va lycklig att du har ett liv från just dig som mår bra i den mage. Stor kram

  5. Jag är gravid i vecka 16 och jag och min sambo valde att själva bekosta NIPT, trots ung ålder och inga riskfaktorer. Jag har Downs syndrom i min närhet och vet att lika mycket som det är ett fantastiskt litet barn, så är det också ett livslångt åtagande för föräldrarna. Det medför ju också en ökad risk för hjärtfel och andra somatiska besvär. För oss var det därför självklart att bara behålla barnet om NIPT inte visade några avvikelser. Kan precis som Lovisa ovan tänka att det är själviskt. Samtidigt så tänker jag att det inte är det. Jag vill ju att det barn jag föder till världen ska ha bästa möjliga förutsättningar och även om man inte kan kontrollera ens i närheten av allt, så kan man ändå kontrollera det här.

  6. Gravid i vecka 12 snart och väntar på svar på vårt NIPT test denna veckan, 29 år gammal och ingen i släkten med kromosomavvikelser. Vi valde att ta blodprovet privat då vi känner att vi inte vill sätta ett barn till världen om den föds med missbildningar på organ eller utvecklingsstörning etc. Man vet ju inte vilken grad barnet kommer födas med. Vi vill ge vårt barn bästa möjliga förutsättningar för att inte behöva kämpa sig fram i livet extra mycket, då livet kan vara svårt som det är. Tänker också att en dag finns inte vi till hands och ingen kan då säkerställa att vårt barn kommer få den hjälp han eller hon behöver. Men finns en chans att vi kanske hade tänkt annorlunda om vi hade haft svårt för att bli gravida eller fått försöka länge. Det är en klurig fråga och finns inget rätt eller fel, alla gör det som känns bäst för sin familj.

  7. Här är en som ångrar att vi gjorde NIPT. Vi fick väldigt bra resultat på KUB, men efter år av ofrivillig barnlöshet och massor av missfall så ville vi inte chansa på om fostret skulle vara friskt eller inte. När jag tagit provade visade det sig att inget resultat gick att utläsa, och de visste inte varför. Tog om provet men samma sak hände där. Är tydligen några få procent som det händer för, och jag skulle så klart vara en av dem. Suck. Blev ju ännu mer orolig då, och läkarna kunde inte svara på om det var för att det var något fel på barnen, eller för att testet helt enkelt inte funkade på mig. Sån ångest, vi fick välja att ta ett fostervattenprov som är förknippat med en missfallsrisk, ville absolut inte hamna där igen – och var nu dessutom i vecka 20 pga väntetid på alla provsvar. Sån ångest och vånda vi hade, valde till slut att ta provet och det visade sig vara normalt. Bröt ihop efter det och var så lättad, men missfallsrisken efter provet kvarstod i några veckor så tog tills vecka 22 innan jag kunde tro på något alls. Önskar bara att vi hade struntat i det från början, då hade vi inte gått igenom så många veckor av oro och tårar och ångest. Men så klart lättad över att veta att barnet (just nu) mår bra i magen och förväntas komma ut i januari <3

  8. Är gravid jag med, nu i vecka 34. Vi hade tankar på NIPT men ville först göra KUB och satte sedan upp en plan om att eventuellt göra NIPT om vi fick en siffra på KUB som var mer än chans på xx av YYY. Eftersom att vår KUB gav oss en bättre siffra än vår gräns för NIPT valde vi att inte genomföra NIPT.

    Men precis som du skriver är det helt individuellt och jag har en stor förståelse för att en del par vill göra NIPT oavsett vilken siffra de får på KUB.

    Stor kram!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Barnrummet – vilken färgskala? Något tema? Vad ska vi köpa?

Hej godingar! Enda sedan vi fick reda på att jag var gravid så har frågorna om barnrummet bokstavligt talat strömmat in ifrån alla håll och kanter. Jag hade ingen aning om att det var en sådan ”grej” och tänkte mest att vi skulle måla om och i alla fall ha någonstans att byta blöja hahaha.

Såhär ser alltså nuvarande barnrummet ut. Det är ett gästrum som går i grått. Byggarna var här i förra veckan då vi som sagt ska måla om (beige pga ångrade från sekund ett att vi valde grått vid inflytt snark). Det blir inga tapeter då det inte passar in i ett sånt här typ utav hus, även om jag gärna hade haft det. Sedan ska vi bygga garderober längst kortsidan av rummet som är bredvid där jag står och fotar (ur bild alltså). Vi själva ska även sätta upp hyllor för alla böcker (lovat mamma då det är hennes utlovade puck att försörja ungen med hehe).

Tanken ifrån start har varit att behålla den stora sängen och köpa ett bed side crib i grått (då Bruno sover i sängen ibland och känns bara onödigt att vi alla tre ska ligga och trängas om man är själv hemma med både hund och bebis). Sängen tänker vi dock vrida på så att huvudändan trycks där ”New Yorker Tavlan” till vänster sitter i dagläget. Och bakom ena gardinen till höger ska vi placera en liten tv så man har något att göra de kvällarna/nätterna när bebisen är vaken/äter.

Vi har alltså inga som helst problem att ha skilda sovrum, utan det är snarare planen så att en alltid får sova ostört i vårt master bedroom. Så barnrummet kommer till en början bara vara anpassat till oss vuxna så att det blir mysigt för oss och så att vi har allt bebisen kan tänkas behöva nära till hands härinne. Istället för att vi ska springa upp och ner för olika våningar för att hämta saker mitt i natten. Det känns så ologiskt?

Gardinerna tänkte jag fråga om min kusin ville ärva då hon har första tjing på sänggaveln också. Sen har vi gett bort nattduksslamporna till min mamma och en rad med gråa sängkläder till min lillasyster. Sängborden är ifrån IKEA och åker in i andra gästrummet. De vi i sin tur har därinne i dagsläget säljer vi på Blocket. Jag skulle aldrig slänga något som är i bra skick. Utan då ger vi bort till folk i vår närhet eller säljer vidare (sällan dock men om det är något dyrare). Sänggaveln är ifrån Sleepo för alla er som frågat.
1. Fåtölj | 2. Säng | 3. Igelkottspuff | 4. Grön korg

Det är ju rätt få saker man behöver när bebisen är så liten, och vi har inga som helst planer på att ha ett ”färdigt” barnrum när bebisen kommer. För några månader sen gick jag loco i huvudet och tänkte först att vi skulle ha ”cirkustema” i barnrummet. Måla taket som ett randigt cirkustält med mera. Men det passar inte vårt hus. Sen tänkte jag att jag skulle go loco och köra på ett ”safaritema” eller ”bondgårdstema”. Men just nu tycker jag bara att det mesta känns onödigt att köpa i och med att jag har NOLL aning om vad vårt lilla barn kommer att gilla haha.

Satte i alla fall ihop dessa två moodboardsen för att ni skulle få en känsla av vad de stora möblerna ska gå i för färgskala. PS: jag får noll kr om ni klickar på länkarna men får en % om ni köper någon utav produkterna jag tipsar om! Så ska ni köpa något får ni mer än gärna göra det via bloggy:-)


1. Speldosa apa | 2. Dockhus | 3. Beige tält eller denna billigare varianten| 4.  Skötbord

Så! Tanken just nu är: beiga väggar och att de stora möblerna går i mörkgrått. Vi fick en stor grön tavla utav mamma så vi fortsätter bara på det temat. P vill såå gärna ha det här skötbordet + övriga serien ifrån Sebra. Dem är lite dyrare så jag tänkte mig först serien Lukas ifrån Troll som är lite mer prisvänlig. Jag märker dock att både jag och P drar oss till alla kläder/leksaker som går i djurtemat. Men annars är väl korgar något vi kommer att gå loco på senare då P får nervsammanbrott när det är stökigt hahaha.

Vad tror ni? Inte behöver väl rummet stå färdigt innan bebisen kommer? Jag har förstått att det är viktigt för många att boa och så vidare, men just med barnprylar känner jag ingen stress med. Delade ni sovrum första tiden med kids? PS barnrummet kommer alltså inte enbart att vara i dessa färgerna, men många efterfrågar ”teman” i barnrum hehe och detta är väl vårat då antar jag. 

  1. Du är så klok!
    Vi har fortfarande inget färdigt barnrum till vår dotter och hon är 7 månader gammal 🥰

    1. Tack!!<3 nejmen det känns ju lite onödigt haha. Tänk om man kör typ Bondgårds tema men ungen älskar valar eller bakelser.... Vi väntar lite med andra ord hehe!! Men sen är det ju bara fantasin som sätter gränser <33

  2. Lilleman fick ett eget rum när han va lite över året! Å wooow å tack va hans kommentarer. Ångrar aldrig d beslutet! D va sååå kul att se honom uppskatta d så!
    Han älskar sitt rum 😍

    1. Men åååå skrutt!!!! <3 vi har ju ett rum över så tänker att det blir smidigast med oss att ungen får det direkt! 🙂 men hade vi inte haft hade jag inte brytt mig hehe:) dom behöver ju inget eget egentligen på många år 🙂

  3. SÅ smart att ha ett extra sovrum för den förälder som kör nattvaket – så den andra får sova! Haha hade vi bott större än en 2:a så hade vi t.o.m. gjort så med vår valp för tillfället… 😉

  4. Jag och min man har varsitt sovrum och mitt är då bebisens och mitt då jag är hemma och han jobbar så jag tar alla nätter. Vi har bara en egen malm byrå åt bebisens kläder och saker och en säng (som han sovit i 20min på 2 mån haha han har sovit varje natt i sitt liv bredvid mig) och det räcker hur bra som helst!

  5. Vi kör samma här! Mannen sover nere i gästrummet och jag sover i vårt sovrum med vår pojk på 3 månader. I anslutning till vårt sovrum har vi ett eget badrum vilket underlättar med blöjbyten och allt 🙂 Inga problem med skilda sovrum då det är bättre att någon är utvilad och eftersom att han jobbar får jag ta alla nätter än så länge. Men det är guld värt då han tar varje morgon lördag och söndag och man får sova ut läääänge!! 🙂

  6. Har en snart ettåring och bor i en tvåa så vi har obviously delat rum sen han kom men hade absolut gjort som ni har tänkt om vi haft större. Två bra rum för föräldrarna är nog toppen, sömn är viktigast! Mitt bästa köp är en spjälsäng som går att ha som bedside crib (dvs du kan ta bort en långsida men ändå ha sängbotten i högsta läge). Då har jag kunnat ligga och amma in i spjälsängen och sen bara rullat bort när bebisen somnat. Ingen risk för att bebis vaknar och den sover i egen säng så att man kan röra sig fritt i sin egen! Tips tips! Tror den heter Kaxholmen Nina. Inte den snyggaste men lätt mitt bästa köp! Iaf om man ammar men inte vill samsova (vaknade så fort bebisen vände sig). Kram!

  7. Dottern fick eget rum när hon var 1,5 år men enbart ett lekrum. Samsover fortfarande med båda våra barn nu på 2 och 4 år så inga egna sängar behövs även om de har varsin egen säng som aldrig används.

  8. Vår lilla kille håller nu på att få eget rum för leksaker och en växa säng men spjälsängen står kvar inne hos oss och där kommer han fortsätta sova ett tag till (mest får vår skull, separationsångesten känner vi oss inte redo för ännu) han är snart 10 månader.
    Två saker jag tar med mig till nästa unge om vi kan få syskon är att en fåtölj är ett MÅSTE, både min och sambons ryggar kraschade när vi satt skräddare i sängen och matade utan bra stöd för ryggen och sen en ersättningsmaskin. Oavsett om man ammar eller inte så tro mig, du vill sova (vi körde varannan matning på nätterna från start) och den är värd varenda krona.
    Ska bli så kul att fortsätta följa dig i den nya rollen som mamma. Lycka till kram

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

sub archi