Eller hur var det? Känner mig som henne.
Vet ni hur det känns när någon du känt hela dig liv, ja som faktiskt har lärt dig allt, bara har hittat på? Hittat på själv hur allt ska vara. Lider med er om ni har det och ni borde göra detsamma.
Är så jävla lack just nu så att det inte går att beskriva med ord. Jag får inte göra någonting. Inte utväcklas, inte ha rätt och inte ha en åsikt. Varför ska jag spela handboll i Gnesta?
Åh, kommer ångra att jag har skrivit det här men det skiter jag i. Spontan text helst enkelt. Inte mitt fel. Det var spontanet.