Tidsoptimist


Håller på och packar för fullt nu. Om några timmar bär det av! Men innan dess så får vi se om det blir någon fika eller inte och om jag åker och sover hos mina fina saknade tjejer. Har inte umgåtts med någon på säkert över en månad så vill verkligen göra det nu innan jag åker iväg. För när jag kommer hem finns det inte mycket tid över och alla ska på olika halloween fester osv. Nåja får se hur det blir! Sätt fram emot mys fikan på stan idag också men missade mitt tåg så vet inte om någon utav oss hinner nu. Nåja allt löser sig, puss hej! 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

BLOGGARE PÅ FORNI

Sedan 2008 har alltid haft som ambition att skriva om allt annat än rosa fluffiga moln. Bloggen är mitt favoritforum för det, och är den förlängda armen av allt ni inte får se på min IG story. Renoveringsresor, barnuppfostran, djupa texter, ekonomisnack och skönhetstips därför vanliga ämnen här inne.

Min nya


”Vad var det för ny jacka du köpt? /Jonna” Det är en höstjacka, likande en skit snygg jag suktat efter ifrån Hunkydory. Min är dock en billigare variant och köpt på JC men med tanke på att jag måste betala mina jackor själv i år så kändes det skönt att köpa en billig höstjacka för att kunna lägga pengarna på en riktigt varm och skön vinterjacka istället! Velar emellan massa olika, förslag? Woolrich, Odd Molly, Dolomite, Moncler, Colmar osvosv..

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Det snöar här

Sista metrarna innan jag var framme i hallen idag kände jag hur tårarna kom smygandes. Kan inte ens beskriva vilken skoskav jag fått utav mina boots. Herregud. Träningen gick bra, förutom att vi alltid är så några på torsdagsträningarna. Genombrotten för mig går bara framåt, vilket jag aldrig ens testat för två veckor sen. Älskar att utvecklas! Efter träningen glömde bort mig. Hade ett sånt dilemma.. Min mobil höll på att dö, var 2h hemifrån och mamma hade ingen mobil. Som tur var var Steffi också bortglömd ett tag så pratade lite med henne. Efter en timme kom mamma inflämtandes i hallen. Som tröst fick jag allt jag pekade på inne på Ica, vrålhungrig som jag var. I skolan var det betygssnack och prov. Ligger precis emellan B och C i hela caset (7 veckors sammanslagna inlämingar, redovisningar, prov osv) så hoppas verkligen på att jag får ett B i slutändan. Skulle underlätta en del i jul. Fick med mig en ny höstjacka hem idag. Trivs verkligen inte alls i min Barbour så ska bli skönt att överlämna den till någon annan nu. Om 2 dagar är jag där. I Göteborg. Först ska jag bara packa min enorma väska och catcha up på något café med en fining. Puss 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Jag söker inte uppmärksamhet

Många tror, att jag är ute efter uppmärksamhet eller att jag vill att ni ska höra av er till mig och fråga vad det är som har hänt. Så är det inte. Det är inte så att jag vill att ni ska tycka synd om mig heller. Förstår om ni tror det, för jag hade nog trott samma sak ifall någon skrivit likadant som mig. Klargör därför detta nu. Det är hela grejen, att många känner igen sig i mina texter, blir glada över att slippa vara ensamma om sina känslor. Det är det som jag får i utbyte utav skrivandet, för på något sätt känner jag mig också mindre ensam då. Tror vi alla känt den känslan någongång, när man känner sig så ensam, fast man är omringad utav människor som älskar en.
Bästa läsare! Blir så glad när jag ser att ni länkar min blogg också, tack tack tack!! Skriv gärna era bloggar, vill ha lite nytt att läsa.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Skriva av mig

Jag vet inte. Inget känns som det brukar, kanske för att man ser saker och ting på ett annorlunda sätt nu. Jag har små ljusglimtar i vardagen, det har jag, men ändå känns allt bara jobbigt. Inte för att någonting för mig varit lätt de senaste två åren, men i alla fall. Härom veckan pratade jag och mamma. Vi kom fram till att förra året nog var jobbigast, för oss alla. Då kom alla följderna efter smällarna vi fick ta för två år sedan och alla år innan dess. Idag slog det mig, ska det fortsätta i samma spår? Ska den onda cirkeln fortsätta och allt bara bli ännu mer invecklat? Om jag säger emot då? Om jag trotsar allt illa Gud verkar vilja mig, vad händer då?

Någon sa en gång att Gud prövar en. En annan sa att han ger sina svåraste motgångar till dem han vet klarar av det. Man kan välja att se det på tre sätt. Det första är att buga och bocka, tacka för man lär sig något och får gå ur striden starkare. Det gör jag. Det finns många saker jag önskar att jag aldrig gått igenom, men ändå är glad för att de hänt. De andra är att man vägrar tro att det finns någon Gud som vill ens bästa, utan det ända man tror på är att ingenting går ens väg. Det tredje är att man tar allt med en klackspark. Det sistnämnda är för många omöjligt. För mig var det något som föll sig naturligt i somras. Jag brydde mig inte om någonting, tänkte inte på morgondagen och levde i nuet. Jag mådde nog ganska bra i somras, antingen var det för att det hände saker hela tiden, att det aldrig fanns ensamtid att ligga och tänka, eller så var jag härdad. Nu fungerar inte det, för jag har för många tankar och för mycket att hålla inne. Men vad gör det? Ellinor klarar sig. Det är inget fel med henne.. Det svider så mycket att höra det ifrån den som ska bry sig mest. All skuld läggs alltid på mig. Så har det alltid varit, i alla sammahang. Så obetydelsefulla saker som tex att någon inte skötte sig i klassrummet, då tog läraren alltid för givet att det var jag. Förstår ni principen, sen rör ni till det lite. Och där sitter jag, i skit jag inte ens grävt upp själv. 

Man försöker ta vara på de där små ögonblicken som får en att le. Blicka framåt, fastän det är mycket som skymmer sikten. Om framtiden inte börjar ljusna snart blundar jag nog hellre. Man får försöka att suga åt sig alla komplimanger och skjuta bort alla kommentarer så man får något att le åt.
Jag vet inte, önskar jag visste och att jag hade svar på alla mina frågor. Men jag vet inte. Någonting. Ingen jävla ting vet jag längre. 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

sub archi