
Igår när jag och Martina var på Donken så låg lilla Snäcka Becka hemma i sängen helt utmattad och sov. Så vi plockade med oss rosor till henne och la bredvid hennes säng. Söta vi är va?!
Jag lixom alla mina vänner här uppe är helt besatta utav ”ta i trä” skrocket. Eller skrock, det stämmer faktiskt. Om man inte tar i trä så händer det man precis inte sagt kommer hända. Förstår ni? Aja vi är i alla fall djupt troende och igår när Martina och jag skulle hem ifrån Donken hände verkligen en grej som har med ödet att göra. Vi åkte ut ifrån infarten och då säger Martina: ”Jaha, hur kommer man till Huddinge nu då?” Så svängde vi ut höger. Då säger jag: ”Oj, Martina jag glömde min mobil på parkeringen vi måste vända!” Så vänder vi och då hittar jag min mobil i jackfickan. Då står det en skylt mitt framför ögonen på oss ”Huddinge 1km”. Förstår ni? Vi hade aldrig sätt den där skylten om vi inte vänt. Ödet eller hur?! Vi vart jätte rädda och började skrika massor haha!
[sw_playad]