År: 2012

Bild på mig och pappa ifrån julaftons firandet hemma hos farmor

Fastän jag inte firade min jul som jag brukar göra så var den grym i år. Hann träffa alla nära och kära och senare emot kvällen rörde jag mig emot min andra familj ute på Dalarö hehe. Tror jag är mer där än hemma så idag när jag skulle slå in portkoden kom jag inte ihåg den så fick ringa hem och fråga?! Sjukt! Fick vääärldens finaste halsband av min pojke också så min julafton kunde inte bli bättre.
Var och kollade Drott-Skånela i Märsta idag och Gud så grym vår älskade Albin är. Saknat honom så förfärligt och när vi sa hejdå fick jag verkligen en klump i magen. Har ni några såna vänner, ifrån någon annan stad som man bara kan träffa 2ggr om året? Åh blir så arg på att vi inte planerade in att åka med Drott ner tillbaka till Halmstad och stanna där ett par dagar..
Mår dåligt eftersom vi pratat om att åka ner till Lund och kolla Lundaspelen också för att sen följa med Sävehof grabbarna tillbaka hem till Göteborg (mycket handbolls snack nu kanske, förvirrar säkert många) men det kommer ju inte heller bli av eftersom att vi (Sara och jag) har planer på att vara hemma över nyår. Så vi får helt enkelt åka till Göteborg i januari om jag klarar av att inte shoppa upp mina pengar.. Som Sara säger ”jag önskar att jag var ekonomiskt oberoende så jag kunde vara sådär spontan som jag vill” och kan inte annat än att hålla med. Har så många vänner, Sverige runt, som jag lärt känna genom handbollen, som jag inte träffar annat än på de stora evenemangen över sommaren. Förstår ni, man träffar dem 1 gång per år!!! Herregud får ont i hjärtat nu för jag saknar alla mina bästa grabbar så mycket, för faktiskt har jag lärt känna såå många fler killar än tjejer? Aja ska spendera lite tid med mina mostrar som är här på besök ifrån Vimmerby/Linköping/Norrköping. Imorgon är det första träningen sedan Junior Elit cupen och jag är så taggad!! Träningsläger i helgen med, herregud vad jag älskar handboll. 

Det här med att blogga är ingenting jag prioriterar högst längre, inget jag känner är viktigt. Tycker det är viktigare att spendera tid med min familj, pojkvän och vänner eller satsa på handbollen och skolan. Aldrig känt såhär förut och tycker det är lite tråkigt men samtidigt skönt att jag inte längre känner mig stressad över att jag Måste blogga. För det blev så tillslut, att jag kände mig tvingad. Vill inte skriva ut hur lycklig jag är, för folk har en tendes att alltid vilja lägga sig i och förstöra för mig igen då. Jag har lärt mig att skillnaden på att skriva ut hur dåligt och hur bra man mår, är att när man mår dåligt får man peppning/posetiv respons för sina inlägg. När man är glad är det enda man får i gengäld människor som tycker att man inte förtjänar att må bra. Sjukt men sant. Vilket fall, jag kommer inte släppa bloggen men när jag känner att jag verkligen inte behöver stressa fram ett inlägg, när jag har bilder och något intressant att skriva så kommer jag att blogga. Alltså verkligen bara för att spara på gamla minnen, tankar och drömmar. Sen kanske jag hittar tillbaka och får tillbaka glöden. Men nu vet ni varför det inte alltid finns så mycket nytt att läsa här. Hoppas ni har förståelse för detta alla trogna! Puss

Efter cupen i helgen åkte jag direkt hem till pojken min. Fick en chokladkalender och en annan present utav hans mamma, världens sötaste! Nu är jag hemma och borde verkligen plugga, men har så mycket nu att jag istället bara lägger mig under täcket och lossas som ingenting. Hunnit prata lite med saknade Sebbe nere i Spanien över skype också.
Hittade nyss min förr förra iphone, helt sjukt konstig känsla att läsa alla gamla sms och se alla bilder! Tänk att jag hamnade där jag är idag, det hade nog varken jag eller någon annan trott då! Tacka gudarna för det vilket fall. Fick precis ett phonecall ifrån en mycket saknad vän nere i Halmstad. Åh längtar så extremt till gymnase SM i vår där man verkligen får träffa ALLA igen. Nej borde nog sätta igång med plugget nu, eller sova. Är fortfarande sjuk sen helgen då jag spelade när jag egentligen inte borde satt min fot på planen.. Nåja det var värt! Puss amigos 

Heej bloggen! Nu var det 8 dagar ni senast hörde något ifrån mig.. Under tiden har det faktiskt hänt massor utav saker, men som inte hunnits skriva ner här. I helgen spelade jag vilket fall Junior Elit Cupen med Sörmlandslaget. Världens härligaste gäng, massa goa guifare! Fått tillbaka min ”grund” dialekt också så känns jätte konstigt att ha fått sätt en gammal del utav mig själv blomstra upp igen.
Gick bra för mig, gjorde 23 mål på 3 matcher så är jätte nöjd! Sista matchen åkte vi ut på shout outs men jag hann göra ett mål där i alla fall, as kul upplevelse att vara i ett sånt pressat läge och alla är så nervösa! Skadade mig en del under helgen också men det är inget som inte försvinner av sig självt med tiden. Dock kommer det vara himla svårt att komma upp ur sängen till skolan imorgon… Är förövrigt sjuk och har varit det hela helgen (därav jag inte spelade alla 5 matcher) så kommer bli extra jobbigt men kommer nog kriga mig upp så jag kan få träffa min älskling som jag inte haft nära på fem dagar. Hoppas ni mår bra!
P.s min svacka har släppt (varade i 3 veckor, himla hög på livet nu) Puss