Vill bara skrika så att du förstår hur mycket du förstör. När du äntligen försvann så blev allt för en gångs skull bra. Plötsligt fanns jag igen. Mina drömmar räknades för en gångs skull. Såklart var du huvud samtals ämnet men att ens få säga vad jag vill, är mer än vad jag någonsin fått göra så länge du tagit upp all plats. Ifrån ingenstans dyker du upp igen. Är det värt att förstöra alla involverades liv för att du ska ha det bra? När han mår dåligt, gör alla runt omkring också det. Försvinn för gott, för allas bästa.