Fastän min blogg är min dagbok och det är meningen att jag ska kunna skriva av mig så kan jag inte det till hundra procent. För vill bara nämna namn, specifika händelser och exakta datum för saker som har hänt och som kommer hända. Men det går inte. Alla de jag vill skriva om, allt det jag går/gått igenom med människor och allt jag känner kan jag inte skriva, för de personerna läser. Deras syskon läser. Föräldrar. Lärare. Ex. Skolkambrater. Tränare. Bästavänner. Alla runt omkring. Är inte det ganska läskigt egentligen? Tror jag får med en 7e del av allt jag vill få ut i bloggen, då jag måste hålla det mesta hemligt. Vet inte varför jag skriver det här egentligen, vill nog bara skriva av mig irritationen som växer för det här. För er som säger att jag är så personlig i bloggen osv, ni skulle bara veta..
Det handlar inte om att ”hänga ut någon” utan att bara få kunna skriva av sig ang. hur besviken och ledsen man är när man blivit lämnad kvar utav någon man trott alltid skulle finnas där. Gånger man skrikit på en närstående att de ska hjälpa en, men de bara slängt en blick och gått därifrån. Hur sårad man är på insidan, det vill man skriva ut. Så det inte stannar där inne och växer. Men det går inte.