Dagen i ära serveras det tårar


Vaknade för sent för att hinna med min spanska, men för tidigt för att somna om igen innan jag skulle varit tvungen att gå upp. Så tänkte sätta mig och blogga men fastnade framför DENNA tidnings artikel som handlar om att en pojke som heter Sebbe i 15års åldern har drabbats utav cancer och vet att han snart ska dö. Så i detta nu sitter jag här i sängen och tårarna sprutar.
Här över ser ni dagens frukost. Nej nu måste jag springa till toan och snyta mig, helt sjukt hur mycket tårarna rinner och hur berörd jag blir utav berättelser om folk som kämpar emot cancer. Allt cred till så starka människor 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

BLOGGARE PÅ FORNI

Sedan 2008 har alltid haft som ambition att skriva om allt annat än rosa fluffiga moln. Bloggen är mitt favoritforum för det, och är den förlängda armen av allt ni inte får se på min IG story. Renoveringsresor, barnuppfostran, djupa texter, ekonomisnack och skönhetstips därför vanliga ämnen här inne.

Vart jag mig i världen vänder


Som liten tog jag alltid risker, utmanade ödet och var inte det minsta rädd för döden. Jag lekte med den hela tiden och nu i efterhand så är det sjukt hur många gånger en skyddsängel fått rycka in och rädda mig. Idag är det helt annorlunda. Jag är super rädd för döden och vad som väntar i mitt liv. Jag är rädd för att inte hinna göra allt jag vill göra. Finns så mycket kvar på listan jag inte hunnit pricka av. På en knacklig väg som ödet tog med mig på så är jag där jag är idag. Jag har lärt mig så mycket på vägen och vuxit som människa. Vill ha mer mer mer!! Bli ännu starkare, modigare och klokare. Jag älskar att leva och lära utav mina misstag. Det är så man växer. 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Min lilla Tsatsiki


Sitter i sängen och äter annanas såhär på kvällskvisten. Lillebror klädde upp sig med skjorta, de nya conversen och fixade till håret lite extra innan vi skulle åka, så hade inte hjärta att slänga på mig mjukisdressen. Väl på bion fick vi självklart platserna bredvid en gammal lärare ifrån Gnesta som jag ogillade av hela mitt hjärta (och som jag kastade sudd i nacken på hela sjuan). Det var som ni förstår rätt stelt så tröck in min pratglada bror emellan oss. (Bion får förresten 4/5 i betyg då berättelsen i princip handlade om min barndom förutom att Disney spårade lite såklart)

I vilket fall.. Nu har jag ångest över vad jag ätit idag. Brukar inte säga tvärstopp till mig själv, utan bara skala ner och välja nyttigt före onyttigt, men nu säger jag verkligen stopp. Inget mer onyttigt på minst 2 veckor med tanke på det jag åt idag. Blir äcklad.. Nåja, dags att sova så man bränner lite kalorier (hört att man gör det i sömnen?) Längtar tills frukosten.. Åååh.. Ni hör ju själva hur vidrig jag är. Mat är det enda jag tänker på. Godnatt. 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Modig


Idag bjuder jag lillebror på bio i Nyköping. Efter det blir det till att träffa gamla nära och kära. Länge sedan prinsen och jag gjorde något kul ihop själva också så ser fram emot dagen. Enda som irriterar mig är att jag vill övningsköra dit, eftersom att alla börjat med det förutom jag.. Nåja, min tid kommer! Hehe nu ska jag slita på mig något skönt, trotsar alltså helt att ”göra mig snygg” inför bion och  en dag på stan då det ändå inte är till någon större nytta. Tänkte först ta med Lukas men lillebror envisades bestämt om att det bara skulle vara han och jag.. Så det får väl bli en annan gång!

Update: Eller förresten, får se om jag vill inviga mina nya fina vita jeans när vädret ändå tillåter. 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

sub archi