Kramperna ger sig inte och jag överlägger nu (04:03) att väcka mamma. Vet dock inte vad hon ska göra som jag inte redan testat men det är hela principen att väcka mamma som får en lugnare. Kommer ihåg sist det blev såhär, trillade ihop i en hög i hallen och ropade att min lillebror skulle ringa ambulansen. Haha jag är så skön. Aj, gjorde ont när jag skrattade till nu, helvete väcker typ mamma nu innan jag avlider utav smärta. Alvedon tar inte på mig längre (härdad) och det är det enda vi har hemma. Ångest, hoppas inte eran favoritbloggare dör inatt *peppar peppar ta i trä*