Månad: maj 2013

Man kan vara helt tvärsäker på ens egna känslor men totalt osäker på någon annans. Man kan vara säker på mycket, men relationer är så himla osäkert. För hur ska man veta att han verkligen menar det han säger? Att han verkligen är sådär dödskär i mig tillbaka? Jag kommer alltid vara säker på hur mycket min familj älskar mig eller att mina vänner alltid kommer bry sig om mig, hur knäpp och ful jag än må vara. Men han. Menar han verkligen att jag är den snyggaste tjejen han någonsin träffat? Att han inte klarar sig utan mig och att jag betyder hela världen för honom? Egentligen är det inte så konstigt att man tvekar och blir rädd för att han inte ska känna lika mycket som en själv, för känslor går varken att se eller ta på. Så vet ni vad det ända man kan göra är? Att försöka lita på honom. Man kan välja att inte tro på det han säger, eller tro på det. Det ena kommer förstöra eran relation, det andra kommer bygga upp den. 

Just nu är de flesta i min klass och nästan alla jag känner inom handbollsvärlden på gymnasie SM. Jag däremot bojkottar det för att sitta hemma och plugga istället. Legat efter en del i skolan men pluggade verkligen effektivt förra veckan och lämnade in 4 djupa inlämningar. Man kan om man vill!! Kollar även på lokaler inför min 18års fest och på hudraser. Min lillasyster ska nämligen skaffa hund och jag har aldrig varit speciellt insatt tills nu. Hon velar mellan två olika och hon ska hämta en av dem om mindre än en månad. Det lutar mot en pomeranian. Super söta är dem, ser ut som små björnbebisar! De blir max 20cm i mankhöjd, pyttesmå alltså! Men eftersom de har så mycket hår ser de inte ut som råttor som andra små hundar kan göra! Ni som känner mig vet dock att jag hellre hade haft en 40cm hög katt. Det kan ha och göra med att jag haft bra kontakt med gamla katter vi haft innan, hundar har aldrig riktigt varit så förtjusta i mig. Dessutom är jag så läskigt lat, då är ju en katt lite enklare att ha och göra med. Ska lätt skaffa en norsk skogskatt när jag flyttar hemifrån. Nåja denna lilla filur ska jag leva med tills dess, tror jag klarar det.

Grattis på morsdag alla mammor där ute! Ni är guld värda allihopa! Vi gav min mamma massa blommor (fler som jag inte tog kort på), choklad och just nu håller min lillebror på att baka mammas favorit tårta. 
Min dag började bra, vaknade upp hemma hos Petter men åkte hem ganska tidigt då det tar ett tag att åka. Idag passade inte anslutningarna heller så tog mig ca 3h hem. Det är som en resa till Göteborg. Hur sjukt är inte det?
Något annat sjukt är att jag tappade bort mitt bankomatkort igår. Det sjuka är inte att jag tappade bort det, utan HUR jag tappade bort det. Petter och jag stannade vid bankomaten innan vi skulle till macken och köpa lördagsmys. Jag pratade i telefon med mamma när jag stod vid automaten, la sedan ner kortet i plånboken (eller så glömde jag det i automaten, oklart, men har ett svagt minne av att jag la ner det) varpå jag och Petter körde iväg. När jag sedan skulle betala var kortet borta. Vi åkte och kollade om det möjligen satt kvar i automaten, men förjäves. Antingen är det så enkelt som att någon tog det när jag hade glömt det, eller så försvann det bara huxflux. För när jag berättade händelsen för mamma nämligen hade EXAKT samma sak hänt henne i onsdags. Hon vet att hon la ner kortet och sen när hon skulle betala var det borta. 
Petter får panik när sånt här händer och blir arg, jag däremot känner att de är onödigt att bli arg för någonting jag inte kan göra någonting åt. Men om jag t.ex. hade glömt att höra av mig till en kompis hade jag fått panik och blivit arg men Petter hade sagt något i stil med ”ta det lugnt, det är ingen fara, det löser sig, oroa dig inte”. Så på så sätt är vi olika men ändå kompliterar varandra. Mamma och jag däremot är precis likadana gällade det här. Hon och jag är lika på nästan alla plan om man tänker efter..

Enligt mig är dessa, mellanhöga primeboots de snyggaste. Det är mina ni ser på bilden, dock använder jag dem aldrig. Det har blivit problem med min sula så måste lämna in de till en skomakare men det blir aldrig av. Det är synd för ack så goa det är. De passar verkligen till allt så känner att jag kanske bör ta tag i detta problem så jag kan börja använda dem igen. Vet att de flesta i Stockholm föredrar den höga modellen, fast i Göteborg har alla denna modell. De låga är riktigt vassa de med, vilka tycker ni är snyggast?

Det finns två saker som är helt förbjudna när det gäller kärlek, men som folk ändå gör. Det första är att vara otrogen, såklart. Det är bara helt idiotiskt och hemskt. Men sen har vi det här andra, som jag både blivit utsatt för och själv gjort. Det är att få någon att falla men sen inte ta emot den. Det är minst lika dumt och förnedrande. Varför gör man det då? Hur kan göra så emot någon annan? Jag hade ju själv fått känna på hur det kändes, hur kunde jag då göra exakt likadant emot någon annan?
När det gäller otrohet gör man det ju oftast för att frestelsen blir för stor, för att man inte älskar sin partner längre eller bara vill få lite mer spänning i sitt liv. När jag var en idiot var det bara för att jag själv var så jävla sårad. Behövde någon där som täckte upp tomrummet som uppstått när han försvann. Sket i vem det var, bara det var någon som höll om mig och som gjorde att jag inte behövde känna mig så ensam. Jag förstod nog riktigt aldrig att jag gjorde fel, eller så gjorde jag det, bara att jag hellre sårade någon annan för att jag själv skulle slippa må dåligt. Tillslut visade det sig i alla fall att han olyckligtvis hade fallit men inte jag. Jag höll ju fortfarande kvar i det gamla. Sörjde. Det var inte så att jag ville vara elak eller taskig och det var först när han sa hur mycket jag betydde för honom som jag förstod att han upplevt allt helt annorlunda än mig. Det var då jag bröt allt och aldrig mer hörde av mig. 
Jag förstår själv inte hur jag kunde göra så emot killen, han var så himla fin egentligen. Men ibland gör man riktigt dumma grejer och ångrar sig efter. Det jag vill få fram med det här inlägget är att du aldrig någonsin, oavsett, ska hålla på med någon kort efter att det tagit slut mellan dig och din partner. Du kommer bara såra personen, även fast du inte vill det. Jag vet, för jag har själv varit i den sitsen och har själv blivit utsatt för det, att man utnyttjar någon för att få den där kärleken man saknar så mycket. I just det stadiumet är man fruktansvärt förkrossad också, så man behöver sörja innan man kan binda sig med någon annan. Tro mig! Take care XX