Min pöjk

Aldrig varit ifrån denna kille mer än en vecka förut. Nu har jag det. Det är svårt att ens beskriva ohel (är det ens ett ord) jag känner mig. Han åker till Rhodos på torsdag och jag kommer hem senare den kvällen. Så vi ses yttligare inte på en och en halv vecka. Har förresten haft världens dilemma angående det då jag inte vetat om jag ska åka hem härifrån tidigare eller inte. Men med tanke på att jag inte kommer träffa mina grabbar så mycket mer denna sommar, plus att en kompis ifrån norrland kommer ner hit så väljer jag att stanna. Älsklingen ville dock köpa en biljett hem till mig så vi skulle hinna ses men han ska ändå jobba varje dag fram tills han åker (ända till 9 på kvällen..) så vi hade knappt hunnit ses i alla fall. Det är verkligen en liten grej att vi är ifrån varandra, men ändå en så stor eftersom vi är varandras halvor. Och tror det är bra att vi är ifrån varandra lite så vi verkligen uppskattar tiden vi får ihop sen! Alla par borde resonera så här. Samma sak med saker som händer inom förhållandet. Om man klarar dem växer man tillsammans. Om inte var man inte menade för varandra.