År: 2013

Inte dåligt hur mycket jag försov mig imorse. Kom till skolan vid halv 3 när jag skulle vara där halv 9.. Vilket fall, svalde en koffeintablett, svepte en Celsius och försökte plugga med Hannes. Fick en del gjort och blev klar med kunskapsfilosofin. När jag sedan klickade ner allting insåg jag att jag glömt spara. Efter det började tabletten och allting verka så jag blev otroligt hype och kunde inte ens sitta still, varpå jag fick ett underbart, efterlängtat men oväntat samtal som gjorde att jag blev helt överlycklig. Glömde ganska fort bort hur ledsen jag var för det bortkastade arbetet. Åkte sedan till Mimmi en snabbis och nu sitter jag är hemma för att skriva om allting plus att jag måste börja på min slutuppgift i caset. Sedan kan jag också känna mig nöjd och stolt för att sedan gå på lov!
Som ni förstår har jag det ganska stressigt just nu, iochmed samtalet jag fick jag ännu mer planer. Men jag älskar att ha saker att göra, för annars blir jag uttråkad så lätt. Men det är svårt att finna den där balansen och kunna finna ro ibland också! 

Gjorde ett misslyckat videoinlägg igår där jag bl.a visade min nya hårfärg. Vilket fall här har ni den. Som vanligt är det svårt att fånga på bild men jag är i alla fall ”blond” nu. På bilden ser det ut att vara en mängd olika färger, så är inte fallet, därav mitt enorma missnöje. Ska tillbaka idag vid tre och färga om. Slingorna blev alldeles för ljus för mitt mörkbruna hår så de går inte alls ihop= måste lägga i ljusbruna slingor idag. Klippte även av 5cm vilket gjorde att mitt hår plötsligt slutar vid brösten också.. Känner hur ångesten sakta kryper sig fram!!

På tal om det där med videoinlägg hade jag tänkt mig att evt börja filma mig själv när jag pratar om  olika ämnen. Ingenting så frukstansvärt tråkigt som hur man använder sig av en highlighter eller hur man klipper till ett par shorts. Nej låt säga att jag väljer ämnet ”avundsjuka” så sitter jag och pratar om det. Då får ni höra mina åsikter osvosv, kan inte det vara kul? Jag hade vilket fall viljat kolla på ett sånt videoinlägg istället för de tråkiga som de flesta tjejer publicerar nu. Om ni har ett ämne ni vill att jag ska prata om kan ni ju kommentera det! 

Jag shoppar verkligen aldrig på stan. För det första har jag inte tid. För det andra har jag någon slags hatkärlek till shopping. Jag gillar att komma hem med sakerna men resten… Gillar mest att internetshoppa då det är mycket smidigare plus att jag avskyr att stå i de där omklädningsrummen. Det tar så fruktansvärt mycket onödig tid och man känner bara sig stor och ful i de där klastrofobiboxarna. Varenda liten pormask ser man i ansiktet också. Nej usch jag gillar dem verkligen inte. Därför lyckas jag aldrig få tag i de där snygga plaggen i affären som direkt blir slutsålda eftersom att jag aldrig masar mig in till affärerna. Bl.a var det en vit volang bikini ifrån bikbok jag verkligen ville ha men som tog slut på en gång. Bikinin häröver måste dock bli min, den kommer ifrån New Yorker och är verkligen perfekt. När jag har gått på sommarlov (fredag) så måste jag försöka få tag i denna samt en ny sololja eftersom jag tappade bort min för ett par veckor sedan. Sen styr jag upp min kost och träning så jag vågar visa mig i den också! How does that sound?! Awesome

Att bokstavligt bryta ihop av stress. Att ringa sin pojkvän och bara skaka. Försöka få honom att förstå hur värdelös och ful man är. Men han vägrar lyssna, försöker få en att förstå att man är bäst i hela världen. Man gråter. Inte för att man tar åt sig, utan för att han verkligen försöker. Han försöker verkligen utav hela sitt hjärta dämpa smärtan och torka bort ens tårar via telefon. Efter att jag predikat för honom i 20minuter om hur otillräcklig och meningslös jag är säger han tillslut ”Älskling du är inte värdelös, du är den bästa tjejen i hela världen. Du är en fantastisk kompis, du är rolig, underbar, jättesnygg och vet du vad det bästa med dig är? Att du alltid får mig att le, och alla andra runtomkring dig. Och vet du boboos, det är okej att vara ledsen ibland. Det är okej att känna, det har du ju skrivit om själv”.
Först då insåg jag, vem försöker jag lura? Jag skriver om att man ska prata ut, ändå håller jag inne med allting själv. Jag skriver om hjärtesorg och panikångest för att få er att känna att det är okej. Ändå förnekar jag själv och sopar saker under mattan för att dölja att jag själv inte mår bra. Antar att vi alla är människor, som alla försöker göra vårat bästa. Sprida glädje och lycka, fastän vi själva kanske inte alltid är lyckliga eller glada.

Det är okej att känna! Kan folk bara förstå det. Det är minst lika okej som att säga att man har ont i knät eller vad som helt. Man är inte svag för att man berättar hur man känner. Man är modig. Man berättar inte saker för att få uppmärksamhet, man berättar saker för att det ska bli bättre. När ska folk förstå det här? Sluta döma? Blir så trött på samhället. Det är okej att må dåligt, att inte alltid vara på topp. Vi är människor, vi känner, varför skulle det inte vara okej att prata om sina problem? Varför ska det vara mer accepterat att prata om yttre smärta än inre? Folk mår dåligt, låt dom prata ut. Man kan inte stänga in sig själv och vägra prata om problemen. Ingenting blir bättre utav det. Så för i helvete, känn. Känn efter. Tala ut. Gråt. Vem fan bryr sig? Det är okej att inte alltid vara okej, förstår ni det allihopa?