Vad jag vill göra efter studenten

Bilderna är ifrån Weheartit.

Den 10e juni tar jag studenten och sen är jag fri. Fri som en jävla fågel. Har tänkt otroligt mycket på vad jag ska göra först och vad jag ska göra sen. Vad vill jag göra? Nja.. Det är jag inte helt säker på, men det jag vet är att jag vill utnyttja min tid till fullo, och använda den till rätt saker. Min första tanke var att jag skulle festa. Bara dra till något land och supa skallen av mig. Vara ung när jag har chansen. Men det alternativet gick bort ganska fort. För det första är det inte alls min grej att leva i en skabbig partystad och festa hela dagarna. Det vet jag att jag i längden inte skulle må bra av. Jag måste ändå leva relativt hälsosamt för att jag ska må bra. 

Sen slog mig tanken att jag vill åka och jobba som au pair i USA, men det gick också bort ganska fort. Visst det är en upplevelse för livet och jag lär mig flytande engelska, men jag vill inte spendera min tid på att ta hand om några bortskämda ungar i lyxvillor på andra sidan kontinenten. Det finns så mycket annat som lockar.. Så nej, inte min grej. Kom då på att jag skulle kunna ta någon engelskakurs i Empire State Building i New York också, men kollade upp priserna och de var inte billigt direkt. Har andra saker jag kan lägga mina sparade pengar på, så tyvärr men USA går bort.

Från en blixt ifrån en klar himmel bestämde jag mig sen, välgörenhet. Det vill jag hålla på med. Jag vill åka till Afrika och jobba som en volontär.. Hjälpa till att mata barn och lära dom engelska. Få perspektiv på livet, och komma hem som en ny människa. Berättade allt för mamma varpå hon såg ganska förvånad ut. ”Absolut Ellinor, fantastisk idé, men hur skulle du mentalt klara av det? Du får ju en klump i magen om du ser en uteliggare som tigger efter mat, eller panik om några föräldrar inte klätt sitt barn i tillräckligt varma kläder på vintern. Du kommer bli helt förstörd när du inser hur grymt livet är. Om jag ska vara helt ärligt tror jag inte att du är redo psykiskt för vad du kommer att få se där nere. Den dörren står alltid öppen, du kan åka dit senare i livet, och hjälpa barn som har det svårt.” Nog för att skitit många gånger i vad min mamma sagt men det där hade hon faktiskt en poäng i. Jag hade aldrig klarat av att se hur verkligenheten är. Inte än. Mamma har en kompis som driver en skola i Thailand också, dit jag alltid kunde få åka och hjälpa thailändska barn. Så den dörren stänger jag inte, utan jag kommer absolut ägna mig åt välgörenhet, men jag är nog inte redo för det i dagsläget. Dock är det verkligen en sak som står på min ”Att-göra-innan-jag-dör-lista” så det kommer absolut bli av i alla fall.

Någonstans efter jag överlagt ovanstående tankar och idér kom jag på att jag vill plugga. Många utav mina kompisar har skrattat åt mig när jag nämt det, men jag har inte lyssnat. Jag gillar skolan. Där jag lär jag känna nya kompisar, får ut någonting vettigt av det osv. Är väldigt inne på att plugga Genusvetenskap, men det kan ju alltid ändras. Tänkte därför söka in till en del olika linjer för att se var jag kommer in! Om jag sen ångrar mig och inte vill plugga så kan man alltid tacka nej, det kan man alltid göra! Ifall jag ska plugga vill jag göra det på riktigt. I en riktigt studentstad, leva fattigt som en riktig student och göra allt annat som ingår i studentlivet. Då har jag alltså Uppsala eller Lund att välja på, om man ska utgå ifrån Sveriges riktiga stundentstäder. Efter jag pratade med Petters pappa som pluggat i Lund kändes det glasklart att jag ville gå där. Uppsala gick bort fort eftersom att de är så nära hemma. Jag vill ju komma till någonting helt nytt.

Nästan alla mina kompisar ska ta ett jobb på ett ICA (eller liknande) efter studenten för att tjäna ihop pengar så det kan resa. Det där med att knega för lite betalt har aldrig varit min grej, så det gick bort.. Dessutom vet jag inte ens vart jag skulle vilja åka, så det känns bara som waste of time och sitta där i kassan och häcka. Nej, jag vill tjäna RIKTIGA pengar fort istället, därav min tanke att börja plugga direkt. Mamma blev överlycklig när jag nämnde det här, ”du? Plugga vidare direkt? Underbart!”, var hennes första kommentar. Sen undrade hon varför jag just ville plugga i Lund. Förklarade då att jag älskar skolan och hela studentlivet där, plus att det finns handbollslag i Lund samt att Petter pratat om att han hade velat följa med och jobba i Skåne. ”Men Ellinor, alla vet att du alltid velat bo i Göteborg, det lovade du ju dig själv att göra efter du tagit studenten”, fan vad mammor alltid har rätt i allt. Det har hon ju verkligen en poäng i. Mitt älskade Göteborg.. Nu när jag har chansen att flytta dit, ska jag inte ta den? Lösning på detta: kommer söka in till skolor både i Göteborg och Lund, sen får jag se vart jag kommer in och ta tag i problemet när det kommer.

En paus ifrån skolan förstår jag dock att jag behöver ta. Jag har gått i skolan i 13 år, så det behöver jag. Dock har jag ett helt sommarlov på mig, innan högskoleterminen i så fall skulle dra igång. Detta måste jag ju utnyttja! Därför har jag funderat på att gå på Summerburst dagarna efter studenten, vara i Spanien med Petter mellan 1-2 veckor och direkt åka till Australien därifrån. Ta ett jobb på ett kafé, tjäna lite extrapengar, skaffa kompisar, festa, bada osv osv. Sen någonstans försöka få in min årliga visit i Göteborg också. Perfekt. Vet inte om man kan börja plugga på vintern för annars lockar det också. Då skulle jag kunna befinna mig i Australien mycket längre.. Får kolla upp detta! 

Många har sagt till mig att jag ”måste” ta en paus efter studenten. Jag måste ingenting. Det jag måste är att göra precis vad jag känner för och inte lyssna på alla andra. Så tycker jag också att ni ska resonera. Om ni vill börja plugga på en gång, gör det! Låt inte någon annan stoppa din vilja.

När jag gått ut högskolan sen så har jag en riktig utbildning, kan ta en riktig paus, tjäna riktiga pengar, ha skaffat massa nya vänner och förhoppningsvis byggt upp ett liv i en annan stad. För i Gnesta eller Stockholm VÄGRAR jag bo resten av mitt liv. Sen är INGENTING klappat och klart. Jag kommer ändra mig hundra gånger fram och tillbaka innan jag bestämmer mig. Kan ju även gå ett år i högskolan, sen ta en paus osv osv.. Finns så många olika alternativ och jag älskar det!! 

Hur tycker ni detta låter? Tycker ni att jag resonerar konstigt? Vad har ni för planer efter studenten? Hur ser ni på det här? Även vuxna med erfarenhet får komma med åsikter! Skulle vara intressant att veta så ni får gärna lägga en kommentar!