Ibland förstår inte folk vad lycka faktiskt är. Lycka är inte matriella ting som glädjer en för stunden. Lycka är saker man inte kan köpa för pengar. Såklart kan man bli glad av att köpa den där väskan man sparat ihop pengar till, men det är inte inre lycka. Det är en glädje man känner av att tilfredställa ett ha begär. Inte lycka. Folk köper saker i tron om att de gör dem lyckligare men egetligen blir de bara glada för stunden.
Total lycka för mig skulle vara att alla i min familj fick vara friska, att min pojkvän och mina vänner lyckas med sina drömmar, att titta på min skrattande lillebror eller lyckas med något jag själv kämpat med länge. Inte fan skulle de vara att jag fick de där skorna jag önskat mig.
Pengar är inte lycka, och de som gått igenom riktigt jobbiga saker vet det. Inga pengar i världen skulle få mig att bli en bättre människa eller få människor jag känner att bli friska. Med bra ekonomiska förutsättningar blir det dock enklare att tillfredställa begär man som människa har. Tillexempel att resa. Men alla kan inte resa. Betyder det då att alla de människorna inte kan vara genuint lyckliga? Och att människor med mycket pengar i sina plånböcker indirekt blir lyckligare? Skulle inte tro det.