Dåliga bilder ifrån Grekland. Vet inte vad som hände med kvalitén..
Ni är så många som undrar vad alla andra tycker om att jag reser så mycket. Hur min familj reagerar, hur Petter mår och vad mina vänner säger. Så tänkte dra snabbt hur jag ser på det hela.
Det är otroligt viktigt att göra det man vill. Du kommer inte komma någonstans om du låter dig själv övertygas av andra och inte lyssnar på ditt hjärta. Min familj tycker självklart att det är trist att jag aldrig är hemma, men dem vet hur jag fungerar. Dem vet att jag alltid kommer komma hem en dag och de förstår vikten av hur viktigt det är för mig att resa – och låta mig göra det. Den enda jag skulle lyssna på i hela min släkt gällande någonting är mamma. Jag tar gärna emot tips av andra, men jag lyssnar bara på råd ifrån mamma. Och hon säger alltid att jag bara ska göra det jag vill och ingenting annat än det.
När det kommer till ett förhållande och resor tycker både Petter och jag att det är viktigt med frihet. Man måste få leva och uppnå sina drömmar trots att man är i ett förhållande. Och det hoppas jag är en självklarthet i allas förhållanden. När man reser känner man även ifall det är rätt eller inte och under alla resor jag gjort hittils har jag alltid känt det. Att jag bara vill ha Petter och ingen annan – och det gör att distansen bara gör oss starkare och inte tvärtom. Om det däremot hade varit tvärtom, att vi inte saknar varandra och känner att vi vill göra slut- ja men då är ju det fantastiskt att man får reda på det. Då ska man inte vara tillsammans heller utan leva livet på varsitt håll.
Tycker jag har grymma vänner, dem tycker bara att det är kul att jag reser och flänger runt. Sen ses vi alltid när jag kommer hem igen och inte har lika mycket att göra. Då är dom dem som vill veta alla detaljer, när jag ska iväg nästa gång och hur allting har varit.
Du kan inte lyssna på vad alla andra tycker, vill eller känner. Att ta klivet ut i världen och resa – är en stor sak. Och för mig även en väldigt viktig. Om jag då inte skulle lyssna på mitt hjärta och vad jag själv ville skulle jag ångra det för resten av mitt liv sen. Ett tips till er som funderar på att göra någonting avgörande i ens liv (tex resa) tänk ”I slutändan ångrar man bara det man aldrig gjorde”.
du borde göra en podcast! du har alltid så himla kloka och vettiga tankar kring allt!
du borde göra en podcast! du har alltid så himla kloka och vettiga tankar kring allt!
Du har helt rätt ! Resa är det bästa som finns och man får ett vidare perspektiv på människor o livet !!
Tvillingbloggen http://wlaukkanens.se
Du har helt rätt ! Resa är det bästa som finns och man får ett vidare perspektiv på människor o livet !!
Tvillingbloggen http://wlaukkanens.se
Vilket grymt inlägg! Inspirerande. Och jag håller med om precis allt!
Jag känner igen mig i dina tankar och värderingar då jag själv rest mycket utan min pojkvän, varit borta i längre perioder, åkt iväg igen med kort varsel, kommit på nya resmål över en natt och bokat första bästa flyg. Från januari till maj i år så var jag i Canada och Usa ensam för aupairjobb och resande. Min pojkvän kom och hälsade på i ett par veckor, och det funkade superbra. Nu har jag varit hemma sedan maj, vi har varit i Italien tillsammans en sväng. Snart går vi skilda vägar igen då jag igårnatt hakade upp mig på Sri Lanka, och jag kunde bara inte släppa tankarna – så jag bokade dagen därpå en flygbiljett till Sri Lanka, nu åker jag faktiskt dit för backpacking nästa söndag..! Och i slutet på oktober flyttar jag till London utan min pojkvän för att ta mig an mina största drömmar och satsa på att så småningom jobba med något jag drömt om sedan jag var en liten tös.
Som du skriver så funkar det om man vill, man måste bara acceptera att man har drömmar och mål som man inte kan stå i varandras väg för. Vi bara hejar på varandra och kör på så länge det känns såhär bra. Folk kommer alltid att ifrågasätta en, men funkar det så spelar inte det någon roll. För hur underbart är det inte att ha ett förhållande där man faktiskt kan göra vad tusan man vill och resa iväg vart tusan som helst utan att förhållandet går sönder? För hittills har det gått kanon! Jag beundrar dig och det glädjer mig att det funkar så bra för fler än mig och min pojkvän 🙂 kram
Vilket grymt inlägg! Inspirerande. Och jag håller med om precis allt!
Jag känner igen mig i dina tankar och värderingar då jag själv rest mycket utan min pojkvän, varit borta i längre perioder, åkt iväg igen med kort varsel, kommit på nya resmål över en natt och bokat första bästa flyg. Från januari till maj i år så var jag i Canada och Usa ensam för aupairjobb och resande. Min pojkvän kom och hälsade på i ett par veckor, och det funkade superbra. Nu har jag varit hemma sedan maj, vi har varit i Italien tillsammans en sväng. Snart går vi skilda vägar igen då jag igårnatt hakade upp mig på Sri Lanka, och jag kunde bara inte släppa tankarna – så jag bokade dagen därpå en flygbiljett till Sri Lanka, nu åker jag faktiskt dit för backpacking nästa söndag..! Och i slutet på oktober flyttar jag till London utan min pojkvän för att ta mig an mina största drömmar och satsa på att så småningom jobba med något jag drömt om sedan jag var en liten tös.
Som du skriver så funkar det om man vill, man måste bara acceptera att man har drömmar och mål som man inte kan stå i varandras väg för. Vi bara hejar på varandra och kör på så länge det känns såhär bra. Folk kommer alltid att ifrågasätta en, men funkar det så spelar inte det någon roll. För hur underbart är det inte att ha ett förhållande där man faktiskt kan göra vad tusan man vill och resa iväg vart tusan som helst utan att förhållandet går sönder? För hittills har det gått kanon! Jag beundrar dig och det glädjer mig att det funkar så bra för fler än mig och min pojkvän 🙂 kram