Känslor förvandlas till ord

Jag har alltid haft det lite svårare att utrycka känslor verbalt än i text. Men nu är det som att orden är slut. Tankarna däremot, är fler än någonsin. Jag förstår om ni tror att jag är oerhört deprimerad, för det kan nog låta så. Men det är jag inte. Det har alltid varit så här med mig, vad jag kan minnas. Att jag ofta har saker i mitt liv som mer eller mindre bara sliter och drar i allting inuti. Det är svårt att hitta ett lugn då, så jag är van vid att alltid vara lite ledsen, trots att jag kan vara överlycklig samtidigt. Fast jag ska inte mörka att mitt liv är en berg och dalbana för tillfället. Som på senaste inte har åkt upp på speciellt höga höjer. Men snart så. Att jobba är det enda som får tankarna på annat håll. 

Notice till mig själv: livet är oerhört skört. Ta vara på alla nära och kära.