Senaste dagarna proppade med känslor

Jag har lagt ALL tid på min pojkvän nu när han var här. Så förlåt för dålig närvaro, men alla vi som är i ett distansförhållande förstår mitt enkla val av prioritering. Nu har Petter åkt hem efter 4 dagar här med mig. Jag är fylld utav energi men just idag känns allting otroligt tungt. Vetskapen om hur långt ifrån varandra vi är tär på en, oavsett om man väljer att förtränga det eller inte.

Och där….. Började jag gråta. Nu ska jag göra någonting av det jag älskar allra mest: kolla dokumentärer och äta choklad. En powerwalk ikväll och jag kommer förhoppningsvis må lite bättre. Ni är bäst som förstår, som kommenterar, pushar och stöttar trots att ni egentligen inte vet varför jag har en jobbig period nu. Inte så konstigt egentligen, för jag vet inte själv.

Nu ska jag ta hand om mig själv. Lukta på Petters parfym som han lämnade här och bara vara. Puss.

  1. Man blir verkligen inspirerad av dig och hur bra du sköter allting! Det har varit jätte trist att läsa hur nere du varit den senaste tiden när du är i en så fantastisk stad med så många möjligheter. Jag hoppas och tror att det bara kommer gå uppåt för dig nu! Heja dig, du är grym!!

  2. Man blir verkligen inspirerad av dig och hur bra du sköter allting! Det har varit jätte trist att läsa hur nere du varit den senaste tiden när du är i en så fantastisk stad med så många möjligheter. Jag hoppas och tror att det bara kommer gå uppåt för dig nu! Heja dig, du är grym!!

  3. åh fina, fina du! Hoppas det går över, men få inte panik över att du mår dåligt ”utan anledning”, så är det ibland. Inget konstigt! kram!!

  4. åh fina, fina du! Hoppas det går över, men få inte panik över att du mår dåligt ”utan anledning”, så är det ibland. Inget konstigt! kram!!

  5. Vet hur det är med distansförhållande… Mitt ex och jag bodde 7 timmar från varandra med buss, inte så roligt. Men du är så stark som fortsätter kämpa och inspirera andra genom att dela med dig av dina känslor och tankar! Det gör jag också i min blogg, för man kan ju hjälpa andra genom att bara berätta hur man själv mår/har mått. Det är ganska fanatstiskt faktiskt <3 

  6. Vet hur det är med distansförhållande… Mitt ex och jag bodde 7 timmar från varandra med buss, inte så roligt. Men du är så stark som fortsätter kämpa och inspirera andra genom att dela med dig av dina känslor och tankar! Det gör jag också i min blogg, för man kan ju hjälpa andra genom att bara berätta hur man själv mår/har mått. Det är ganska fanatstiskt faktiskt <3 

  7. Usch! Tycker det är sjukt att jag, som endast läser det du skriver, börjar gråta av att läsa om hur ni skiljs åt! Jag kan helt ärligt inte förstå hur du ORKAR gå igenom detta, ett distansförhållande kan då inte vara helt lätt med alla starka känslor! Tycker på fullaste allvar att du är helt obeskrivligt stark! Jag tyckte så otroligt synd om mig själv när jag åkte till Paris och Jersey i somras och var ifrån min pojkvän i 1 månad och det kan inte ens mäta sig med hur länge och långt ifrån ni två är! Herregud asså vilken inspiration du är! All kärlek till dig! YOU GO GIRL!!

  8. Usch! Tycker det är sjukt att jag, som endast läser det du skriver, börjar gråta av att läsa om hur ni skiljs åt! Jag kan helt ärligt inte förstå hur du ORKAR gå igenom detta, ett distansförhållande kan då inte vara helt lätt med alla starka känslor! Tycker på fullaste allvar att du är helt obeskrivligt stark! Jag tyckte så otroligt synd om mig själv när jag åkte till Paris och Jersey i somras och var ifrån min pojkvän i 1 månad och det kan inte ens mäta sig med hur länge och långt ifrån ni två är! Herregud asså vilken inspiration du är! All kärlek till dig! YOU GO GIRL!!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

BLOGGARE PÅ FORNI

Sedan 2008 har alltid haft som ambition att skriva om allt annat än rosa fluffiga moln. Bloggen är mitt favoritforum för det, och är den förlängda armen av allt ni inte får se på min IG story. Renoveringsresor, barnuppfostran, djupa texter, ekonomisnack och skönhetstips därför vanliga ämnen här inne.

Mina alkoholproblem

Båda bilderna är ifrån ön Ios i Grekland i somras.

Det här är någonting väldigt privat men som jag ändå inte skäms över. Kanske får jag äta upp det här i framtiden, men jag känner att det är så många som är i samma sits – och om jag kan hjälpa till och inspirera så gör jag gladerligen det. Såhär är det, jag är en person som tål väldigt mycket alkohol. Har alltid gjort, och kommer troligvis alltid att göra. Jag har alltid druckit lika mycket som killarna, om inte mer många kvällar, oavsett om jag ätit mycket under dagen etc. Men i somras kunde jag få i mig helt enorma mängder utan att känna någonting. Det var liksom som att kroppen vant sig med giftet ifrån alkoholen och jag kände den inte.

Att tillägga har jag alltid varit den som är på partyhumör, dricker mest och i slutändan också blir fullast. Det är ingenting jag har som mål – utan det blir bara så oavsett om jag vill det eller inte. Jag har liksom ingen gräns utan kan bara hälla i mig. Någon gång har det spårat ur rejält, men för det mesta blir jag bara tokpackad på en ”bra nivå”.

Killkompis 18års fest för två somrar sen

Håkan Hellstöm konserten i somras.

Så efter min avskedsfest/födelsedagsfest här i början av oktober så bestämde sig mamma för att ta med mig till en läkare och undersöka det här eftersom jag skulle flytta till London, festa mycket, det är inte bra för mig osv. (På min avskedsfest drack jag 4 shots, 2 glas vin (svepte), 7 STARKA drinkar, 1 cider, 2 öl och 2 glas champange och var lite smålullig bara?!).

Det första läkaren säger att jag måste trappa ner på mitt intag av alkohol enormt då jag har blivit väldigt glömsk, fått sömnproblem, magsmärtor (+ en massa andra symptom) och att om jag fortsätter kommer jag troligtvis att utveckla alkoholism. Alkoholism ligger i min släkt så självklart blev både jag och mamma livrädda.

Jag har ju trott att jag är ”svårpåverkad” och att min kropp ”inte känner” alkoholen, men läkaren berättade att kroppen tar hur mycket stryk som helst, men jag får inte känslan av att jag blir full. Och det är där det farliga kommer in. För någon som tar shots och sedan mår dåligt – kommer aldrig utveckla alkoholism. Den personen TÅL INTE giftet i alkohol. Men det är det som alkoholister gör och som jag och dem har gemensamt..

Nyår förra året i Göteborg med mina favoriter!

Great Gatspy fest för ett år sedan.

Jag trodde nog aldrig att jag skulle få höra det här, för jag är egentligen inte den som festar mycket. Hela min tonårstid (var 16år när jag testade att dricka första gången) fram tills nu har jag festat max en gång på två månader förutom under somrarna och loven. Mina kompisar drack 2-3 gånger i veckan hela sista året i gymnasiet och vaknade upp lika bakis varje morgon. Jag blir nästan aldrig bakfull fastän jag druckit mest (också ett dåligt tecken i mitt fall). Jag trodde att bara de som dricker ofta kan utveckla alkoholism men så är det alltså inte.

När jag blir full blir jag verkligen BARA glad och går bananas på dansgolvet. Spyr har jag gjort någon gång och gråtit (som många gör på fyllan) har jag nog aldrig gjort. Med alkohol i blodet blir jag liksom bara lycklig och glad – så jag har aldrig spekulerat i att jag skulle ha någon konstig relation till alkohol. Men att ha den relationen till alkohol är ju också farlig, för det kan leda till att man dricker för att känna det där ”ruset” och bli lycklig.

Val Thorens förra våren.

Jag känner inget behov av att dricka alkohol och jag kan gå ut och klubba utan att dricka, det är inte det som är mitt problem. Utan jag dricker enorma mänger, kroppen har sakta men säkert börja ”tåla” giftet och jag blir i princip aldrig bakis.

Efter läkarbesöket har jag en helt annan respekt för alkohol och kommer hålla mig borta från den. Jag kommer inte bli nykterist, men avstå från dricka i en så stor utsträckning det bara går och hålla mig ifrån att bli full.

Känner ni igen er i det här så borde ni förslagsvis göra som jag och kolla upp det. Fråga era föräldrar om ni har alkoholism i släkten och trappa ner med drickandet. För det är ett farligt gift som man med fel gener och livsttil kan bli beroende av.

  1. så jävla bra skrivet! Du är en sån himla stor inspiration, och också min förebild Ellinor.
    Känner igen mig ganska mycket i det du skriver, och det gör mig jätterädd. Jag är rädd för att bli som så många andra i min släkt har varit.
    Tycker att det är så sjukt starkt av dog att skriva ut det offentligt, även om det är väldigt privat.
    Som sagt så är du en så stor förebild för mig och så många andra unga tjejer. Fortsätt så som du gör, för du gör det så bra

  2. så jävla bra skrivet! Du är en sån himla stor inspiration, och också min förebild Ellinor.
    Känner igen mig ganska mycket i det du skriver, och det gör mig jätterädd. Jag är rädd för att bli som så många andra i min släkt har varit.
    Tycker att det är så sjukt starkt av dog att skriva ut det offentligt, även om det är väldigt privat.
    Som sagt så är du en så stor förebild för mig och så många andra unga tjejer. Fortsätt så som du gör, för du gör det så bra

  3. Bra att du skrev det här inlägget. Tror att en del ungdomar också har det så men inte tänker på att dom kanske har alkolism i generna. Hoppas fler börjar se över sina drickande!

  4. Bra att du skrev det här inlägget. Tror att en del ungdomar också har det så men inte tänker på att dom kanske har alkolism i generna. Hoppas fler börjar se över sina drickande!

  5. Därför jag skrev det, tror att många inte ens tänker på konsekvenserna av en livsstil med alkohol nära till hands.

  6. Därför jag skrev det, tror att många inte ens tänker på konsekvenserna av en livsstil med alkohol nära till hands.

  7. TACK Ellinor! Så ärligt, fint och starkt inlägg. Jag har också
    alkoholism i min släkt (bl.a. pappa) och jag kan känna igen mig i en del av det du skriver. Därför väljer jag att skippa att dricka, väljer mina tillfälle och gör det bara några ggr/år. För har jag väl tagit den där första drinken, ”måste” jag bli full! Lagom finns inte.

  8. TACK Ellinor! Så ärligt, fint och starkt inlägg. Jag har också
    alkoholism i min släkt (bl.a. pappa) och jag kan känna igen mig i en del av det du skriver. Därför väljer jag att skippa att dricka, väljer mina tillfälle och gör det bara några ggr/år. För har jag väl tagit den där första drinken, ”måste” jag bli full! Lagom finns inte.

  9. Jag känner igen mig något enormt. Har aldrig haft någon snefylla av något slag och aldrig blivit stupfull, trots att jag inte alls dricker ofta och på så sätt ”vänjer” kroppen vid det. Jag hade en konversation med några tjejkompisar i veckan då de sa ”jag ska inte köpa mer än 3 starkcider, annars blir jag stupfull”, höll på att brista ut i skratt för jag blir inte lullig förrän framåt 5-6 4,5%. Min släkt är full av alkolister och har alltid varit rädd över att hamna i samma sits som dem…
    Tack för att du delar med dig och visar att jag inte är ensam om denna rädsla!

  10. Jag känner igen mig något enormt. Har aldrig haft någon snefylla av något slag och aldrig blivit stupfull, trots att jag inte alls dricker ofta och på så sätt ”vänjer” kroppen vid det. Jag hade en konversation med några tjejkompisar i veckan då de sa ”jag ska inte köpa mer än 3 starkcider, annars blir jag stupfull”, höll på att brista ut i skratt för jag blir inte lullig förrän framåt 5-6 4,5%. Min släkt är full av alkolister och har alltid varit rädd över att hamna i samma sits som dem…
    Tack för att du delar med dig och visar att jag inte är ensam om denna rädsla!

  11. Ja precis, det är så man får göra. Ta ansvar över sitt drickande. Så länge man gör det så kommer allting vara bra. Men om man skulle få svårt med det får man inte vara rädd för att fråga om hjälp, för det här är sååå mycket vanligare än vad man tror <3

  12. Ja precis, det är så man får göra. Ta ansvar över sitt drickande. Så länge man gör det så kommer allting vara bra. Men om man skulle få svårt med det får man inte vara rädd för att fråga om hjälp, för det här är sååå mycket vanligare än vad man tror <3

  13. Hej, du behöver inte oroa dig. Ditt alkoholintag låter fullt normalt, och inte alls mycket. Men eftersom du har det i din släkt bör du ändå inte tänja så mycket på gränserna för det är bara onödigt. Det är bra att du tar hand om dig och har respekt för alkohol. Kram <3

  14. Hej, du behöver inte oroa dig. Ditt alkoholintag låter fullt normalt, och inte alls mycket. Men eftersom du har det i din släkt bör du ändå inte tänja så mycket på gränserna för det är bara onödigt. Det är bra att du tar hand om dig och har respekt för alkohol. Kram <3

  15. Hej Ellinor! Det är så starkt av dig att berätta om det här och jag tror det hjälper många tjejer vår ålder därute. Många inser nog inte att alkoholen kan vara ett problem även i ung ålder. Denna video handlar om en tjej som har problem med alkoholen och jag tror du skulle tycka att den är sevärd. http://www.youtube.com/watch?v=D4HPfCtMrbk&nbsp;

  16. Hej Ellinor! Det är så starkt av dig att berätta om det här och jag tror det hjälper många tjejer vår ålder därute. Många inser nog inte att alkoholen kan vara ett problem även i ung ålder. Denna video handlar om en tjej som har problem med alkoholen och jag tror du skulle tycka att den är sevärd. http://www.youtube.com/watch?v=D4HPfCtMrbk&nbsp;

  17. Är så tacksam över att du tog upp det här, trots att jag blev livrädd. Min mamma har sedan jag började dricka varnat mig för att vi har alkolism i släkten (dock inte så nära som mina föräldrar), mrn jag har aldrig trott att det har varit något problem, dricker max en gång i månaden. Har aldrig i mitt liv känt mig snurrig, yr eller ramlat omkring överdrivet mycket. Har endast spytt en gång på fyllan, det var första gången jag drack sprit och då fick jag i mig en hel vodka (inte ens då mådde jag dåligt, spydde en gång och sen mådde jag bra igen. Känner mig aldrig som folk beskriver hur man känner sig när man är jättefull utan blir bara väldigt glad. Har undrat om det är något problem på mig eftersom det aldrig händer något hur mycket jag än dricker. Var så skönt att läsa att någon annan fungrar på liknande sätt trots att det inte är något positivt, tack!

  18. Är så tacksam över att du tog upp det här, trots att jag blev livrädd. Min mamma har sedan jag började dricka varnat mig för att vi har alkolism i släkten (dock inte så nära som mina föräldrar), mrn jag har aldrig trott att det har varit något problem, dricker max en gång i månaden. Har aldrig i mitt liv känt mig snurrig, yr eller ramlat omkring överdrivet mycket. Har endast spytt en gång på fyllan, det var första gången jag drack sprit och då fick jag i mig en hel vodka (inte ens då mådde jag dåligt, spydde en gång och sen mådde jag bra igen. Känner mig aldrig som folk beskriver hur man känner sig när man är jättefull utan blir bara väldigt glad. Har undrat om det är något problem på mig eftersom det aldrig händer något hur mycket jag än dricker. Var så skönt att läsa att någon annan fungrar på liknande sätt trots att det inte är något positivt, tack!

  19. Galet bra skrivet. Tror vi alla behöver påminna oss om att man i längden aldrig mår bra av gift. Det är som med alla andra droger, det är bra för en stund, sen blir det bara värre (fylla, ångest). Uscha. Har själv börjat skära ner en hel del på alkoholen (istället tror att att jag är gravid, men det kan dom gott få göra) och har aldrig mått bättre. Dricker nu bara för att det är gott och inte för att få till världens fylla för att sen få hela helgen förstörd.

  20. Galet bra skrivet. Tror vi alla behöver påminna oss om att man i längden aldrig mår bra av gift. Det är som med alla andra droger, det är bra för en stund, sen blir det bara värre (fylla, ångest). Uscha. Har själv börjat skära ner en hel del på alkoholen (istället tror att att jag är gravid, men det kan dom gott få göra) och har aldrig mått bättre. Dricker nu bara för att det är gott och inte för att få till världens fylla för att sen få hela helgen förstörd.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Dubbeldate och Petter

Här är gatan jag bor på. Vi har dörren till vänster, bakom den ljusblåa bilen.

Nu är vi hemma igen och våra gäster har precis gått hem. För er som läst min blogg sen i somras så vet ju ni att jag reste runt i Grekland och till Barcelona med bla en kille som heter Alex. Han bor också i London nu, och jag har parat ihop honom med min roomie Elin. Han i sin tur har en kompis som jag parat ihop med min andra roomie Linnea, så på söndag ska dem på dubbeldejt. Jag är so excited!!

Vet ni vad mer som händer på söndag…. PETTER KOMMER!!! Jag har ju varit på så konstigt humör på senare så han beslöt sig för att komma hit och muntra upp mig. Han stannar i 4 dagar och åker hem på onsdagen igen. Jag längtar ihjäl mig!!

  1. Kul! Hoppas du mår bättre snart och får leva livet i europas typ huvudstad! Ps, öva på skillnaden mellan de och dem!

  2. Kul! Hoppas du mår bättre snart och får leva livet i europas typ huvudstad! Ps, öva på skillnaden mellan de och dem!

  3. Åh vad fint ni bor! Jag har bara en liten fråga: var det inte Alex som var Hannas Aussie-crush? Eller var det någon annan ni träffade? 🙂

  4. Åh vad fint ni bor! Jag har bara en liten fråga: var det inte Alex som var Hannas Aussie-crush? Eller var det någon annan ni träffade? 🙂

  5. Nej, Ben som är Alex kompis hade väl en crush på Hanna så det där har ni fått lite runt bakfoten! 😀

  6. Nej, Ben som är Alex kompis hade väl en crush på Hanna så det där har ni fått lite runt bakfoten! 😀

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Westfield och Starbucks

ego
Två snapsshots från Stackbucks där jag sitter just nu!

Idag masade jag mig upp tidigt, hade ett skypemöte och sedan blev ett samarbetskontrakt helt klart. Så dagen började grymt!! Kommer hända mycket saker i framtiden så stay tuned. Sen la jag i en färgbomb i håret, så nu är det en aning mörkare och efter det köpte jag ett tunnelbanekort (som det för övrigt är SÅ dyrt att åka med här?!).

Nu är jag i köpcentrumet Westfield, närmare bestämt på Starbucks, och smuttar på en islatte. Snart kommer Elin som avslutat sin jobbdag på Guess (hon fick jobb där och jag kommer utnyttja hennes personalrabatt till 100%!!). Sen ska vi söka lite jobb åt mig och uträtta lite ärenden. Hörs när jag kommer hem XX

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Jag vill men kan inte

P1012776
Dagens shopping… Äter faktiskt rätt nyttigt här borta. Är inte ens sugen på allt onyttigt som finns av någon konstig anledning.

Jag vill bara uppdatera er om vilket fantastiskt liv jag lever här borta, hur många nya människor jag lärt känna, att jag skaffat mig ett jobb och att jag haft helt sjuka utgångar hittils.

Men jag kan inte det. Det finns nämligen ingenting att berätta. Jag ligger inne i lägenheten och pillar mig i naveln hela dagarna. Jag har absolut ingen motivation till någonting. Är nere i en dipp jag omöjligt kan förklara hur jag hamnat i. 

Känner mig för tillfället så äcklig och vidrig. Som att hela kroppen är fylld av basiller. Täcker mig själv med kläder och kurar ihop mig under täcket i sängen. Vill träna, men finner inte ork. Är stressad över att jag inte skriver klart det sista stycket i mitt CV så jag kan söka ett jobb snart, men jag vill inte gå ut. Vill inte att någon ska se mig. Blir äcklad av att duscha och känna mitt hår nudda min hud. 

Ja nu vet ni. Man mår inte alltid bra även fast man vill. Jag är också mänsklig. Imorgon ska jag ge mig ut och köpa en ny laddare till min systemkamera så jag kan fota mer. Även boka in mig på en del möten. Hoppas verkligen det här släpper snart. XX 

  1. Flyttade själv till London för ca 6 veckor sedan (är 17). Hur själviskt det än låter känns det jätteskönt att någon mer känner såhär. Är inne i världens dipp. Vill inte gå upp, vill inte gå till skolan, vill inte äta, träna etc.
    Hade det första veckan jag var här också, men det gick över och fan vad kul jag har haft det!
    Du är grym och en stor inspiration, som du sa, alla är mänskliga! Det är bara ta tag i sig själv och fejka ett leende. Det blir bättre! Kramar

  2. Flyttade själv till London för ca 6 veckor sedan (är 17). Hur själviskt det än låter känns det jätteskönt att någon mer känner såhär. Är inne i världens dipp. Vill inte gå upp, vill inte gå till skolan, vill inte äta, träna etc.
    Hade det första veckan jag var här också, men det gick över och fan vad kul jag har haft det!
    Du är grym och en stor inspiration, som du sa, alla är mänskliga! Det är bara ta tag i sig själv och fejka ett leende. Det blir bättre! Kramar

  3. Hej Ellinor, jag har en liten fundering. Jag undrar varför åker du bara iväg på resor med bara främlingar eller din pojkvän? Eller är det be jag som har uppfattat det så? Jag förstår detta med att lära känna nya människor och sånt men, har du inga bästavänner eller någon tjejgäng som du skulle istället vilja dela dessa upplevelser med också? Har du inga vänner-för-livet att resa med? 🙂 eller kanske du föredrar att inte åka med vänner för att behålla eran relation? sjukt fin blogg! Du är en stor inspiration!

  4. Hej Ellinor, jag har en liten fundering. Jag undrar varför åker du bara iväg på resor med bara främlingar eller din pojkvän? Eller är det be jag som har uppfattat det så? Jag förstår detta med att lära känna nya människor och sånt men, har du inga bästavänner eller någon tjejgäng som du skulle istället vilja dela dessa upplevelser med också? Har du inga vänner-för-livet att resa med? 🙂 eller kanske du föredrar att inte åka med vänner för att behålla eran relation? sjukt fin blogg! Du är en stor inspiration!

  5. Att säga tänk positivt är ju ca det sämsta man kan säga i sånna här lägen. Men Ellinor, du bor i LONDON, du har fått en fantastisk möjlighet som både jag och många drömmer om. Du kanske hittar ett jobb på Oxford Street och stöter på David Beckham när han ska köpa present till Victoria!!? VEM VET om du inte chansar. Och snälla tyck inte att du är äcklig och vidrig, för du är den vackraste människan jag vet! Jag skulle DÖ för ditt utseende, fina fina Ellinor. Tryck inte ner dig själv för guds skull. 
    Ta chanser, sätt på dig ett leende och gå rakryggad för du är så jävla bra och så jävla vacker. Håll huvudet högt, allt blir vad man gör det till, hjärtat. Kram <3

  6. Att säga tänk positivt är ju ca det sämsta man kan säga i sånna här lägen. Men Ellinor, du bor i LONDON, du har fått en fantastisk möjlighet som både jag och många drömmer om. Du kanske hittar ett jobb på Oxford Street och stöter på David Beckham när han ska köpa present till Victoria!!? VEM VET om du inte chansar. Och snälla tyck inte att du är äcklig och vidrig, för du är den vackraste människan jag vet! Jag skulle DÖ för ditt utseende, fina fina Ellinor. Tryck inte ner dig själv för guds skull. 
    Ta chanser, sätt på dig ett leende och gå rakryggad för du är så jävla bra och så jävla vacker. Håll huvudet högt, allt blir vad man gör det till, hjärtat. Kram <3

  7. Jag lovar, det kommer bli bättre! Jag åkte till New York i en måndags i sommras och dom första dagarna var verkligen piss. Ville egentligen bara åka hem och aldrig mer prata med någon, men efter några dagar blev det bättre och sen hade jag den bästa månaden i mitt liv! Så jag lovar, det blir bättre! Kraaam <3

  8. Jag lovar, det kommer bli bättre! Jag åkte till New York i en måndags i sommras och dom första dagarna var verkligen piss. Ville egentligen bara åka hem och aldrig mer prata med någon, men efter några dagar blev det bättre och sen hade jag den bästa månaden i mitt liv! Så jag lovar, det blir bättre! Kraaam <3

  9. åh fina! bli inte rädd och avskräckt för att du känner så. tror det är SÅ normalt när du lämnat tryggheten och alla rutiner här hemma. Men ge det en chans. Acceptera att allt inte är perfekt! men fortsätt hänga i! försök göra det bästa. En dag i taget. KRAM

  10. åh fina! bli inte rädd och avskräckt för att du känner så. tror det är SÅ normalt när du lämnat tryggheten och alla rutiner här hemma. Men ge det en chans. Acceptera att allt inte är perfekt! men fortsätt hänga i! försök göra det bästa. En dag i taget. KRAM

  11. Säger bara tjenaaa, jag känner verkligen igen mig. Vad fint du beskriver denna vidriga fruktansvärda känslan. Gör att jag kan relatera till 10000%. MEN det kommer bli bättre förr eller senare! STOR kram! du är en inspiration! <3

  12. Säger bara tjenaaa, jag känner verkligen igen mig. Vad fint du beskriver denna vidriga fruktansvärda känslan. Gör att jag kan relatera till 10000%. MEN det kommer bli bättre förr eller senare! STOR kram! du är en inspiration! <3

  13. Fina Ellinor! Det är en himla upplevelse du har framför dig och det känns som att det är mer normalt än onormalt (vad kan man egentligen definiera normalt som???) att vara lite förvirrad. Ta en dag i taget. Kanske ska du sätta upp ett mål för varje dag? Till slut kommer allt av sig självt! Du är så modig och inspirerande!!! KRAM PÅ DIG.

  14. Fina Ellinor! Det är en himla upplevelse du har framför dig och det känns som att det är mer normalt än onormalt (vad kan man egentligen definiera normalt som???) att vara lite förvirrad. Ta en dag i taget. Kanske ska du sätta upp ett mål för varje dag? Till slut kommer allt av sig självt! Du är så modig och inspirerande!!! KRAM PÅ DIG.

  15. Hejj, vet precis hur du menar! Har precis flyttat till London, känner i princip ingen, har varit sjuk länge och träning ska vi inte ens prata om…. Har du lust att klaga lite, ta en öl och sedan ta tag i livet så hör av dig 🙂 x

  16. Hejj, vet precis hur du menar! Har precis flyttat till London, känner i princip ingen, har varit sjuk länge och träning ska vi inte ens prata om…. Har du lust att klaga lite, ta en öl och sedan ta tag i livet så hör av dig 🙂 x

  17. Hej, förstår precis vad du menar! Har precis också flyttat till London och ensamheten och ångesten smyger sig på alldeles för ofta. Har du lust att klaga lite på livet över några öl så hör av dig 🙂 x

  18. Hej, förstår precis vad du menar! Har precis också flyttat till London och ensamheten och ångesten smyger sig på alldeles för ofta. Har du lust att klaga lite på livet över några öl så hör av dig 🙂 x

  19. Sök jobb på hollister medans du söker andra jobb också! Jag jobbar där nu, dock är jag lite lat med att söka annat haha… 

  20. Sök jobb på hollister medans du söker andra jobb också! Jag jobbar där nu, dock är jag lite lat med att söka annat haha… 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

sub archi