Fråga: ”Hej Ellinor! Jag är 15 år och känner mig väldigt ensam. Det är inte det att jag inte har vänner men nästan alla mina vänner har pojkvänner som de umgås med, jag går liksom aldrig ensam i skolan eller så men på helgerna gör jag nästan ingenting. För jag vet inte vad jag skulle göra själv. Detta har varit ett problem för mig ett tag nu och jag vet inte hur jag ska lösa det. Bor i en rättså liten stad och vet inte hur jag ska träffa nya vänner. Jag är faktiskt inte så blyg men vet inte vad jag ska göra. Har du några tips på vad man kan göra och hur man möter nytt folk? Du behöver inte svara på kommentaren men får göra skriva ett inlägg om det, kan kanske andra uppskatta också. Kram”
Svar: Det jag hade gjort hade varit att prata med mina vänner. Berätta att du känner dig själv och att du saknar dom. Sen hade jag försökt umgåtts med mina vänners vänner. Om mina vänner är vänner med dom, lär dom vara bra personer. Jag själv har alltid hittat nya vänner genom att byta skolor/klass/lag/pojkvän och hans vänner etc och sen när jag började gå ut. Men socialicera dig på internet. Ge komplimanger till folk, försök starta kontakt. Fick ont i magen när jag läste denna kommentaren, för som ni vet så VET JAG hur det känns att känna sig (vara) helt ensam. Kanske borde man starta ett forum eller en fb grupp där folk kan hitta nya vänner?
Fråga: ”Hej på dig tjejen. På senaste har jag verkligen gått ner mig helt pga mitt utseende. Känner mig aldrig vacker, snygg eller fin. ALDRIG. Har köpt en helt ny garderob men känner mig inte finare för det. Jag har läst att du har rätt bra självförtroende, eller? Isf HUR fick du det? Har du inga komplex alls? Isf hur blev du av med dom?”
Svar: Jag har haft exakt samma perioder och än idag kan jag självklart ha dåliga dagar. Jag skäms lite över att säga att jag har bra självförtroende för jag har ”aldrig varit den tjejen” förut, plus att det är ganska ”fult” att erkänna det i vårt samhälle. Men faktiskt så har jag nog det. Jag har INGA komplex längre och jag blev av med dom när jag insåg att alla människor på planeten vill leva efter en norm. Som vill se ut som idealbilden. Men det kan man inte. Och det gjorde mig lyckligare. Att veta att 99,9% utav resten av jordens befolkning kände samma som mig helt i onödan. Sen var jag så jävla trött på att må skit över mitt utseende så jag tvingade mer eller mindre mig själv att se bort mina ”skavanker”.
Fråga: ”hej ellinor har en ganska seriös fråga som jag så jäkla gärna vill att du svarar på i ett inlägg. Det handlar om det här med när killar blir närgående. Lixsom vad gör man? vad gör du? när är det lägligt att spraya pepparspray, försvara sig själv? när personen rör en? hur tänker du? haha rörig kommentar men skulle underlätta sjukt om du kunde svara. (är 15 år för övrigt)”
Svar: Som ni vet äger jag 1 pepparspray och 1 överfallsalarm men dom skulle jag bara använda i nödvärn. Om en kille inte tar ett nej, säger jag oftast nej igen eller slår till honom i ansiktet/spottar honom i ansiktet med detsamma. Jag tål verkligen inte sån skit och har noll tolerans. Varför ska jag dalta och slicka röv? Ingen har rätt att ta på mig om jag inte vill. Hela situationen gör mig så upprörd, att han tror att han har rätt att röra mig för att jag är kvinna. Det tog mig dock tid (dvs många många MÅNGA situationer) att samla mod för att slå till någon för första gången eller spotta. Det låter så hemskt att säga det men nu är det vardagsmat att knuffa bort en kille på krogen som inte kan ta ett nej eller ”rör mig inte”. Så fruktansvärt hemskt att du är 15 år bara. Säg till föräldrar, lärare, vuxna. TA INGEN SKIT. ALDRIG. NÅGONSIN.