Mina senaste dygn

Ber så mycket om ursäkt för min frånvaro sen i torsdags, men mitt liv har varit ganska hektiskt och jag har inte alls prioriterat tid framför datorn. Därför ska ni nu få en snabbspolning genom mina senaste dagar. För att informera er så har mitt liv (som vanligt) varit en berg-och-dal-bana senaste dagarna och jag har gett upp flera relationer till närstående och har därför bokat upp mig så mycket jag kan för att slippa tänka och känna. Och visst har det funkat! Även om jag vet att det kommer ikapp mig i slutändan. Allting har jag fyllt mina dagar med på senaste har förgyllt livet. Ni som ofta mår dåligt vet vad jag menar när jag säger att småsaker för andra kan betyda livet för en själv. Exakt såna stunder har dessa dagar varit fyllda utav.

Har försökt att skriva detta inlägget 4 gånger nu, men antingen har det försvunnit precis innan jag hunnit publicera det eller så har bilderna blivit svarta (?). MEN 5e gången gillt och nu kör vi:

IMG_3742.JPGTorsdagsmorgonen började med ett frukostmöte med vår tekniker och fotograf till Måndagspepp. Vi satt och klippte ihop avsnittet som släppdes idag! In och lyssna HÄR. Efter någon timme tog vi skilda vägar och jag åkte till Solo-kontoret för att gästa en podcast. I slutet utav dagen gick jag ner mig helt, så när jag kom hem till Gnesta klädde jag på mig varmt och tog en promenad i skogen. Grät ut det värsta och sen ringde jag Hanna som piggade upp mig igen. Vid läggdags började jag prata med Carro om att göra någonting skoj under helgen och två sekunder senare hade vi bokat både tågbiljetter och en hotellnatt uppe i Uppsala. IMG_3743.JPGFredag: Vaknade vid 06 för att gå upp och jobba som vikare. 9 timmar senare hade jag jobbat klart och brassade direkt upp med bilen till Stockholm C. Där mötte jag upp Carro och hann även snabbt krama om min lillebror som kom med SJ tåget. Han ska nämligen vara hos oss den här veckan. Tåget till Uppsala gick mycket fortare än förväntat och när vi anlände gick vi direkt till Amazing Thai som vi fick många tips om. Jag valde naturligtvis min favoriträtt medan vi planerade hur hela kvällen skulle se ut. IMG_3744.JPGNär vi hade ätit upp checkade vi in på vårt hotell som låg precis vid tågstationen. Smidigt och bra! Nu så här i efterhand när jag skriver det här inlägget kom jag i insikt med att det egentligen var riskfyllt att boka upp mig en helg med en tjej jag bara hade träffat en gång? Jag känner Carro via Hanna och vi klickade direkt när vi sågs. Jag själv ser inte det här som världens grej, men vet att många andra nog hade avstått. Men jag ångrar inte ens sekund att vi åkte. Som ni vet så tänker jag inte oftast i såna här spontana lägen utan kör bara! Den sidan hos mig älskar jag.IMG_3745.JPG
Vid det här laget undrar ni nog varför vi ens åkte till Uppsala, och det var för att vi skulle överraska en kille som Carro känner. Han skulle jobba som DJ på en bar hela kvällen. Så vi fixade oss i vår egna takt (älskar när man har möjligheten att göra det istället för att stressa), shottade vin och sminkade varandra. Vid 23 trädde vi på oss klackarna och spatserade ut i Uppsalas uteliv. 
IMG_3747.JPGFörst gick vi fel och hamnade på ett ställe där Paradise Hotel deltagarna skulle befinna sig. Gissa om vi la benen på ryggen och sprang ut när vi hörde det? Men med hjälp ifrån några poliser så tog vi oss tillslut fram. Planen var att jag skulle gå fram till honom och lämna en lapp som det stod massa interna grejer Carro och han har tillsammans, och sen skulle Carro hoppa fram. Den här bilden är tagen precis innan jag gick fram och vi var hur pirriga som helst. Jag följde planen och Carro likaså, men i efterhand fick vi reda på att han visste att vi skulle komma då hans syster hade skvallrat. Men det gjorde ingenting för han blev superglad ändå!IMG_3746.JPGEtt tag tänkte vi vänta på honom tills han hade jobbat klart, så vi slog oss ner i baren och körde öl-provning. Kanske något utav det bästa jag har gjort! Jag älskar verkligen öl. Det gjorde dock inte Carro, men nu gör hon. Rekommenderar er alla att göra detta! Med lite alkohol i blodet bestämde vi oss istället för att gå till Birger Jarls som alla hade tipsat oss om. Förutom att vakten raggade på mig och att det var smockfullt så hade jag det jätteskoj. Dock inget ställe jag skulle gå tillbaka till, inte riktigt min typ utav häng. När det hade blivit ljust ute så tog vi en promenad genom Uppsala hem igen.IMG_3748.JPGLördag: Vaknade utvilad vid 10 och gick direkt ner för att avnjuta hotellets frukost. Kan med handen på hjärtat säga att det var den godaste frukosten jag någonsin har ätit. Då var jag till och med bakfull, och i det tillståndet brukar ju ingenting i vanliga fall smaka något vidare. Förstår ni då hur gott det var? Snackade till mig att få stanna två timmar efter utcheckning så det gjorde jag i väntan på mitt tåg hem.

Men istället för att åka hem åkte jag en sväng förbi Märsta för att hälsa på en vän. Vi snackade skit i flera timmar innan jag åkte in till stan för att käka middag och förfesta. Det var nämligen så att 5 kompisar fyllde 20 och hade hyrt en stor lokal dit alla man kände skulle komma och festa hela natten.
IMG_3762.JPGHär har ni dom! Grattis igen tjejer. Vi åt gott, gjorde klart listan med alla låtar som skulle spelas under kvällen och fixade oss. Måste bara tillägga att det var en sån kväll jag kunde dricka hur mycket som helst utan att känna av det. Ni som har följt bloggen ett tag vet att jag har ”problem” med alkoholen och har fått höra att jag löper stor risk att drabbas utav alkoholism då min kropp tål alkohol. Jag tog säkert 12st 2,5cl shots och 3st 4or plus 3 starköl och jag var helt okej full och till och med nykter i perioder under kvällen.
Luddig bild från början utav kvällen när folk precis hade börjat rulla in. Det var SÅ många gamla vänner som kom och jag hade verkligen en utav de roligaste kvällarna på länge. Jag fördrar lokalfester för en utgång alla dagar i veckan. Tre gånger var tårarna nära när jag träffade folk jag inte hade träffat på flera år eller som jag bara hade saknat. Så himla fin kväll. 
Söndag: Vaknade upp hemma hos Morris som jag lärde känna i ettan på gymnasiet. Han är en sån där person jag önskar att alla hade i sina liv. Saknat vår vänskap så himla mycket. Stockholm bjöd på vackert väder också så vi gav oss ut på en promenad för att leta upp ett ställe och äta på. Vilket vi hittade vid Östermalmstorg. Båda valde en hamburgare som riktigt smälte i munnen. Sen snackade vi skit i någon timme innan vi gick tillbaka till hans lägenhet. 
Efter några timmar så började jag sakta röra mig hemåt. Jag hade (och har fortfarande) världens skavsår ifrån min klackar jag bar under kvällen. Haltade mig från genom hela Östermalm och fick alldeles för mycket uppmärksamhet än vad jag ville. Åkte en sväng hem till en tjejkompis för att hämta/lämna grejer. Önskar så himla mycket att jag bodde uppe i stan så att jag skulle kunna hänga så med mina vänner när som helst. 

När jag kom hem till Gnesta igen så hade min lillasyster städat hela mitt sovrum (gav henne en hundring) och det var verkligen fläckfritt. Jag var helt slut utav allt flängande och var otroligt tacksam över att kunna lägga mig i en nybäddad säng. Somnade redan vid 19, men blev väckt en timme senare och blev fylld utav ny energi. Tvingade iväg min lillebror att gå till affären och köpa ingredienser för…..
.
…Att baka kakor! Så det höll vi på med halva kvällen. De blev riktigt goda faktiskt, dagen efter!! Direkt efter att de var tillagade var dem ingen hit. HÄR hittar ni receptet. Skulle rekommendera att inte hacka chokladbitarna så små och ha i 300gram choklad istället för 200. I efterhand kom jag på att jag glömde ha i bikarbonat också, men förstår inte vad den ens var till för, då kakorna blev utmärkta utan det. Åt dom till kvällsmat med ett glas mjölk och i samma kombination till frukost också.

  1. Är det slut mellan dig och Petter? Himla synd isåfall, men du verkar vara en himla stark tjej Ellinor så jag tror verkligen att du klarar vad som helst även om det kanske känns jobbigt, många kramar till dig om du har det jobbigt just nu

  2. Är det slut mellan dig och Petter? Himla synd isåfall, men du verkar vara en himla stark tjej Ellinor så jag tror verkligen att du klarar vad som helst även om det kanske känns jobbigt, många kramar till dig om du har det jobbigt just nu

  3. Wow då är du som mig! Tål också¨alkohol vilket leder till att det ibland blir lite för mycket.

  4. Wow då är du som mig! Tål också¨alkohol vilket leder till att det ibland blir lite för mycket.

  5. haha är du allvarligt? vet DU inte vad du ska göra då? Var de du som var tillsammans med han eller? vilket skämt

  6. haha är du allvarligt? vet DU inte vad du ska göra då? Var de du som var tillsammans med han eller? vilket skämt

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

BLOGGARE PÅ FORNI

Sedan 2008 har alltid haft som ambition att skriva om allt annat än rosa fluffiga moln. Bloggen är mitt favoritforum för det, och är den förlängda armen av allt ni inte får se på min IG story. Renoveringsresor, barnuppfostran, djupa texter, ekonomisnack och skönhetstips därför vanliga ämnen här inne.

Svar på tal om framgång och sociala medier

OLYMPUS DIGITAL CAMERA
Kan vi alla snälla bara klargöra en sak, jag är inte framgångsrik. Inte ens lite, inte ens nästan. Min blogg, Twitter och podd är stora men sen då? Det skulle vem som helst utav er också kunna göra bara man gör rätt. Jag är inte nöjd med det jag gör och jag tjänar inga enorma summor pengar. Jag skäms när folk tror att jag är det. Kids, att driva en stor profil på sociala medier gör en inte framgångsrik, i sådana fall rik. Det som gör en framgångsrik är möjligtvis jobben man får vid sidan av. Jag fyller 20 i höst och vadfan har jag lyckats med här i livet? Ingenting. I så fall att jag har gått igenom mycket och är öppen som person, för det går många i graven med att aldrig bli. Samtidigt är det ingenting jag är stolt över, utan det visar bara att jag har gått igenom mycket skit.

Jag är en obrydd, trasig och enkel tjej bosatt i en bonnhåla utanför Stockholm. Jag är ingen att bli generad inför, ingen att ta foton med, ingen att vilja bli som. Tro mig. Människor gör allt för att få uppskattning i sociala medier. De försöker umgås med rätt människor, bjuder in sig själva till events för att verka märkvärdiga och hoppar in i realityshowprogram några avsnitt och tror att livet ska bli bättre med lite followers? Tänk om. Visst är det helt FANTASTISKT med all den kärlek jag får tillbaka och att jag kan inspirera andra, missförstå mig inte. Men det gör mig inte framgångsrik. 

  1. Hej Ellinor! Jag är inte den som kommenterar bloggar i vanliga fall, men den här gången är ett undantag. Jag har ganska nyligen hittat hit till din blogg, av en ren slump faktiskt och vet du vad? Jag blev så himla glad, för du tog upp ett så himla viktigt ämne, psykiskohälsa. För första gången kände jag att jag inte var ensam om att inte må bra varje dag, att det inte var ngt att skämmas för.

    Jag fyller precis som du 20 år till hösten och vad har jag åstadkommit? Det känns iaf som ingenting med tanke på vad jag vill åstadkomma med mitt liv (jag menar jag jobbar i en mataffär där jag vantrivs och bor fortfarande hemma hos mina föräldrar i en stad som aldrig känts som hemma). Trots att jag ibland mår dåligt över detta (speciellt förut) så har jag lärt mig att acceptera det. För hur många nittonåringar känner att de har åstadkommit ngt egentligen? Hur många känner att de inte kan utvecklas mer?

    Var inte så hård mot dig själv och försumma inte det du faktiskt har lyckats med trots att det (just nu) känns som ingenting i jämförelse med vad du vill med ditt liv. You go girl ?

  2. Hej Ellinor! Jag är inte den som kommenterar bloggar i vanliga fall, men den här gången är ett undantag. Jag har ganska nyligen hittat hit till din blogg, av en ren slump faktiskt och vet du vad? Jag blev så himla glad, för du tog upp ett så himla viktigt ämne, psykiskohälsa. För första gången kände jag att jag inte var ensam om att inte må bra varje dag, att det inte var ngt att skämmas för.

    Jag fyller precis som du 20 år till hösten och vad har jag åstadkommit? Det känns iaf som ingenting med tanke på vad jag vill åstadkomma med mitt liv (jag menar jag jobbar i en mataffär där jag vantrivs och bor fortfarande hemma hos mina föräldrar i en stad som aldrig känts som hemma). Trots att jag ibland mår dåligt över detta (speciellt förut) så har jag lärt mig att acceptera det. För hur många nittonåringar känner att de har åstadkommit ngt egentligen? Hur många känner att de inte kan utvecklas mer?

    Var inte så hård mot dig själv och försumma inte det du faktiskt har lyckats med trots att det (just nu) känns som ingenting i jämförelse med vad du vill med ditt liv. You go girl ?

  3. Du kanske inte själv tycker att du är speciellt framgångsrik, men tror du har väldigt många människor som ser upp till dig ganska mycket. Jag själv är inte den som är ett fan av folk eller liknande utan jag läser bloggar för skojs skull helt enkelt, men du är verkligen en inspiration och skulle ärligt kunna säga att jag ser upp till dig. Hur många 20åringar tror du egentligen har åstadkommit något? Det är ju isåfall kändisar eller liknande, en normal 20 åring har nog inte åstadkommit särskilt mycket i sitt liv och känner antagligen som du.

    Du kanske inte lämnat ett historiskt spår efter ditt liv liksom haha men huvudsaken är ju att du själv har levt det. Så mycket som du har rest och upplevt, så mycket som händer i ditt liv hela tiden, precis så vill jag också ha det. Dessutom är du 20 och inte 90 haha, du har många år kvar att bli framgångsrik ifall det verkligen är det du vill. Tack för en grym blogg<3

  4. Du kanske inte själv tycker att du är speciellt framgångsrik, men tror du har väldigt många människor som ser upp till dig ganska mycket. Jag själv är inte den som är ett fan av folk eller liknande utan jag läser bloggar för skojs skull helt enkelt, men du är verkligen en inspiration och skulle ärligt kunna säga att jag ser upp till dig. Hur många 20åringar tror du egentligen har åstadkommit något? Det är ju isåfall kändisar eller liknande, en normal 20 åring har nog inte åstadkommit särskilt mycket i sitt liv och känner antagligen som du.

    Du kanske inte lämnat ett historiskt spår efter ditt liv liksom haha men huvudsaken är ju att du själv har levt det. Så mycket som du har rest och upplevt, så mycket som händer i ditt liv hela tiden, precis så vill jag också ha det. Dessutom är du 20 och inte 90 haha, du har många år kvar att bli framgångsrik ifall det verkligen är det du vill. Tack för en grym blogg<3

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Stressig dag

Hej darlings! Har precis kört ett magpass på gymmet. Missade ett pass jag ville gå på så jag fick köra själv. Det är verkligen så mycket tråkigare.. Nu har jag det superbråttom! Ska hem till en gammal kompis och hänga. Vi får höras mer imorgon istället. Hoppas ni får en härlig onsdagskväll, ta en shot för mig om ni ska gå ut!!

  1. Hej! Såg att du för några veckor sen skrev på twitter att du gillar att läsa mindre okända bloggar som är på resande fot. Tänkte tipsa om en jag själv läser, en tjej från Göteborg som just nu befinner sig nere i Australien. Full av fina bilder. http://www.elinajanhede.blogg.se

    Grym blogg har du! Kram

  2. Hej! Såg att du för några veckor sen skrev på twitter att du gillar att läsa mindre okända bloggar som är på resande fot. Tänkte tipsa om en jag själv läser, en tjej från Göteborg som just nu befinner sig nere i Australien. Full av fina bilder. http://www.elinajanhede.blogg.se

    Grym blogg har du! Kram

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Jag har gått över gränsen

12022015-154010-001012022015-154553-010012022015-154239-0043 (1)12022015-154050-001912022015-154839-0118

Tröja Sheinside // Kjol h&m // Skor Zara // Skinnjacka Sheinside Foto: Herman Caroan

Då var hela outfiten uppe! Om jag inte minns fel drog jag dock på mig min gråa favoritkappa över istället när jag gick hem. Det här är en sån där outfit jag förbannar mig själv över att jag inte köpte de där tighta overknee botsen i mocka jag hittade på Next i London i oktober. De hade passat 100 gånger bättre. Ångrar nästan varje gång jag klär på mig att jag inte köpte dem. Varför jag inte köpte dem för att jag fick någon tix-idé om att alla hade börjat använda overknee boots så därför ville jag inte vara mainstream.. Så TYPISKT mig. Jag hade liksom letat i nästan två år efter ett par som satt en bra bit upp på låret och det gjorde dessa… Nu är jag dock på jakt efter ett par beige/gråa så hojta till om ni vet några!

Nog om sko-snack. Idag har jag gett mig på att städa mitt rum. Ni förstår inte vilken kaos-nivå jag har nått… Hela min soffa, säng, tv-bänk och mitt golv är fyllt utav kläder. Har tappat bort två favoritjeans och alla underkläder där i. Så jag måste köpa nya idag på stan innan jag gymmar.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

När man hatar sin tillvaro mer än sin värsta fiende

mig selfieGodmorgon fellas. Imorse vaknade jag vid 9 och innan jag ens hann öppna mina ögonlock så kände jag ångest. Det var hemskt!! Jag kände att mitt liv var totalt värdelöst och att det inte fanns någon mening med att gå upp, så jag gick och la mig igen (exakt så här kände jag i tre år mellan 9an-2an på gymnasiet). Nästa gång vaknade jag vid 12 och då vaknade jag istället upp skogstokig och flög upp ur sängen. Nu sitter jag och äter kvarg med jordgubbar och energin har helt sugits ur mig. Insett att jag verkligen vantrivs i min tillvaro. Jag hatar mitt rum, mitt hem, staden jag bor i, människor jag är omringade av, människor jag inte är omringade av, Sverige och vädret. Det är inte att jag är lite missnöjd, utan jag skulle kunna falla ihop i en hög och bara gråta för att jag hatar mitt liv så mycket.

Det som gör att jag får ångest är att jag känner att jag inte gör någon nytta för världen. Jag har min blogg och projekt vid sidan av. Visst hjälper jag människor genom personlig rådgivning, men mitt egna liv då? Egentligen vill jag bara ta hela mitt liv, kasta ner det i en resväska och flytta utomlands. Lämna bloggen och alla sociala medier hemma. Bara vara själv. Lära känna någon urbefolkning och sen se vart livet tar mig.

  1. Varför gör du inte det då?
    Jag reste runt själv 1,5 månad i Thailand och det var bland det bästa jag gjort!

  2. Varför gör du inte det då?
    Jag reste runt själv 1,5 månad i Thailand och det var bland det bästa jag gjort!

  3. Vågar inte åka själv. Kan ta det i ett inlägg senare, och nämnde det på Twitter igår. Har nämligen världens våldtäktsfobi så det hade aldrig gått haha.. Usch vad hemskt det där lät men det är tyvärr sant. <3

  4. Vågar inte åka själv. Kan ta det i ett inlägg senare, och nämnde det på Twitter igår. Har nämligen världens våldtäktsfobi så det hade aldrig gått haha.. Usch vad hemskt det där lät men det är tyvärr sant. <3

  5. http://isabyl.devote.se

    men fina du! I know the feeling, och vet du vad det värsta är?? när man bara låter tiden gå. När man går runt och är missnöjd och vips har man varit det i fem år. Våga göra en förändring, liten som stor. Flytta till en ny stad? starta ett nytt projekt? kram!

  6. http://isabyl.devote.se

    men fina du! I know the feeling, och vet du vad det värsta är?? när man bara låter tiden gå. När man går runt och är missnöjd och vips har man varit det i fem år. Våga göra en förändring, liten som stor. Flytta till en ny stad? starta ett nytt projekt? kram!

  7. Det är okej att ha sånna dagar! Försök att hitta någon vän/familje medlem du kan hitta på något nytt eller ta en lite resa någonstans. Känner inte dig men du verkar vara en toppen tjej! Styrke kram till dig!!

  8. Det är okej att ha sånna dagar! Försök att hitta någon vän/familje medlem du kan hitta på något nytt eller ta en lite resa någonstans. Känner inte dig men du verkar vara en toppen tjej! Styrke kram till dig!!

  9. jag vet precis vad du menar. så många gånger man bara lagt sig ner och låtit ångesten och tårarna ta över tills det känns som att man ska gå sönder. Att bara vilja försvinna från allting och alla människor här. Att bara vilja åka till andra sidan jordklotet, så långt bort man kan komma, och starta ett nytt liv. Usch vad såna stunder är jobbiga. Men du, det är okej att känna så ibland. Jag har bestämt mig för att jag får lov att känna så ibland, bara man tar sig upp efteråt och gör något bra utav resten av dagen. kram på dig!

  10. jag vet precis vad du menar. så många gånger man bara lagt sig ner och låtit ångesten och tårarna ta över tills det känns som att man ska gå sönder. Att bara vilja försvinna från allting och alla människor här. Att bara vilja åka till andra sidan jordklotet, så långt bort man kan komma, och starta ett nytt liv. Usch vad såna stunder är jobbiga. Men du, det är okej att känna så ibland. Jag har bestämt mig för att jag får lov att känna så ibland, bara man tar sig upp efteråt och gör något bra utav resten av dagen. kram på dig!

  11. Förstår dig precis, känner exakt samma sak nämligen. Men så tänkte jag på mitt enda ”nyårlöfte” att börja våga och göra saker för MIG och ingen annan. Så bara på den här veckan har jag bokat en biljett till LA och ska vara där i två veckor för att bara njuta av livet med min bästis. Sen så håller jag på att uppfylla min dröm att flytta till Australien (Sydney) så nu är jag i kontakt med flera skolor och det blir förmodligen en flytt i höst. Är svinrädd och orolig för att jag ej kommer att klara av det. Men jag vet att det kommer ge mig så mycket. Tänk på dig själv och gör PRECIS vad du själv vill göra, vet att det är svårt, men för en gångs skull tänk inte på nån annan, utan dig själv. Det är okej att vara självisk ibland! Din blogg är verkligen hur bra som helst och jag läser den dagligen. Keep rocking! Kram.

  12. Förstår dig precis, känner exakt samma sak nämligen. Men så tänkte jag på mitt enda ”nyårlöfte” att börja våga och göra saker för MIG och ingen annan. Så bara på den här veckan har jag bokat en biljett till LA och ska vara där i två veckor för att bara njuta av livet med min bästis. Sen så håller jag på att uppfylla min dröm att flytta till Australien (Sydney) så nu är jag i kontakt med flera skolor och det blir förmodligen en flytt i höst. Är svinrädd och orolig för att jag ej kommer att klara av det. Men jag vet att det kommer ge mig så mycket. Tänk på dig själv och gör PRECIS vad du själv vill göra, vet att det är svårt, men för en gångs skull tänk inte på nån annan, utan dig själv. Det är okej att vara självisk ibland! Din blogg är verkligen hur bra som helst och jag läser den dagligen. Keep rocking! Kram.

  13. Hej tänkte bara höra, du skrev att du kände så mellan 9an och 2an på gymnasiet, hur gjorde du för att komma ur det? Jag går 2an på gymnasiet och känner precis som du beskriver det (inte alltid dock det går i en himla berg-o-dalbana heh) så skulle verkligen uppskatta lite tips. Du är grym kram!

  14. Hej tänkte bara höra, du skrev att du kände så mellan 9an och 2an på gymnasiet, hur gjorde du för att komma ur det? Jag går 2an på gymnasiet och känner precis som du beskriver det (inte alltid dock det går i en himla berg-o-dalbana heh) så skulle verkligen uppskatta lite tips. Du är grym kram!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

sub archi