Svar på tal – att må skit

Jag förstår nu när jag läser detta inlägget hur du menar och håller med till viss del, men när jag läste dina tweets blev jag arg då det såg ut som att du tyckte att man inte fick klaga om man bara mådde lite dåligt. Det är sjukt många, däribland jag tyvärr, som skämtar om saker som depression och använder dessa orden lättvindigt vilket man absolut inte borde göra då det förminskar t.ex. din depression. Men att klaga på att man mår dåligt har alla rätt till och då ska man inte förminska den människans smärta eftersom man aldrig vet hur dåligt den mår. Dina tweets var konstigt formulerade enligt mig vilket kan vara varför många blir arga. Att be om ursäkt kan man alltid göra och sedan härröra till detta inlägget. Då får alla se vad du egentligen menade.

Hej Ellinor, jag ville bara saga tack för dagens poddavsnitt. Jag är själv 18 år och har handskats med en otrogen papa som sedan flyttade 2h bort. Jag funderar på att bryta kontakten och att du delar med dig av din erfarenhet är jag så lycklig over. Min papa visar ändå att han vill ha kontakt och ringer mig, men jag svarar ej. Han var otrogen när jag var 9 år och jag har inte ens fått en förklaring eller ett endaste FÖRLÅT: Detta tynger ner mig varje dag, jag är fortfarande så sur för vad han gjorde mot mig och min mamma att jag inte vill prata med honom.

Det jag aldrig kommer förstå är att du faktiskt skrev att folk som gråter över vad du anser är "ingenting" förminskar er som vill dö? Jag förstår inte hur du ens kan antyda något sådant. Hur förminskar dom er om jag får fråga? Ditt problem är säkert "ingenting" om man jämför hur människor har det i andra länder, våldtäkter, misshandel m.m. FRÅN ditt perspektiv anser du att alla som ej är i depression lever som gudar (omedvetet) men vad anser inte folk som har det sämre ställt om ditt liv i sådana fall? Man ska ALDRIG jämföra problem, mår jag dåligt över att mina föräldrar skiljer sig, låt mig, jag kan må exakt lika dåligt som dig. Och jag kan må riktigt dåligt utan att jag vill ta livet av mig, det betyder inte att mitt problem förminskar ditt? Personligen fanns det en tid då jag var i en depression (men nu mår jag bra) och jag har ALDRIG sett ner på andras problem vare sig det var att ens hamster dog. Det gäller att faktiskt tänka längre än utanför sin egna dörr. Men du förklarade dig bättre här, dina uttalanden på Twitter fick mig att vilja spy 😊

nu får du fan ge dig, du tror du är någon poet på twitter som säger att du hatar rasism, vad i helvete vet du om det? kan du sluta bete dig som 15, dina minuter i rampljuset är ÖVER, så är eran podd och successivt din blogg med. Du irriterar fler människor, du trycker ner människor och är allmänt korkad i det mesta du skriver på twitter. Ska snacka om rasism, du är VIT. VAKNA. Gör något vettigt istället för att tro att du kan förändra samhället genom tweets. sluta lek ghandi och kom ner på jorden en sekund.

Och sen måste jag tillägga att du är en förebild för så många, många ser upp till dig och skriver till dig oom sina problem. JAG tycker oerhört synd om personerna som har sökt hjälp hos dig och öppnat upp sig medan du kanske sitter där och är irriterad över att de mår dåligt över en sån "liten sak". Snälla det finns ingen skala över smärta eftersom alla reagerar olika. Jag kanske mår dåligt över något i flera månader medan du kanske kommit över samma sak på en vecka, förstår du vad jag menar? Och att säga att "folk inte får vara ledsna för du mår värre" är som att säga till någon "ryck upp dig, jag har värre problem för min mamma är döende, så nu får du inte vara ledsen" SKEV bild tjejen.

Då har du ingen som helst rätt att må dåligt eftersom det finns folk som mår och har det ännu sämre. Barn i vissa delar av världen är föräldralösa, blir våldtagna, misshandlade och inte har kläder, vatten, mat för dagen. Du har inte rätt att må dåligt eftersom dom har det värre. Så sluta grina som du själv säger

Hej, aldrig skrivit att ingen har rätt att inte vara ledsen? Skriver även att jag verkligen mår långt ifrån värst eller har det värst? Förstår inte ens varför folk ska förneka att det finns olika nivåer av att må psykiskt dåligt för uppenbarligen så gör det ju det liksom.

Finns inte mycket logik i varken tweetsen eller din förklaring här.
Det värsta du upplevt är din psykiska ohälsa (?) medans det värsta Bosse upplevt är att hans katt har dött. Har man inga tidigare jobbiga upplevelser är det självklart att det är det jobbigaste som har hänt. Och det är självklart att du har rätten att bli proviserd precis som alla följare har rätten att bli proviserade över hur du uttryckte dig, man kan inte tå för hur man känner eller tycker. Men att uttrycka sig för det första på det sättet och för det andra på sociala medier är inte rätt.
Man kan aldrig någonsin jämföra sina problem, din sorg, sin ångest etc med någon annans för allt är individuellt.
Jajaja, tänker du antagligen. Jag fattar! Jag är inte dum. Men förklara det istället då på ett bättre sätt? För detta inlägg var iprincip lika som tweeten du uttryckte bara att du använde andra ord. Och det verkadeninte vara så populärt.

Klantigt move. Enligt mig

Måste fråga om du tycker att detta låter rimligt och logiskt:
Låt oss söga att jag lider av psykisk ohälsa och min syster kommer till mig och berättar att någon i skolan sa att hon hade fula kläder och att hon mår dåligt över det, ligger och tänker på det om kvällarna och vill knappt gå till skolan.
Ska jag då som förebild säga åt henne att hon ska tacka gudarna att hon inte mår lika dåligt som jag eller "vi" med psykisk ohälsa, söga åt henne att sluta grina och bli arg samt proviserar för att det fick henne att må dåligt?

Dina argument håller inte.

Snälla, prata inte om hur dåligt du har mått när det faktiskt finns barn i resten av världen som bara kan drömma om att ha de problem som du har haft. Ditt liv är det bästa dom kan tänka sig. Du vet inte hur bra du har det. Ditt gråtande förminskar de barn som lever i extrem fattigdom, som ser sina släktingar dö i krig varje dag och som tvingas lämna sin familj – sin trygghet – och sitt land för att fly. Du mår som en gud Ellinor, sluta grina för helvete. Dina problem är inga problem, det är "casual things" – eller vad var det du sa?

Detta är självklart ingenting jag är seriös med, du hör väl själv hur dumt det låter? Du kan inte jämföra någon annans problem med dina. Du kan inte förminska andras känslor och problem, för att du tycker att det du har upplevt är värre. "Ni förstår inte riktig smärta för att ni inte upplevt den" var ett extremt dumt yttrande av dig. Vem bestämmer vad som är riktig smärta? Var går gränsen för riktig smärta och hur vet man att smärtan man känner inte är riktig? Hur vet du att smärtan jag har upplevt inte är riktig? När är mina problem, enligt dig, tillräckligt allvarliga för att jag ska få säga att min smärta är på riktigt? Vad är riktig smärta? Har du någon definition på det? Du skriver även "…där dem inte förstår själva hur otroligt lyckligt lottande dem är som (från mitt perspektiv) mår "bra"". Här är ytterligare ett problem. Varför ser du på andras problem utifrån ditt perspektiv? Ditt perspektiv på andras problem är helt irrelevant. Du kan, återigen, inte se andras problem och måenden utifrån ditt perspektiv och jämföra det med dina egna problem och ditt mående.

"Ert gråtande över ingenting förminskar oss som faktiskt mår så jävla åt helvete att vi inte vill leva"
Du har skapat "aldrig ensam" och ber folk att skriva av sig, oavsett vilka problem de har, för att få stöd och få känna att det inte är ensamma. Sedan droppar du dessa tweets, där du i princip säger att du tycker att mångas problem är bagateller och "inte riktig smärta". Min värsta smärta är kanske inte samma värsta smärta som du har känt, men det ger dig ingen rätt alls att sitta och säga att jag förminskar din smärta när jag är skitledsen pga mina problem? Enligt mig gråter jag inte över ingenting, för mig så är mina problem kanske det värsta jag har upplevt. Att sen sitta och läsa hur du, en förebild för många, sitter och berättar om hur jag förminskar dig och att mina problem inte är någonting att gråta över är problematiskt. Du kan omöjligt veta hur ledsen jag är, eller förminska mina problem för att du upplevt samma sak och "det var ju inte alls så jobbigt" att gå igenom för dig, för du kan aldrig någonsin veta hur jag känner. Självklart finns det olika nivåer av att må psykiskt dåligt, men det ger dig som sagt ingen rätt att förminska någon annans känslor – för det var precis det du gjorde med dina tweets samt ditt blogginlägg.

Jag hoppas att du förstår att du gjorde bort dig och snälla, öppna ditt perspektiv när du läser min kommentar. Skulle även uppskatta ett svar – där du svarar något mer än "jag tycker vad jag tycker och skiter i din åsikt om mig, sluta läs".

Läs på om biologisk sårbarhet 😊

Jag förstår att det är lätt att klanta sig när en skriver och jag personligen förstår vad du menar med att människor kan ta upp saker kring deras psykiska ohälsa och att en då kan bli provocerad. Det handlar om tolkningsföreträde och förminskning. Jag skulle säga att det är klantigt, korkat och elakt att framför en person som lidit/lider av psykisk ohälsa säga att en själv mår dåligt och "klaga" på sitt liv, men det betyder inte att den ena har det enklare eller värre. Din förklaring i det här inlägget tillförde egentligen ingenting och jag tror att det som verkligen tagit illa vid av det du skrev på twitter förväntar sig ett bättre svar av dig, men om detta är din åsikt så är det så. Jag lider själv av psykisk ohälsa och tycker att det är otroligt tråkigt att läsa att någon som mått så dåligt och lidit av samma sak förminskar andra. Du som på riktigt haft psykiskt ohälsa borde väl ändå förstå hur hemskt det är när en blir förminskad eller inte tagen på allvar. Är besviken.

Hej Ellinor. Jag och min vän har båda tagit tillfälle i akt att skriva till dig angående våra problem och för mig blev det ett sätt att känna att mina problem spelar någon roll. Jag har vid flera tillfällen tyckt att dina svar på tal faktist besvarat anklagelser, men den här gången kändes det bara idiotiskt. Du målade upp en bild att du var någon som visste och brydde dig, men tydligen fanns det en tydlig gräns i ditt huvud, vilka vars problem endast var gnäll och vilka som verkligen fick må dåligt. Jag känner många som inte vågar söka hjälp för de är rädda att deras problem är för små fast det handlar om saker som äter upp dem inifrån. Så hur resonerar du när du säger att det är de personerna som förminskar DIG när DU förminskar dem.? Du ser tydligen bara svart och vitt, det var mer än vad jag trodde om dig. Psukisk ohälsa är ingen tävling om vem som är värst eller vem som äger rätten att må dåligt. Hoppas du förstår det och ber om ursäkt till de som anförtrott sig till dig med osäkerhet om deras problem medan du smutskastar dem.

Så jävla vidrigt skrivet. Spyr. Spyr. Spyr. Glhf med livet hoppas de blir bättre för dig och hoppas du blir lite klokare, kram

Men samtidigt så har alla olika uppfattningar om hur det är att må så kasst man bara kan. Man kan ju trots allt bara jämföra med sig själv. Så man själv avgör ju hur dåligt man mår och om man inte vill leva eller inte det kan inte någon annan bestämma om de använder de uttrycket fel eller om de faktiskt menar det. Läste din Twitter och förstod att du inte vill förminska nåGons smärta men när du skriver såhär så är det nog många som börjar tvivla på sig själva.. Deprission är ett känsligt ämne tänker ej förklara det för dig eller så eftersom du tyvärr själv vet hur det är. Men det gör nog "de" också, men detta var inte ett bra inlägg från din sida. Tänk på att folk tar åt sig. Som sett upp till dig då du vill att folk ska dela med sig av sina problem men sedan skriver såhär, folk kan känna sig prickade på nägot sätt. Varför ska vi nämna problem när du trycker ner dem sen?

Hej fina du! Håller med dig till fullo, min tanke är bara att alla har olika djupa bottnar och dalar. Vissa grundare än andras ❤️ Kram!

Men näääää, vad trött jag blir nu.
Jag har inte haft kontakt med min mamma på flera år, så ja jag har mått piss i mitt liv. Det värsta som har hänt min vän däremot i hennes liv, är att hennes hund har dött. Men hon mådde precis lika dåligt då som jag gjorde när det var som värst, och med ALL rätt.  

Var der någon som nämnde "småsaker"? Hur kan du tro att du har det värst??

Jag har, som du beskriver det, "mått åt skogen" och jag förstår inte alls hur du menar. Har själv velat dö och kämpat med min depression och ångest men inte fan blir jag arg på människor som mår dåligt över något som enligt mig inte är lika farligt. För alla hanterar sin verklighet olika! Så när du, som målar upp dig lite av en förebild, kläcker ur dig sådana här saker så blir folk jävligt provocerade. Särskilt när du "skapat" aldrigensam (finns nämligen en kille från min hemstad som skapade aldrigensam, vilket blivit enormt stort i sverige nu) och ber folk kontakta dig med sina problem, som du sedan sitter och på förbannad på? Det blir fel.

Men kan alla sluta tolka det som de vill och faktiskt läsa det som står?!
Allt handlar om perspektiv. De som inte lider av någon form av psykisk ohälsa mår i grunden bra. De har en grund glädje, lycka och positivit inställning till att leva. Självklart ska man inte förminska när de mår dåligt men en frisk person kan inte må så in i helvetes riktigt jävla dåligt som exempelvis en deprimerad person kan göra. Det är fakta!! Att vissa friska personer sedan ska komma och måla upp de som att de mår så himla dåligt när man vet att det inte ens är i närheen av vad vi som lider av psykisn ohälsa mår varje dag blir man lite irriterad.

Visst har alla rätt att må dåligt men man måste inse att allt är relativt. de som inte har lidit eller lider av psykisk ohälsa kommer aldrig förstå hur dåligt man faktiskt kan må, pch heller aldrig förstå att i jämförelse vad de trodde var den "värsta smärtan" så är det ingenting.

Och folk på twitter som ba "ellinor du startade aldrigensam för alla och nu förminskar du de som inte mår lika dåligt spm dig". Fattar inte folk att Ellinor inte menar enbart sig själv utan menar och inkluderar alla som lider av psykisk ohälsa?! .

Man kan inte jämföra smärta och smärta, hur skulle världen se ut om alla gick igenom samma skit? Det som DU betraktar som skitjobbigt för dig behöver inte vara detsamma för en annan människa. Dina upplevelser och ditt mående kanske är mycket enklare för någon annan att hantera än för dig. För vi har olika karaktärer, olika känslor, olika tankar och reflektioner. Det värsta som kan hända i livet är veeeerkligen inte densamma för alla. Så smärtan du genomlider behöver inte nödvändigtvis vara värre än den andras, och sen till en väääldigt viktigt punkt. Är det okej att jämföra? Är det så viktigt för dig att du ska må värst, du ska ha dom värsta förhållandena. Alla som mått riktigt dåligt vill må bra, dom vill inte dö egentligen utan dom vill få tillbaka sin livslust. Som du beskriver det är du helt ute och cyklar. Mår man riktigt jävla pissigt spelar det ju inte en minsta roll vem som mått värst i livet utan att man kan få må bra igen. Det är väl förihelvete ingen tävling.

Din logik tyder på att om någon skulle må dåligt för något och beskriva det som att dom mår så inåthelvete dåligt vilket dom kanske gör också. Ska man då tänka "nej, jag får inte gråta eller beskriva hur dåligt jag mår för Ellinor har gått igenom så mycket värre. Min smärta har ingen betydelse i jämförelse". NEJ, Alla mår piss i livet det finns inga undantag. Det enda som skiljer oss åt är av vilka orsaker. Däremot har vissa mer otur än andra här i livet, men låt folk må dåligt över vad dom vill och låt dom tycka vad dom vill om det. Sköt ditt eget, hur ska du någonsin kunna må bra om du ska jämföra vem som haft det värst. Det låter nästan som du vill må dåligt.

Vet du vad som provocerar mig? Att du som alltid tidigare har framställt dig själv som förstående för psykisk ohälsa, som har uppmanat unga och gamla att kontakta dig, skriva av sig om sina problem. Så sitter du här nu och säger att deras problem är skitsaker som inte spelar någon roll och att dem är otacksamma för att dem inte upplever psykisk ohälsa?
Det är så vidrigt att du sitter och förminskar andras problem, saker som kanske äter upp dem inifrån och förstör deras vardag.
Mitt liv har varit ett helvete från början och är det fortfarande, men inte fan talar jag om för någon annan att deras problem inte är värda att gråta över?
ALLA har rätt att må dåligt och vara ledsna oavsett hur illa det är. Sjukt besviken på dig.

Du får, precis som alla andra, ha dina åsikter och dina värderingar. Du kan få tycka att andras ohälsa inte är i närheten av din egen. Men om du själv ska ta på dig förebildsrollen för unga tjejer så bör du ha jävligt klart för dig att det är otroligt nedvärderande att faktiskt skriva ut att andras ohälsa är oviktig i jämförelse till din egen. Du förminskar de småtjejer som ser upp till dig. Så i framsidan Ellinor, ge fan i att lådsas bry dig, för dina unga följare som anförtror sig dig är i behov av stöd och inte din översittar-inställning.

👏🏻👏🏻

Hur vet du att de i din omgivning som sagt att de inte vill leva längre inte menar det? Vem är du att bestämma det? Jag har lidit av depression och panikångest i flera år men trots det är det bara min familj och min närmsta vän som vet om det. Jag är bra på att dölja det helt enkelt. Jag förstår inte riktigt vad du menar – ena stunden säger du att man kan må piss av småsaker (håller med om det till 100%), men i nästa skriver du att andras problem är för små och att de mår toppen jämfört med dig? Får det inte att gå ihop. Klart att det finns olika nivåer av smärta, men ingen kan ju mäta sin egen smärta med andras? Eftersom du vet själv att det inte krävs så mycket för att kastas ner på botten måste du ju också förstå att det kan vara lika för andra? Just nu ser det mest ut som att du förminskar andras smärta istället för att stå bakom andra som också mår dåligt

Inser inte du vad du gör när du skriver detta inlägg? Du som är förebild för så många, talar om för dina "fans" att de är otacksamma för att de mår dåligt över saker du ser som småsaker. Alla människor har olika smärtgränser och många går in i depressioner utan att någon speciell händelse har skett.

Du har ingen rätt att avgöra vad som är okej att bli deprimerad över eller inte. Jag själv gick in i en depression som ledde till 2 självmordsförsök efter att min f.d. pojkvän var otrogen. Men jag har människor i min närhet som varit med om saker som många skulle anse vara mycket värre, men ändå lyckats undgå att falla in i någon form av depression eller psykisk ohälsa.

Att du i det här inlägget förminskar och förlöjligar våran smärta är så äckligt och hemskt. Jag kan inte tvinga dig till att ha en annan åsikt, men snälla tänk på att tusentals människor läser vad du skriver och tar åt sig av det här. Det är precis såna här uttalanden som skrämmer folk från att söka hjälp för sin psykiska ohälsa, för de är rädda att deras smärta inte är allvarlig nog – vilket i sin tur leder till ännu större smärta. Så snälla tänk över vad du skriver innan du trycker på skicka.