Jag är en av alla dom som inte har en pappa att ge en present imorgon. Hur beskriver man ens den sorgen för någon som har två föräldrar? Det är en ständig påminnelse om att man inte duger eller räcker till. En sorg och ilska som alltid finns där inne.
Fan varför gör man så? Lägger det på sig själv? Det är inte jag som är en otillräcklig dotter, det är han som är en otillräcklig pappa. Jag tänker inte köpa en present till någon annan i min omgivning som har fått tagit på sig papparollen istället, det känns larvigt på något sätt. Som om jag försöker prata bort att min pappa inte finns. Däremot tänker jag ge min mamma en extra kram för att hon ställt upp istället och tvingats ta dubbelt ansvar.
Stor applåd till alla mammor därute som känner skuld över att de skaffade barn med fel man, och nu tvingas titta på när deras barn går sönder över att han inte är där på farsdag. Ni är såna jävla hjältar. Och ni är inte heller otillräckliga. Ni är de enda vi behöver i slutändan.
När det kommer till presenter, skriv ett brev och beskriv hur mycket din pappa betyder för dig. Skit i den där slipsen eller strumporna.
Otroligt bra inlägg, känner igen mig så väl i texten. <3
Otroligt bra inlägg, känner igen mig så väl i texten. <3
Jag satt precis och tänkte att det inte finns någon i min närhet som förstår sorgen över att ha förlorat sin pappa. Att ha en pappa som lever men som inte existerar i ens liv. Skönt att läsa att någon annan är i samma situation även om jag såklart inte vill att någon annan ska behöva uppleva samma sak. Även om du och jag inte känner varandra så vill jag bara säga att jag förstår exakt hur du känner. Det är fruktansvärt och hemskt, och vi ska ALDRIG tänka att det här är vårt fel. Ta hand om dig <3
Jag satt precis och tänkte att det inte finns någon i min närhet som förstår sorgen över att ha förlorat sin pappa. Att ha en pappa som lever men som inte existerar i ens liv. Skönt att läsa att någon annan är i samma situation även om jag såklart inte vill att någon annan ska behöva uppleva samma sak. Även om du och jag inte känner varandra så vill jag bara säga att jag förstår exakt hur du känner. Det är fruktansvärt och hemskt, och vi ska ALDRIG tänka att det här är vårt fel. Ta hand om dig <3
Bra inlägg ☺️
Bra inlägg ☺️
Mammor <3
Mammor <3
Oj va lika ni är!
Oj va lika ni är!
👍
👍
Va fint inlägg. kan inte tänka mig känslan. Min pappa är min största hjälte.
Va fint inlägg. kan inte tänka mig känslan. Min pappa är min största hjälte.
Så fint skrivet, så fina bilder. Massa kärlek till dig <33
Så fint skrivet, så fina bilder. Massa kärlek till dig <33
Gud vad jag behövde det här just nu. Satt precis och hade en sån ångest över att bara skriva ett "gratiis på farsdag"- sms där JAG skulle ursäkta mig över att jag distanserar mig så mycket, för jag lägger allt ansvar på mig själv och tycker så synd om honom även fast jag inners inne vet att han har en stor del i att det blivit som det blivit.
Gud vad jag behövde det här just nu. Satt precis och hade en sån ångest över att bara skriva ett "gratiis på farsdag"- sms där JAG skulle ursäkta mig över att jag distanserar mig så mycket, för jag lägger allt ansvar på mig själv och tycker så synd om honom även fast jag inners inne vet att han har en stor del i att det blivit som det blivit.
Jag kände precis som dig förut. Att farsdag var en jobbig dag då även jag har levt ett liv utan min så kallade pappa, men idag bryr jag mig inte. Jag har inte en enda känsla, just för att jag har accepterat det. Accepterat att ingen pappa kommer och hälsar på. Att ingen pappa har varit med på skolavslutningar som barn. Att ingen pappa har suttit vid frukostbordet under min uppväxt. Det bara är så. Förut anklagade jag mig själv för det, tills jag inte orkade göra det mer.
Massor av kramar till dig ❤️❤️
Jag kände precis som dig förut. Att farsdag var en jobbig dag då även jag har levt ett liv utan min så kallade pappa, men idag bryr jag mig inte. Jag har inte en enda känsla, just för att jag har accepterat det. Accepterat att ingen pappa kommer och hälsar på. Att ingen pappa har varit med på skolavslutningar som barn. Att ingen pappa har suttit vid frukostbordet under min uppväxt. Det bara är så. Förut anklagade jag mig själv för det, tills jag inte orkade göra det mer.
Massor av kramar till dig ❤️❤️
Jättebra inlägg!
Jättebra inlägg!
Alltså älskar er pod! Så glad att den är tillbaka! Blir så pepp av att lyssna på er. Helt enkelt grymma!💋
Alltså älskar er pod! Så glad att den är tillbaka! Blir så pepp av att lyssna på er. Helt enkelt grymma!💋
Bra skrivet! Känner igen mig, även om det är relativt nytt för mig. Det har nu gått 2 år och två farsdagar sedan min pappa lämnade oss. Min mamma är absolut min största hjälte❤️❤️
Bra skrivet! Känner igen mig, även om det är relativt nytt för mig. Det har nu gått 2 år och två farsdagar sedan min pappa lämnade oss. Min mamma är absolut min största hjälte❤️❤️
<3 fin mamma du har
<3 fin mamma du har
<3 skönt men samtidigt hemskt att du gör det..
<3 skönt men samtidigt hemskt att du gör det..
nej det ska vi inte<3 detsamma!!
nej det ska vi inte<3 detsamma!!
tack<3
tack<3
bästa <3
bästa <3
haha tycker du!!
haha tycker du!!
good to hear <3
good to hear <3
<3
<3
tack <3
tack <3
Så jävla sant. Jaa det är alltid förälderns ansvar. Faktiskt.
Så jävla sant. Jaa det är alltid förälderns ansvar. Faktiskt.
Tack för att du finns Ellinor, jag är glad över att du skriver så öppet om detta, det är jätteinspirerande. En dag hoppas jag på att få göra samma sak, det kan jag inte göra nu då jag lever under min pappas tak och var tvungen att ge honom en present för att fake-familjen ska hållas samman. Han är inte min pappa i mina ögon men det måste fejkas tills jag flyttar ut. Du är så inspirerande, kram på dig
Tack för att du finns Ellinor, jag är glad över att du skriver så öppet om detta, det är jätteinspirerande. En dag hoppas jag på att få göra samma sak, det kan jag inte göra nu då jag lever under min pappas tak och var tvungen att ge honom en present för att fake-familjen ska hållas samman. Han är inte min pappa i mina ögon men det måste fejkas tills jag flyttar ut. Du är så inspirerande, kram på dig
jag känner en liknande känsla fast inför mors dag… visst, vi har kontakt men inte alls mycket. inte så mycket som mor och dotter borde ha. det känns som en ganska ovanlig situation.
jag känner en liknande känsla fast inför mors dag… visst, vi har kontakt men inte alls mycket. inte så mycket som mor och dotter borde ha. det känns som en ganska ovanlig situation.
Läser detta så sjukt sent nu men det här var precis det jag behövde höra! Är i samma sits och tänker exakt som du, men har alrig fått ut mina känslor i ord. Tack för att du är en sån sjukt underbar och inspirerande människa!
Läser detta så sjukt sent nu men det här var precis det jag behövde höra! Är i samma sits och tänker exakt som du, men har alrig fått ut mina känslor i ord. Tack för att du är en sån sjukt underbar och inspirerande människa!