Jag har ingen tidsuppfattning

Dagar som dessa önskar jag att jag vore någon annan. Varför upplever jag otroligt enkla saker så fruktansvärt svåra? Att flyga är det mest påfrestande jag vet. Idag gick det till den gränsen att jag behövde ringa mamma för att fråga när jag behövde gå hemifrån. Matten i mitt huvud går inte ihop. Jag har ingen uppfattning om hur lång tid saker tar, och visst är det bäst att dubbelkolla, men jag kände mig värdelös. Att jag som vuxen människa inte klarar av något som en 10åring kan.

Jag skulle rensa ur min väska imorse och stod med 4 olika saker som skulle läggas på 3 olika ställen. Och min hjärna fick black out. Det går liksom inte. Så jag fick lägga ner allt och lämna en sak i taget på rätt ställe.

Plötsligt insåg jag att mitt pass är hos mamma och att jag bara har mitt ID. Samtidigt behövde jag checka in. Jag har aldrig förstått varför man ska göra det och ser det som ett ångestmoment varje gång. Aja nu är jag påväg och vi får väl se om mitt ID funkar. Håll tummarna för mig!:-) och precis i skrivandets stund inser jag att jag glömt mina solglasögon på tåget som precis lämnade av mig på perrongen. JAG PALLAR INTE. Jag vill bara sitta i solen på Västkusten och dricka vin utan bekymmer. Precis som jag gjorde för två veckor sen.