Grönalund en söndag i september

Sen jag träffade P har jag inte haft en lugn stund en enda helg. Efter en utgång på lördagen kände jag mig ganska nöjd med att bra ligga hemma i sängen och kolla serier. Och pausa med att äta min berömda Elli pizza (pommes, köttfärs, ruccula och vitlökssås på). Men icke sa nicke. Plötsligt stod han där i dörröppningen in till sovrummet och ropade ”upp och hoppa!!”.

20 minuter senare var vi på Grönalund. Jag blev helt nostalgisk över att vara där, just för att det var min absoluta favoritplats som yngre. På den tiden åkte jag ALLT men nu har jag blivit ganska feg. Trots det åkte jag den Stora Slänggungan som jag underskattade något enormt (till höger i bild). Jag ville väl spela cool framför 8åriga Andrea som vi hade som sällskap. Men det lös nog igenom ganska tydligt att jag var livrädd när jag började gråta på toppen.

P tyckte detta var superkul och tvingade sen upp mig i Uppskjutet. Ni vet, Frittfall fast man åker upp och ner flera gånger? Jag grät innan vi ens hade startat och vrålade ”NEEEJ” när karusellledaren frågade om alla var redo.

Skepparkavaj och bootcut jeans Zara // Blus H&M Trend (ny!) // Sneakers Jim Rickey

Tre timmar räckte gott och väl för oss, och vi avslutade kvällen med mini-tacos innan vi somnade i vår nybäddade säng redan klockan 21. Passa förresten på att gå till Grönan, det är inga köer alls, och de sista dagarna är nu på torsdag och fredag.