På sjukhuset

Krya på dig <3 <3

Halli hallå Outfittips, vardag, tankar och massa annat skoj hittar du på vår blogg. Vi försöker att dra ut på svängarna och vara lite annorlunda från ”typical blogger”. Vi blir SJUKT glada om du läser.

sjukt opassande kommentar till detta inlägg.

Skickar så många styrkekramar till er, ta hand om er! x

Krya!!

Tänker på er!

Oj vilken opassande kommentar från er. Dåligt!

Hej!! Vill bara tacka så sjukt mycket för att du var inne och läste vår blogg!! Du är bäst.

Så dåligt

Sänder positiv energi till dig och dina närmaste som behöver det 😊

Tänker på er<3 kram

Jag har träffat en kille sedan augusti och han har sagt saker som gjort att jag trodde att vi var mer än vad vi var. I söndags såg jag honom gå hem med en annan tjej kl 11 på kvällen som han sedan sov med. Jag vet inte vad jag ska tro men nu ska vi avsluta allt och jag ska träffa honom i veckan för att prata. Men jag vet inte vad jag ska säga till honom och jag vill bara veta sanningen?

Skickar er styrkekramar! Visste inte vilket inlägg det ens passar att skriva i, men här kommer min fundering kring relationer. Jag undrar hur du ser på att stanna i en trasig relation för att man älskar personen något sinnesjukt, fast man vet att relationen kommer bryta ner en själv med tiden Massor av kramar!! ❤️

Jag och min kille har varit tillsammans i 5 månader ungefär och vi har det jättebra. Men jag blir ofta ledsen över att jag inte känner att han prioriterar mig, och jag har länge funderat över hur mycket som är rimligt att ”kräva”. Det händer ofta att vi har planerat att träffas men sedan dyker det upp någonting som jag vet att han inte kan bestämma över, men jag blir ändå ledsen och sur för att han ställer in just för att det händer så ofta (ibland mer än en gång i veckan). Jag vet att han älskar mig och att han försöker att planera även om det uppenbarligen inte är hans starka sida. Men hur tycker du att jag ska göra? Ska jag försöka tränga undan känslan av att bli ”bortvald” och fortsätta som ingenting nästa gång det händer eller fortsätta bråka och hoppas på förbättring? Jag är såklart jättetrött på att vara ledsen så ofta över någon som egentligen är solen i mitt liv.

Jag har varit precis där, kände igen mig så mycket i din kommentar! Att det känns som att man själv vrider och vänder på saker för att kunna ses men han inte gör det. I mitt förhållande blev det bättre och bättre, jag satte ner foten ordentligt några gånger. VI har varit tillsamman i över ett år nu och det är knappt några problem längre. Hoppas på detsamma för dig, var tydlig och visa att du blir ledsen! tyvärr många killar som inte har planering som sin starka sida men dom lär sig!! kram

Jag har de precis samma nu.. Hur ska man göra? Ska man skita i de eller ska man göra slut? Har även fått höra från andra tjejer att han ska ha skrivit till dom att han vill ha sex med dom? Vem ska jag lita på? När han nekar de? Sen nu vill han typ inte träffa mig.. Ska jag ta de som en pik att jag inte duger för han?

Hej Ellinor! Jag visste inte riktigt i vilket inlägg jag skulle skriva, eftersom du bara sa bloggen, så det fick bli det senaste. Jo, jag är lite kär i en kille. Eller rättare sagt, jag är kär i idén av den här killen. Har du nångång varit det? För vad jag inte vet nu, är ifall jag ska försöka ”börja nånting”, även om jag inte är säker på att jag verkligen kommer tycka om honom, i och med att jag bara har min bild i huvudet att gå efter. Chansen är att jag blir positivt överraskad och han visar sig vara den här personen jag hade i huvudet. Men risken är också att han inte alls var som jag trodde, och att jag då måste avsluta det, och såra honom, och hamna i samma jobbiga och skuldfulla positioner som jag varit i förut. Ska jag köra på, men sen eventuellt måste dra mig ur (en sits jag absolut inte vill vara i), eller ska jag bara låta det vara?

Hej fina Ellinor! Du har alltid så kloka tankar om allt, jag vänder mig ofta t din blogg o läser när jag har lite oklara tankar.. men nu vet jag verkligen inte hur jag ska gå vidare, jag o min pv är mitt under ett break up, då jag har tappat känslorna. Vi har snackat om det i flera månader så han har vetat om det. Men han är fortfarande kär i mig o jag krossar hans hjärta varje gång jag sagt den senaste helgen att jag vill avsluta förhållandet nu. Jag är redo att gå vidare men inte han, han ber mig gråtandes att stanna kvar o ge oss en chans till, göra en förändring osv. Men jag känner att jag inte kan det eftersom jag är säker på vad jag vill o tror inte att en förändring skulle ändra något. Mitt i allt kaos har vi fått veta att hans mamma som blev friskförklarad för 1 år sen från cancer, har fått det igen. Det gör så ont i hjärtat, har försökt att göra detta breakup så lättsamt som möjligt för båda vill inte bryta kontakten helt efter, men vad är jag för människa som lämnar honom när han behöver mig som mest??

Tack <3 <3

<3

Tack <3

Tyvärr kommer jag att anmäla era kommenterar som spam framöver.

Tack <3

Tack <3

massor av styrkekramar <333