Förbered er på ett mindre peppigt inlägg, men jag måste verkligen få skriva av mig nu. För i snart en månads tid har jag gråtit en skvätt varje dag. Och jag är inte ens tjejen som gråter och har heller aldrig varit. Men nu för tiden orkar jag inte ens hålla igen längre. Jag tror bestämt att jag går igenom en livskris. Allt började när ADHD-utredningen drog igång, jag vet inte om det har med det att göra. Men det var då det började. Eller kanske när jag slutade på byrån förresten.
Jag har egentligen ingenting alls att klaga på. Jag har drömjobbet, en fantastisk lägenhet i centrala Stockholm, jag har en håll-käften-bra-pojkvän och jag är berikad med många vänner. Men det känns som att jag har hamnat i en spiral som jag inte kan ta mig ur hur mycket jag än försöker. Jag hittar inte balansen. Känner mig otillräcklig och rentav värdelös. Och det grämer mig så mycket att jag inte bara kan uppskatta det lilla och njuta av nuet. Varför kan jag inte bara vara den där härliga hälsosamma tjejen iklädd träningskläder, som strosar runt med en Caffe Latte och tycker livet är fantastiskt?
Idag när jag försökte komma på EN sak jag är bra på så kom jag inte på en enda. Inget jobb jag har gjort det senaste har känts tillräckligt. Jag har ett bra självförtroende egentligen men min självkänsla är i botten kanske till och med en bit under det. Det enda jag alltid har kunnat luta mig tillbaka på är att jag är en bra vän och flickvän, men inte ens det är jag längre. För jag bara klagar. Ställer in. Isolerar mig. Är arg och rentav förtvivlad emellanåt. Vill härifrån men vet inte vart.
Min tjejkompis Sanja säger alltid att jag är för hård mot mig själv och först idag slog det mig att det kanske är det allt grundar sig i ifrån första början?
Jag tänker att jag skulle må bättre av att söka ett jobb igen, för jag vet att jag skulle må så otroligt bra utav det. Ha rutiner. Känna mig behövd och uppskattad. Men jag törs inte? För jag förstår inte vad jag skulle kunna bidra med? Jag som aldrig har velat plugga har nu börjat fundera på att ta en kurs? Jag har aldrig varit sugen på en hund, men nu vill jag inte leva en enda dag till utan en vit golden retriver. Känns som att jag skulle känna mig mindre ensam med en hund. Nej jag vet inte, ni hör ju.
Idag och de senaste dagarna har varit såhär. Nu ska jag dock till Lindex showroom och dricka kaffe med Lovisa. Ska försöka vända detta idag. Så det känns lite bättre i alla fall. Och ikväll ska jag och mamma ut och äta. Puss!
Jag förstår verkligen din situation och du är inte ensam! Jag läser just nu min femte terminen (av nio) på juristprogrammet och har än så länge högsta betyg i varenda kurs. Dessutom är jag med i ett nätverk för juridisk rådgivning till privatpersoner. Ren objektivt sett borde jag ju ha rätt bra förutsättningar för att få ett jobb i framtiden, men ändå kämpar jag varje dag med tankar om att jag ALDRIG kommer få ett jobb som jurist. Det känns verkligen som om ingen någonsin kommer vilja anställa mig och att jag kommer vara fast på mitt extrajobb i butik för evigt. Jag vet att det låter knäppt, men det är så det känns. Det jag egentligen vill få fram med min kommentar är att du inte är ensam och att även om man läser en ansedd utbildning så kan man fortfarande ha en livskris och framtidsångest. Kram!
Jag förstår verkligen din situation och du är inte ensam! Jag läser just nu min femte terminen (av nio) på juristprogrammet och har än så länge högsta betyg i varenda kurs. Dessutom är jag med i ett nätverk för juridisk rådgivning till privatpersoner. Ren objektivt sett borde jag ju ha rätt bra förutsättningar för att få ett jobb i framtiden, men ändå kämpar jag varje dag med tankar om att jag ALDRIG kommer få ett jobb som jurist. Det känns verkligen som om ingen någonsin kommer vilja anställa mig och att jag kommer vara fast på mitt extrajobb i butik för evigt. Jag vet att det låter knäppt, men det är så det känns. Det jag egentligen vill få fram med min kommentar är att du inte är ensam och att även om man läser en ansedd utbildning så kan man fortfarande ha en livskris och framtidsångest. Kram!
Blir ledsen av att höra att du inte mår bra. Som din vän sagt är du alldeles för hård mot dig själv, du är otroligt duktig, fin och inspirerande! ❤️ Du är allt annat än värdelös. När jag träffade dig i söndags blev jag väldigt inspirerad och du var hur snäll som helst. Du är tillräckligt bra! Kram
Åå fina Amanda! <3 Tack snälla!! Vad glad jag blir! Ser fram emot att jobba mer ihop framöver! Ps kolla din inkorg!
Blir ledsen av att höra att du inte mår bra. Som din vän sagt är du alldeles för hård mot dig själv, du är otroligt duktig, fin och inspirerande! ❤️ Du är allt annat än värdelös. När jag träffade dig i söndags blev jag väldigt inspirerad och du var hur snäll som helst. Du är tillräckligt bra! Kram
Åå fina Amanda! <3 Tack snälla!! Vad glad jag blir! Ser fram emot att jobba mer ihop framöver! Ps kolla din inkorg!
Du skrev precis mina tankar. Tack för att du delar med dig, kram!
Du skrev precis mina tankar. Tack för att du delar med dig, kram!
Jag fattar verkligen att man kan hamna i sånna där tankegångar. Fyfan altså för prestationsångest och sånt där, verkligen. Jag har också varit i en sån där sinnestämning och nu när jag läser din text så försöker jag tänka från en utomståendes perspektiv (som jag hade velat att någon hade gjort för mig när jag kände mig som sämst) och det första jag kommer att tänka på är att du borde börja på en kurs eller alternativt skaffa ett nytt jobb. Att inte komma ut och istället isolera sig är som min terapeut sa, ett recept på depression (även om du sjäv får avgöra hur du mår, men det visar ändå vart man kan hamna om man fortsätter).
Om du har det som ditt första och enda mål så kommer resten falla på plats. Mest för att ett jobb eller en kurs med vanliga människor minskar risken för jobbiga tankar under dagtid, vilket gör att du kan tänka mer logiskt på livet senare. Jag lovar. Det är ett så himla enkelt steg, du kanske inte ens ska söka ett jobb inom din egen branch utan bara nåt halvtidsjobb som vad tusan som helst typ hunddagis. Eller att plugga någonting som är KUL med andra människor som är ROLIGA. Så att du kan gå till jobbet eller skolan, få socialt utbyte och sen kunna ägna kvällarna till att vara tillfreds och slippa tänka på att boka upp träffar med vänner.
Jag känner inte dig alls men jag kunde inte låta bli. Ta åt dig av vad du vill och kom ihåg att det viktigaste är att må bra, och om man inte mår bra så kanske man ska göra någonting helt annat.
Jag fattar verkligen att man kan hamna i sånna där tankegångar. Fyfan altså för prestationsångest och sånt där, verkligen. Jag har också varit i en sån där sinnestämning och nu när jag läser din text så försöker jag tänka från en utomståendes perspektiv (som jag hade velat att någon hade gjort för mig när jag kände mig som sämst) och det första jag kommer att tänka på är att du borde börja på en kurs eller alternativt skaffa ett nytt jobb. Att inte komma ut och istället isolera sig är som min terapeut sa, ett recept på depression (även om du sjäv får avgöra hur du mår, men det visar ändå vart man kan hamna om man fortsätter).
Om du har det som ditt första och enda mål så kommer resten falla på plats. Mest för att ett jobb eller en kurs med vanliga människor minskar risken för jobbiga tankar under dagtid, vilket gör att du kan tänka mer logiskt på livet senare. Jag lovar. Det är ett så himla enkelt steg, du kanske inte ens ska söka ett jobb inom din egen branch utan bara nåt halvtidsjobb som vad tusan som helst typ hunddagis. Eller att plugga någonting som är KUL med andra människor som är ROLIGA. Så att du kan gå till jobbet eller skolan, få socialt utbyte och sen kunna ägna kvällarna till att vara tillfreds och slippa tänka på att boka upp träffar med vänner.
Jag känner inte dig alls men jag kunde inte låta bli. Ta åt dig av vad du vill och kom ihåg att det viktigaste är att må bra, och om man inte mår bra så kanske man ska göra någonting helt annat.
Du är för hård mot dig själv. Sitter precis i samma situation som du. Har drömjobb, lägenhet, hund och sambo. Men man känner sig otillräcklig. Att ingenting är duger. Hund har hjälpt mig något enormt i ensamheten, en bästa vän som finns där hela tiden, en som alltid förstår men som framför allt uppskattar en och som ständigt smittar av sig sin lycka.
Du är för hård mot dig själv. Sitter precis i samma situation som du. Har drömjobb, lägenhet, hund och sambo. Men man känner sig otillräcklig. Att ingenting är duger. Hund har hjälpt mig något enormt i ensamheten, en bästa vän som finns där hela tiden, en som alltid förstår men som framför allt uppskattar en och som ständigt smittar av sig sin lycka.
Hejsan!
Jag förstår dig verkligen och har själv varit i en liten livskris nu i höst tror jag. Jag läser en bra utbildning och har ett bra meriterande jobb vid sidan av mina studier, imorgon skriver jag dessutom på ett ännu finare jobb. Senaste veckorna har jag börjat bli lycklig igen och det jag har gjort är att uppdatera alla delar i mitt liv. Hamnar man i en kris tror jag det är viktigt att fundera ut vad som skulle göra en lyckligare och framförallt föröska visualisera VEM man vill vara som person. Det kan handla om att man behöver ändra ett jobb, en relation, en materiell sak eller bara att man själv vill ändra på sig. Saker som gjort mig lyckligare är:
– Börjat träna två dagar i veckan.
– Umgås med vänner tre kvällar i veckan som gör mig glad.
– Respektera mina vänner och vara en bättre vän.
– Hjälpa andra. Om en kompis vill ha skjuts till Ikea så gör jag det. Att ge något till andra kan faktiskt skapa glädje.
– Köpa nya fina kläder.
– Byta jobb.
– Ha mysiga kvällar för mig själv.
– Prioritera min familj.
Förlåt för dålig stavning, ska iväg och träna. Det jag menar kort och gott är att det nog är viktigt att fundera över hur man vill leva sitt liv och inte bara vad man vill prestera!
Hejsan!
Jag förstår dig verkligen och har själv varit i en liten livskris nu i höst tror jag. Jag läser en bra utbildning och har ett bra meriterande jobb vid sidan av mina studier, imorgon skriver jag dessutom på ett ännu finare jobb. Senaste veckorna har jag börjat bli lycklig igen och det jag har gjort är att uppdatera alla delar i mitt liv. Hamnar man i en kris tror jag det är viktigt att fundera ut vad som skulle göra en lyckligare och framförallt föröska visualisera VEM man vill vara som person. Det kan handla om att man behöver ändra ett jobb, en relation, en materiell sak eller bara att man själv vill ändra på sig. Saker som gjort mig lyckligare är:
– Börjat träna två dagar i veckan.
– Umgås med vänner tre kvällar i veckan som gör mig glad.
– Respektera mina vänner och vara en bättre vän.
– Hjälpa andra. Om en kompis vill ha skjuts till Ikea så gör jag det. Att ge något till andra kan faktiskt skapa glädje.
– Köpa nya fina kläder.
– Byta jobb.
– Ha mysiga kvällar för mig själv.
– Prioritera min familj.
Förlåt för dålig stavning, ska iväg och träna. Det jag menar kort och gott är att det nog är viktigt att fundera över hur man vill leva sitt liv och inte bara vad man vill prestera!
Jag tycker i alla fall att du är fantastisk på ditt jobb! Du är väldigt duktig på att skriva och det märks att du lägger ner tid och energi på dina inlägg, det är aldrig några halvdana inlägg utan alla håller hög kvalité. Nu känner ju inte jag dig men jag tycker att du verkar vara en väldigt fin person, vän och flickvän! Var inte så hård mot dig själv <3 kram
Jag tycker i alla fall att du är fantastisk på ditt jobb! Du är väldigt duktig på att skriva och det märks att du lägger ner tid och energi på dina inlägg, det är aldrig några halvdana inlägg utan alla håller hög kvalité. Nu känner ju inte jag dig men jag tycker att du verkar vara en väldigt fin person, vän och flickvän! Var inte så hård mot dig själv <3 kram
Du är grym och fantastisk! Känner dig inte men det är den bilden jag fått genom att läsa din blogg. Säkert sant som din vän säger att du ställer för höga krav på dig själv. Ta det lugnt, andas, du är ung och har massa tid kvar att göra vad du vill i livet. Livet har sina upp och nedgångar. Kram och kom ihåg än dn gång att du inspirerar så många härute <3
Du är grym och fantastisk! Känner dig inte men det är den bilden jag fått genom att läsa din blogg. Säkert sant som din vän säger att du ställer för höga krav på dig själv. Ta det lugnt, andas, du är ung och har massa tid kvar att göra vad du vill i livet. Livet har sina upp och nedgångar. Kram och kom ihåg än dn gång att du inspirerar så många härute <3
Känner igen mig en del i det du skriver. Känns som att jag varit i en livskris sedan år 2016…flyttade tillbaka till London och försöker nu fortfarande ta mig upp. Jag har kommit fram till att jag skall skaffa hund faktiskt, i juli 2018 när jag skall flytta till ett ”pet friendly” boende. Detta för att jag jobbar hemifrån, har flexibla arbetstider och älskar att powerwalka. Jag känner precis som du, ensamhet men trots det så vill jag inte binda upp mig på en arbetsplats för jag älskar friheten att kunna besöka min familj när jag vill och flyga var jag vill.
Jag skall adoptera en staffie (amstaff) från ett rescue center och på så sätt också göra en god gärning. Jag vet att en hund kommer gynna mitt mående och hela min livssituation då man verkligen får en partner in crime <3
Känner igen mig en del i det du skriver. Känns som att jag varit i en livskris sedan år 2016…flyttade tillbaka till London och försöker nu fortfarande ta mig upp. Jag har kommit fram till att jag skall skaffa hund faktiskt, i juli 2018 när jag skall flytta till ett ”pet friendly” boende. Detta för att jag jobbar hemifrån, har flexibla arbetstider och älskar att powerwalka. Jag känner precis som du, ensamhet men trots det så vill jag inte binda upp mig på en arbetsplats för jag älskar friheten att kunna besöka min familj när jag vill och flyga var jag vill.
Jag skall adoptera en staffie (amstaff) från ett rescue center och på så sätt också göra en god gärning. Jag vet att en hund kommer gynna mitt mående och hela min livssituation då man verkligen får en partner in crime <3
Känner du till begreppet uppgivenhetsstress? Betyder typ i grund och botten att man vill ådstakomma så mycket att man har tusen bollar i luften och en ambition att fullfölja varje uppdrag man tar sig an på ett perfekt sätt, annars duger man inte för sig själv. Man försöker så mycket att man tömmer ut sig själv på energi och hittar inte förmågan att varva ner och ta det lugnt, och man blir som en bil som kör på tom tank. Tror det kan vara bra för dig att prata om problemen du känner med någon, det kan nog hjälpa dig! Att gå i KBT-terapi för detta har hjälpt mig mycket, tack för en sjukt bra blogg, gillar alltid din ärlighet! Kram på dig
Känner du till begreppet uppgivenhetsstress? Betyder typ i grund och botten att man vill ådstakomma så mycket att man har tusen bollar i luften och en ambition att fullfölja varje uppdrag man tar sig an på ett perfekt sätt, annars duger man inte för sig själv. Man försöker så mycket att man tömmer ut sig själv på energi och hittar inte förmågan att varva ner och ta det lugnt, och man blir som en bil som kör på tom tank. Tror det kan vara bra för dig att prata om problemen du känner med någon, det kan nog hjälpa dig! Att gå i KBT-terapi för detta har hjälpt mig mycket, tack för en sjukt bra blogg, gillar alltid din ärlighet! Kram på dig
All kärlek till dig fina, starka Ellinor. Du är en av de få personer som jag faktiskt ser upp till, du verkar vara en sån jäkla härlig tjej. En tjej som med stil vågar säga vad hon tycker och skriver texter som ingen annan. Du känns verkligen så himla jordnära och klok. Att skaffa en hund rekommenderar jag dig verkligen, kör! Så länge du vet om att du har tid och kärlek att ge så är en hund på något sätt den finaste gåvan man kan få. En som alltid lyssnar och finns där utan att prata, och nån som aldrig dömer. Bara nån som älskar dig villkorslöst! Det är livet. Kram på dig <3
All kärlek till dig fina, starka Ellinor. Du är en av de få personer som jag faktiskt ser upp till, du verkar vara en sån jäkla härlig tjej. En tjej som med stil vågar säga vad hon tycker och skriver texter som ingen annan. Du känns verkligen så himla jordnära och klok. Att skaffa en hund rekommenderar jag dig verkligen, kör! Så länge du vet om att du har tid och kärlek att ge så är en hund på något sätt den finaste gåvan man kan få. En som alltid lyssnar och finns där utan att prata, och nån som aldrig dömer. Bara nån som älskar dig villkorslöst! Det är livet. Kram på dig <3
Men alltså du är den enda bloggaren som skriver om vettiga saker, man vill läsa om vardagliga saker, middagar och allt sånt där vanliga människor gör – man vill kunna identifiera sig, bli motiverad och känna igen sig när man klickar sig in på någons blogg, och det är precis det man gör på din tillskillnad från de andra bloggarna. Det du gör är ett vinnande koncept så tvivla inte på dig själv utan fortsätt precis som du gör. Älskade förresten inlägget om din mammas födelsedag med massa sidospår! Man blir underhållen och tröttnar liksom aldrig på att läsa. Du kommer komma långt om du fortsätter köra på din grej det lovar jag dig. Kram<3
Men alltså du är den enda bloggaren som skriver om vettiga saker, man vill läsa om vardagliga saker, middagar och allt sånt där vanliga människor gör – man vill kunna identifiera sig, bli motiverad och känna igen sig när man klickar sig in på någons blogg, och det är precis det man gör på din tillskillnad från de andra bloggarna. Det du gör är ett vinnande koncept så tvivla inte på dig själv utan fortsätt precis som du gör. Älskade förresten inlägget om din mammas födelsedag med massa sidospår! Man blir underhållen och tröttnar liksom aldrig på att läsa. Du kommer komma långt om du fortsätter köra på din grej det lovar jag dig. Kram<3
Min självkänsla är också i botten men försöker ta tag i det ! Just nu lyssnar jag mycket på självhypnos och avslappning via nextory och det känns faktiskt bättre efteråt. Så det är ett stort tips på något som man enkelt kan göra skälv för att få det lite bättre
Min självkänsla är också i botten men försöker ta tag i det ! Just nu lyssnar jag mycket på självhypnos och avslappning via nextory och det känns faktiskt bättre efteråt. Så det är ett stort tips på något som man enkelt kan göra skälv för att få det lite bättre
Jag blev diagnostiserad med depression och bulimi i våras. Jag mår också så mycket bättre av rutiner, och jag tappade det helt och hållet ett tag vilket gjorde mitt mående så mycket sämre.
I somras köpte jag hund, trots att det är otroligt mycket jobb om man bor själv som jag gör, så är det det bästa som har hänt mig. Det är jobbigt ibland men man får tillbaka rutinerna, får frisk luft, regelbundna promenader, villkorslös glädje och kärlek – och man är aldrig ensam. Hoppas du mår bättre snart. Kram.
Jag blev diagnostiserad med depression och bulimi i våras. Jag mår också så mycket bättre av rutiner, och jag tappade det helt och hållet ett tag vilket gjorde mitt mående så mycket sämre.
I somras köpte jag hund, trots att det är otroligt mycket jobb om man bor själv som jag gör, så är det det bästa som har hänt mig. Det är jobbigt ibland men man får tillbaka rutinerna, får frisk luft, regelbundna promenader, villkorslös glädje och kärlek – och man är aldrig ensam. Hoppas du mår bättre snart. Kram.