En ovanligt vacker middag

Igår åkte vi längst stranden bort ifrån Plettenberg i ca 4 minuter när vi anlände till en liten semesterort. Om Plettenberg anses vara Sydafrikas ”riviera” så tog denna byn helt klart priset. Husen bräckte varandra i tillval och tomtplatser om vartannat. Som ni ser låg vissa på några hundra metershöjd uppe bland träden. Maffigt helt klart!
Sedan kom vi fram till denna restaurangen Enrico, som hade en utsikt utöver det vanliga. Samhällsklasserna är väldigt tydliga i Sydafrika, men på den här restaurangen suddades det ut. Jag älskade det då jag ofta blir obekväm när det kommer till tjänstefolk etc. Det var inte för uppsnosigt men inte heller en brickmats-restaurang.

På många fiskmenyer härnere så står inte priserna med, för att dem helt enkelt går på dagsfångsten. Det är förbannat härligt tycker jag. Ett dussin ostron då tack! 
Jag testade antilop carpaccio med avokado. Den slank ner fort! Jag glömde att fota vinlistan som var himla festlig, men vi kommer garanterat att gå tillbaka så jag får fota den då. När servitrisen kom in med den så fattade jag ingenting. Menyn var nämligen påklistrad på en stor 5liters flaska… Jag trodde först att min svärmor hade beställt fel, alternativt var supersugen på vin hahaha…

Detta var kvällens vy. Hååååll käften osv!

Här ser man restaurangen bättre. Det var inte alls fine dining, och jag har knappt sett något sånt ställe här nere heller? Istället rankas restaurangerna efter utsikt/läge samt sin mat – som sig bör!! Alla servitörer var så himla glada och dansade runt när dem serverade maten. Jag blev alldeles lycklig inombords av deras livfullhet.

Nästa gång ska jag beställa deras hemmgjorda sorbet, kanske till lunch imorgon? Biggest vacay bekymmer… Vilken efterrätt man ska välja på semestern? Samt vilken tid det är OK att beställa in den första drinken hahah…