Mina tankar kring julen 2018

För några dagar sedan skrev jag om min tidigare julångest på Instagram och jag trodde aldrig att så många skulle känna samma sak. Såhär skrev jag:

”Julen har alltid inneburit ångest för mig. Bråk, fullständig kaos och att se hur bra alla andra verkar ha det. Stora granar, många paket, enorma julbord, familjer som är hela och sams. Men i år är första året jag får skapa min egen jul. Och då försvinner klapparna och närheten till syskonen är prio ett. Dessutom får jag officiellt själv bestämma vilka som är välkomna. Jag får välja, inte bli bortvald på något vis. Det är stort och viktigt för mig. Du därute, jag vet hur du har det. Snart får du också välja själv. Och en dag får du välja din familj, precis som att jag nu har valt min.”

2016

2017

2018

Även fast julen känns härlig i år, så är det såklart ändå vemodigt. Jag vet faktiskt inte varför julen är så starkt förknippat med barndomsminnen. Inte alls likadant när midsommarn eller liknande kommer. Kanske i och för sig för att julen ”ska” firas med ”glada lyckliga familjen” och inte en suparhögtid såsom midsommar är. Jag har under många många år varit väldigt väldigt arg och besviken. Framförallt på julen. INGENTING har någonsin levt upp till fantasierna i huvudet om hur det ”ska vara”. För mig har det aldrig handlat om att mina föräldrar har varit skilda, det har snarare bara inneburit dubbelt firande. Det har varit så mycket runt omkring. Rent kaos.

Läs även:

Mina tankar kring julen 2014.

Mina tankar kring julen 2015.

Julen är patetisk 2015.

Mina tankar kring julen 2016 skrev jag inte så mycket om då var min svärfar väldigt väldigt sjuk och jag ville inte skriva om det i sociala medier. Men trots det bär jag med mig att det var ett väldigt kärleksfullt år.

Mina tankar kring julen 2017.

Snälla alla föräldrar därute, ta inte den där sista supen. Inte den näst sista heller. Julen är barnens högtid, inte din. Och ge inga dyra eller flådiga paket ifrån ”tomten”. Ge de mindre klapparna ifrån honom. Klasskompisarna kommer inte förstå i januari varför tomten inte gav lika fina presenter till dom. Det är ingen ansträngning, däremot spar man ett barn att ens vara medveten om klasskillnader. Det ska inte ett barn någonsin behöva vara. Jag är inte arg eller så i år, mest ledsen som jag ska vara helt ärlig. Jag är glad, men har ändå ledsna känslor inuti. Och alla influencers därute, tänkt efter ett extra varv innan ni publicerar den där videon, blogginlägget eller dylikt där ni har raddat upp alla era klappar en efter en. Ni har bättre fantasi än så, och det finns tusen andra content-idéer era följare skulle uppskatta mer. Tänk på hur det landar, istället för hur många klick du får. Det förstör så mycket mer än det ger.