Jobbar mig uppåt

Efter tre dagar ligger jag redan på plats 16 på bloggtoppen. Ett glädjeskutt för det va!
Komplimanger här och var har rasat in och mitt skrivande har berömts. Det är väl det som skiljer min blogg ifrån de andras. Jag skriver inte om vilken färg jag valde på mina nya lösnaglar, att jag satt in nya extensions eller hur glad jag är för att jag beställt hem en Victoria Secret bikini. Jag skriver om riktig lycka. Riktig sorg. Riktiga känslor. Jag är inte sådär ytlig, utan jag skriver om saker som faktiskt berör. Fått flera kommentarer ang. detta på senaste. Att jag sticker ut. Att min blogg inte handlar om hur perfekt en bloggares liv är, utan om att livet faktiskt är en bergochdalbana. Människor känner igen sig i mina texter, tar åt sig och lär. Det är precis det jag vill. Jag vill beröra, hjälpa andra och ändra allt det här ytliga bloggvärlden är. Jag är privat och personlig på samma gång. Det är väl det som får människor att fortsätta kolla in här antar jag. Tack i alla fall! Jag kan faktiskt säga att jag har de bästa bloggläsarna, jag får aldrig dåliga kommentarer utan kärleken bara rasar in (måste dock tillägga att ni blivit sämre på att kommentera sen jag bytte bloggportal)!