Som ni vet kommer majoriteten utav våra gemensamma vänner ifrån Östergötland och Sörmland, och en del bor fortfarande där. Nu har några av våra närmsta vänner köpt hus i Linköping, dit många par vill återvända när det är dags att skaffa familj. Och då kommer det sig ganska naturligt att man börjar fundera på vart man själv vill ta vägen framöver. Eller om man vill bo kvar i Stockholm för alltid.
Spontant vill jag bo i Stockholm i minst fyra år till. Då är jag 26. Jag är liksom inte redo att lämna en karriär som jag inte ens har påbörjat. Jag vill ju arbeta inom det digitala landskapet, och då är ju inte en småstad att föredra. Dessutom har jag inte tillräckligt med ro i själen än. Jag flydde från en småstad och är livrädd för att känna den instängdheten igen.
Jeans ifrån Zalandos Tall Collection
Drömmen vore att köpa ett landställe i Linköping eller Trosa till och börja med. Om 4 år typ. Så kan man känna på lite. Och när man har bosatt sig i hus och barnen blir äldre, även ha möjlighet att ha en lägenhet i Stockholm. Jag vill inte skola in mina barn i att det bara finns en väg att gå. För jag vet själv hur dåligt jag har mått utav det. Och dessutom hade det varit smidigt för en själv såklart hehe. Men vem vet… Jag kanske helt tappar suget för Stockholm med tiden.
Så det blir alltså ett par år till i storstaden! Jag och P har dock sagt att det inte spelar så stor roll vart vi tar vägen. Stockholm, Linköping, Skåne eller Göteborg låter kul allihopa. Vilket är väldigt skönt att känna. Tänk om han hade varit fast bestämd med att flytta till typ Norrland om ett år. Då hade det ju inte funkat haha….