Sm i Jönköping

Jag och min lillasyster (som är 97a)

Utsikten ifrån vägen till Jönköping

Sandra lägger en straff!

Min lillasyster och jag!

I fredags kom Petter till mig väldigt sent på kvällen, vi gjorde matsäck och planerade morgondagen. Sen ställde vi klockan på 07, då gick vi upp och körde de 3 timmarna ner till Jönköping. Min syster följde också med! Sen sprang vi runt och kollade matcher, åt thaimat, tog läsarbilder med söta tjejer och hejade på mitt Team Stockholm samt killarnas Sävehof och Hammarby. Efter det hoppade vi snabbt i in bilen och körde tillbaka till Stockholm där Petter och jag fixade oss för utgång.. På söndagen ringde mamma och väckte mig ”SM FINAAL!!!” var det enda jag lyckades uppfatta och kastade mig på bussen till Gnesta. Sen åkte vi ner till Jönköping igen för att se tjejerna kamma hem sitt tredje SM guld! Magiskt!!

Måste tillägga att arrangemanget var otroligt dåligt och likaså domarna. Eller dåligt är en underdrift, det var i min åsikt katastrofalt. Nästa år får man hoppas på att de flyttar hela eventet tillbaka till Norrköping där det varit tidigare. Hallarna kändes otroligt oproffitionella, som en B-cup för bortglömda lag. Det tycker inte jag det ska kännas i ett finalsteg i SM. Nåja, tjejerna vann och det är det viktigaste! 

Sen har kommentarerna och frågorna strömmat in om varför jag inte spelade SM i år och ifall jag är skadad. Nej jag är inte skadad, utan jag har tagit en paus ifrån handbollen. När ni tänker efter kanske ni har märkt att jag inte skrivit någonting om handbollsträningar och så på en månad. Hela historien till det beslutet är ganska långt och det är ingenting jag tänker dra upp här. Tråkigt att det blev så här men samtidigt så ska man alltid lyssna på mitt hjärta och valet känns än idag rätt, trots att det var surt att titta på när tjejerna spelade i helgen.