Pratar i telefon med min man. Det är bara han, dagar som dessa, som kan få mig på humör. Min längtan till denna människa är obeskrivlig och vill inget hellre än att han ska ta hand om mig just nu. Hatar att vi bor mer än 2 timmar ifrån varandra. Tänk om vi hade bott grannar! Fast samtidigt behöver man sakna och längta för att kunna ta vara på stunderna man har med varandra sen. Petter om du läser det här vill jag att du ska veta att du är min största lycka i livet, jag skulle aldrig klara mig utan dig och jag älskar dig såhääär mycket *sträcker ut mitt lillfinger* (oändligt)!!!

Tre översta: 
http://lovisabarkman.se/ http://tovewaldemar.myshowroom.se/ http://elsasfoto.webblogg.se/
Tre understa: http://bbomans.blogg.se/ http://alexandrabring.se/ http://andreaviktoria.blogg.se/

Dessa är de sex första jag klickar in på, sen läser jag även:
http://biancas.myshowroom.se/ http://filippall.blogg.se/ http://amandawingenfeldt.blogg.se/ 
http://vionno.com/julia http://zarish.blogg.se/ http://blogg.veckorevyn.com/sarahtjulander/ 

http://fitnessguru.se/linnlarsson http://victoriatornegren.se/ http://hannalicious.devote.se/

En tjej frågade om inte jag kunde länka bloggarna jag läser också så ni får lite nytt. Självklart!

Känns som jag har glömt flera stycken nu, vilket jag nog har.. Får skriva till dom allt eftersom!

Jag känner inte igen mig själv numera. Jag är inte mitt bästa jag. Jag skrattar inte lika mycket längre. Jag har svårt att se saker ur en posetiv synvinkel. Jag har ingen motivation längre. Jag är psykiskt instabil och blir ledsen för minsta lilla. Men vet ni? Det är så det är. Och det måste vara så ibland för att man ska kunna uppskatta och få perspektiv på saker när allt är bra. Förut kunde jag alltid sätta pricken på vad det var jag mådde dåligt över. Jag är inte den som som viker mig när en sak går dåligt, men när det är flera faktorer utav mitt liv som går snett tar orken tillslut slut. Just nu känns det som att alla de där gamla vanliga anledningarna till att jag är deppig bara har klumpat ihop sig till en stor massa och jag inte kan urskilja vad jag borde lägga ner energi på och inte. 
Jag har alltid fått tagit mycket skit. Falska anklagelser, skitsnack och rykten. Med tiden har jag lärt mig att inte lyssna på sånt, säga ifrån när någon inte behandlar mig med respekt osv. Men nu, i mitt instabila tillstånd tar jag åt mig igen, låter folk trycka ner mig, göra sig roliga på min bekostnad. Jag har blivit jätte osäker och fått sämre självförtroende. Känner mig ful/dålig/värdelös på allt just nu. Usch måste hitta tillbaka till mig själv igen. Få lite skinn på näsan och vara lycklig. Även fått skit för att jag pratar så mycket känslor här i bloggen och på föreläsningen jag var på härom dagen började jag fundera över varför det är mer accepterat och tillåtet att prata om fysisk ohälsa än om psykisk?

Har några få bloggar jag läser men skulle vilja läsa fler!! Så tipsa gärna om era favoritbloggar, din blogg, en kompis blogg vad som helst! 

Gos frukost. Idag måste jag plugga och hinna träna. Ska nog tvinga Mimmi att dra med mig till gymmet så jag inte slöar så det slutar med att jag inte hinner. Måste boka en tid med min PT också så jag får mitt personliga träningschema. Så taggad!!