Bild lånad utav Blondinbella Förut kunde man verkligen säga att jag var en solarietorsk. Jag solade minst 1 gång i veckan och la ut en massa pengar för att få känna mig ”fräsch”. I och med att jag spelar handboll så visar jag ju mina ben hela tiden vilket jag hatade att göra förut så länge dem inte var bland de ”brunaste” i laget. Jag kände mig jätte ful när jag inte hade solat och för att jag skulle kunna spela bra (i och med mitt kassa självförtroende) så var jag tvungen att känna mig snygg. Nu bryr jag mig inte alls lika mycket om det där. Både för att mitt självförtroende blivit bättre men också för att jag är mer medveten om koncekvenserna med en solariebränna nu. Jag och mina vänner sa förut ”på skämt” till de som kommenterade vårat solande ba ”men alla dör ändå i någon form utav cancer”. Så dumma!! Varför inte bara undvika att bli drabbad utav just hudcancer då och faktiskt hålla oss fräscha upp i de äldre åren istället för att vara bruna på vintern några år som tonåring..
Min käre vän Mimmi har predikat för mig tusen gånger om hudcancer och hur ont det gör att ta bort leverfläckar som man tror är början på cancer osv. Har dessutom kollat en massa bilder på google och jag får kväljningar utav bara tanken på ifall jag eller någon i min närhet skulle drabbas utav hudcancer.. Mimmi började med att skrämma upp mig och nu avstår jag faktiskt hellre ifrån att vara brun helt än att sola solarium. SÅ OVÄRT! Fler och fler utav mina vänner har börjat använda BUS och kastanjevatten så kommer haka på det från och med nu. Får väl se vad jag tycker om det här i vår när jag vill börja bygga upp min bränna, men då skiner solen faktiskt oftast jätte starkt här ute på gården. Vi svenskar är så himla sol-kåta vilket kanske inte är så konstigt då vi halva året lever under en istid. Men istället för att använda någon solskyddsfaktor och ligga i skuggan ibland använder vi ren sololja osv. Livsfarligt! Självklart älskar jag också att vara brun men man måste ha respekt för solen!