Det där med förlåt

hatt
För mig är ”Förlåt” ett otroligt laddat ord. Det är inget man bara slänger ur sig för att någonting ska glömmas bort eller bli bra. Jag tycker att människor överanvänder ordet förlåt, vilket gör att det tappar sin trovärdighet. Jag skulle aldrig, och då menar jag aldrig, säga förlåt om jag själv inte tycker att jag gjort någonting fel. I mångas ögon kan det låta som en svaghet men det tycker jag absolut inte att det är. Snarare en bekräftelse på att jag verkligen ber om ursäkt när jag väl använder det. Detta sitter så djupt i mig att jag kan på riktigt kan bli irriterad och förbannad när folk använder ordet förlåt vid fel tillfälle. Tillexempel om jag ger någon en utskällning och personen i fråga inte alls instämmer med mina synpunkter kring vad hen gjort för fel, men ÄNDÅ säger förlåt. HUR kan man säga förlåt då? När man inte menar det? När man inte tycker att man själv gjort fel? Jag förstår inte.

Tur ändå att Petter inte är lika envis som jag är och att han kan vika sig och säga förlåt för att undvika ett eventuellt bråk, för det skulle aldrig jag göra. Kan även få ett raseriutbrott om någon sårat en gång på gång men ändå säger förlåt. Förlåt för vad? För att du kommer göra det igen? Förlåt för att du inte vet vad ordet betyder? Om en person använder ordet förlåt för mycket och vid fel tillfällen tappar personen sin trovärdighet i mina ögon. Det blir en person jag inte kan lita på. Varför har jag aldrig spekulerat i varför, utan det är bara så det är, för att det är så jag tycker. Men jag antar att det grundar sig i att jag inte vet om personen i framtiden menar det den säger och att hen känns oärlig.

Utan att överdriva skulle jag med handen på hjärtat kunna säga att jag hellre dör än att säga förlåt i vissa tillfällen. Jag skulle aldrig ge mig på det sättet, det är jag för envis för.

  1. Hej Ellinor! Jag blev verkligen SÅRAD av dina senaste tweets som handlade om att det är en persons fel om den inte skaffar en pojkvän ungefär? Att det är mitt fel att jag i detta fallet gråter över det? Vet du ens varför många tjejer gråter över att de inte hittar den rätta killen? JAG har under de senaste 2 åren haft 3 förhållanden med 3 killar som jag trodde var killar som man kunde lita på, berätta saker för, killar som lät en gråta mot deras axel. Men vet du vad? Det är väldigt lätt att tro att en charmig kille faktiskt är charmig men många av dem bara beter sig charmigt. Fast egentligen så döljer de mycket mer på insidan. De 3 killarna visade alla tydligt sin charmiga sida, alla sa att de va så avundsjuka på att just jag fick tillbringa dagarna med dem. Och jag var så lycklig! Men alla killarna var otrogna mot mig, jag märkte att något var konstigt så jag frågade dem om det och de nekade totalt. Sedan så fick jag reda på sanningen ifrån mina kompisar. Så jo man kan gråta för att man inte hittar rätt kille. Efter 3 kilar och deras svek så blir man en svagare person som bara önskar att den rätta killen ska komma och presentera sig. Killarna har gjort att jag inte längre kan lita på personer, eftersom att jag flera gånger frågade alla 3 vad som var fel och de ljög mig rätt upp i ansiktet. Jag hade dessutom sagt att jag älskade dem till 2 stycken och de likaså till mig. Så ”jag älskar dig” är inte längre en betydelsefull mening för mig eftersom att jag fick veta vad som egentligen ligger bakom. Det var KILLARNA som förstörde mig, som sakta bröt ner mig. Visst, det skulel ju ha kunnat vara tjejens fel också att killen var otrogen men i dessa fallen så har jag inte gjort något fel. Jag letade bara efter en kille vars axel jag skulle kunna gråta mot och detta var vad jag fick. Så nej det är inte alltid fel att gråta för att man vill hitta den rätta killen/tjejen!

  2. Hej Ellinor! Jag blev verkligen SÅRAD av dina senaste tweets som handlade om att det är en persons fel om den inte skaffar en pojkvän ungefär? Att det är mitt fel att jag i detta fallet gråter över det? Vet du ens varför många tjejer gråter över att de inte hittar den rätta killen? JAG har under de senaste 2 åren haft 3 förhållanden med 3 killar som jag trodde var killar som man kunde lita på, berätta saker för, killar som lät en gråta mot deras axel. Men vet du vad? Det är väldigt lätt att tro att en charmig kille faktiskt är charmig men många av dem bara beter sig charmigt. Fast egentligen så döljer de mycket mer på insidan. De 3 killarna visade alla tydligt sin charmiga sida, alla sa att de va så avundsjuka på att just jag fick tillbringa dagarna med dem. Och jag var så lycklig! Men alla killarna var otrogna mot mig, jag märkte att något var konstigt så jag frågade dem om det och de nekade totalt. Sedan så fick jag reda på sanningen ifrån mina kompisar. Så jo man kan gråta för att man inte hittar rätt kille. Efter 3 kilar och deras svek så blir man en svagare person som bara önskar att den rätta killen ska komma och presentera sig. Killarna har gjort att jag inte längre kan lita på personer, eftersom att jag flera gånger frågade alla 3 vad som var fel och de ljög mig rätt upp i ansiktet. Jag hade dessutom sagt att jag älskade dem till 2 stycken och de likaså till mig. Så ”jag älskar dig” är inte längre en betydelsefull mening för mig eftersom att jag fick veta vad som egentligen ligger bakom. Det var KILLARNA som förstörde mig, som sakta bröt ner mig. Visst, det skulel ju ha kunnat vara tjejens fel också att killen var otrogen men i dessa fallen så har jag inte gjort något fel. Jag letade bara efter en kille vars axel jag skulle kunna gråta mot och detta var vad jag fick. Så nej det är inte alltid fel att gråta för att man vill hitta den rätta killen/tjejen!

Lämna ett svar till dimandilir Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

sub archi