Om att vara singel och älska det

Singellivet är det bästa som har hänt mig. Jag ÄLSKAR att vara singel. Med det sagt menar jag inte att jag ogillar att vara i ett förhållande – för det gör jag inte. Utan i grund och botten så är jag en förhållande-person. Jag behöver konstant närhet, behöver någon att dela livet med och ta hand om. Men jag tror att meningen med livet är att leva i nuet, så därför gör jag det.

Bara för att jag är singel så letar jag inte efter en partner, och bara för att jag inte letar betyder det inte att jag vill vara singel. Förstår ni? Jag tar det lite som det kommer med andra ord. Det är så man ska tänka, tror jag. Annars är det lätt att man blir naiv, hittar fel kille, och sedan känner man sig oduglig när det tar slut. Alla killar jag träffar går jag in med inställningen att ”vi ses som vänner”, för då blir det så kravlöst. Inga fantastibilder av att han jag ska på date med kommer vara den rätta and so on.

Jag älskar det här livet lika mycket som jag kommer älska att vara i ett förhållande sen. Men det är onödigt att gå och längta efter framtiden när livet är här och nu. Folk tror en massa saker om singlar. Att vi känner oss oälskade, är desperata och jämt går ut för att fylla ett tomrum. För många är det säkert så, men ingen utav de punkterna stämmer in på mig. Och jag tror att det är just för att jag lever i nuet.

Så till alla er singlar därute som suktar efter en kärlek, stanna upp och njut utav det du har istället. Du kan göra VAD DU VILL, NÄR DU VILL, utan att behöva fråga om lov först. Till er som precis blivit singlar, var inte rädda. Om det känns ensamt i början, var med vänner 24/7, tills ni uppskattar att vara själva. För det är faktiskt inget dåligt, utan bara fritt. Meningen med livet är inte att dela allt med någon, det handlar om att göra det bästa utav situationen.