Ultra Music Festival

På de senaste efterfesterna jag varit på har de här två spelats – och herregud säger jag bara! Fast är bara förnamnet. Min dag har varit så otroligt kass och har en massa skitgöra att stå i nu. Ska bara ringa och spärra mitt privat och mitt företagskort så bloggar jag mer sen. Lova att lyssna på dessa så länge? Fattar inte hur jag kunnat missa den med Justin och Skrillex. Dom lirade ju den på Ultra Music Festival i Miami sist och har ju sett det framträdandet…

Jag och Hanna skrev ut på våra sociala medier efter Summerburst att vi skulle till Ultra i Kroatien (som är nu i helgen). Men dagen efter hade alla flygbiljetter i andraklass sålt slut (!) så vi planerar att åka på en annan festival istället! Egentligen är det sjukt hur mycket vi påverkar er. Tex är det huuur många som helst som åkt och båtluffat i Grekland i sommar för att vi gjorde det förra året. Så hör dom av sig nu och tackar för tipset. Fick höra att en lokalbo hade frågat en bloggläsare om det var Hannalicious som rekommenderat henne att besöka Ios. Hur sjukt!

  1. Haha men du har ju så mycket vatten över huvudet att du nog sjunker snart.. du har inte så många följare så jag tror inte att du & hanna säljer slut på alla biljetter eller att alla människor i världen inspireras av er och gör som ni gör och åker till grekland (för det har ju aldrig varit ett turistresemål) Lugn nu, lite ödmjukhet är fint

  2. Haha men du har ju så mycket vatten över huvudet att du nog sjunker snart.. du har inte så många följare så jag tror inte att du & hanna säljer slut på alla biljetter eller att alla människor i världen inspireras av er och gör som ni gör och åker till grekland (för det har ju aldrig varit ett turistresemål) Lugn nu, lite ödmjukhet är fint

  3. Hej Ellinor, jag vill först säga att jag älskar din och Hannas bloggar, att läsa era tweets och mest av allt älskar jag måndagspepp! Så kul att lyssna på er och tycker att ni verkar vara så snälla och härliga människor. Jag har lyssnat och försökt ta in en del av era tips men det är en grej som jag inte riktigt förstår och undrar om du kan hjälpa mig.
    Jag har en vän som har varit en klippa för mig under tiden då jag var deprimerad och självdestruktiv. Hon fanns där för mig, hjälpte mig och stöttade mig. Just då passade vi bra ihop för hon gillar att känna sig behövd och jag behövde någon då. Senaste halvåret då jag har mått bra, på riktigt och försökt träffa lite nya vänner och börja umgås med fler igen så har det varit jätte bra för mig och jag har haft så kul, njutit av dagen och nästan inte ens velat ha sommarlov och gå ut grundskolan eftersom jag kommer sakna alla härliga människor jag lärde känna. Hur som helst så när jag började må bättre och umgås med fler personer men också fortsätta vara med henne så blev hon sur eftersom det inte alltid bara var hon och jag. Sen när vi väl hade lite tjejtid och pratade igen och jag berättade om saker som hänt och sånt så tryckte hon ner mig, förolämpade mig och hon fick mig att må sämre igen.
    Men sen så såg jag det här "när allt känns bättre, glöm aldrig vilka som ringde och peppade. Glöm aldrig vilka du kunde gråta tillsammans med. Vilka som kunde hålla dina hemligheter. Vilka som förstod, agerade och ställde upp." Hon var ju den personen. Men hon var också den som inte kunde finnas där när jag ville gå min egen väg och bli ett bättre jag. Vad ska jag göra med vår vänskap? Kan jag låta den rinna ut i sanden eller borde vi ta tag i vår vänskap, är jag skyldig henne det efter alla stunder hon fanns där för mig?

  4. Hej Ellinor, jag vill först säga att jag älskar din och Hannas bloggar, att läsa era tweets och mest av allt älskar jag måndagspepp! Så kul att lyssna på er och tycker att ni verkar vara så snälla och härliga människor. Jag har lyssnat och försökt ta in en del av era tips men det är en grej som jag inte riktigt förstår och undrar om du kan hjälpa mig.
    Jag har en vän som har varit en klippa för mig under tiden då jag var deprimerad och självdestruktiv. Hon fanns där för mig, hjälpte mig och stöttade mig. Just då passade vi bra ihop för hon gillar att känna sig behövd och jag behövde någon då. Senaste halvåret då jag har mått bra, på riktigt och försökt träffa lite nya vänner och börja umgås med fler igen så har det varit jätte bra för mig och jag har haft så kul, njutit av dagen och nästan inte ens velat ha sommarlov och gå ut grundskolan eftersom jag kommer sakna alla härliga människor jag lärde känna. Hur som helst så när jag började må bättre och umgås med fler personer men också fortsätta vara med henne så blev hon sur eftersom det inte alltid bara var hon och jag. Sen när vi väl hade lite tjejtid och pratade igen och jag berättade om saker som hänt och sånt så tryckte hon ner mig, förolämpade mig och hon fick mig att må sämre igen.
    Men sen så såg jag det här "när allt känns bättre, glöm aldrig vilka som ringde och peppade. Glöm aldrig vilka du kunde gråta tillsammans med. Vilka som kunde hålla dina hemligheter. Vilka som förstod, agerade och ställde upp." Hon var ju den personen. Men hon var också den som inte kunde finnas där när jag ville gå min egen väg och bli ett bättre jag. Vad ska jag göra med vår vänskap? Kan jag låta den rinna ut i sanden eller borde vi ta tag i vår vänskap, är jag skyldig henne det efter alla stunder hon fanns där för mig?

Lämna ett svar till pdotter Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

sub archi