Rädd för att välja rätt

Varför såg man inte alla tecken?

​​Du ställer dig själv så många frågor du redan har svar på. Du blundade. Du vet ju det. Att du hade en dålig magkänsla hela tiden, men som du bara tryckte bort. Varför erkänner du inte bara det för dig själv. 

Det är så lätt att skylla på honom. Att han var en idiot och att han gjorde dig så illa. Och så är det ju. Han är en idiot och han gjorde dig illa. Men är det verkligen hans fel? För du visste ju hela tiden, men ändå valde du att varje dag stanna kvar.

Man måste kyssa många grodor för att hitta sin prins, sägs det. Men jag tror inte på det. Jag tror att man hela tiden vet vem som är en prins. Men har man hela livet bara träffat grodor, så blir man rädd när det kommer något annat. Typ som människor som levt i depressioner i flera år och sen börjar bli lyckliga. Då är den känslan så obekant att man blir rädd för den. Man är trygg i det hemska, för de känslorna är man så van vid att hantera. 

Så när han klev in där, med ett stort leende och snälla ögon kunde jag inte rå för att bli rädd. Jag blev rädd för den snällaste killen i världen. Hur är det möjligt att vara så trasig?

  1. Så himla klockrent Ellinor!
    Jag är precis en sådan människa som blir livrädd när jag är glad och inte har ångest. Jag liksom skapar min ångest när jag är lycklig för att jag är så van och "trygg" med ångest. Jag har världens finaste kille och det har skrämt mig flera gånger för att jag varit rädd för att det ska gå åt helvete bara för att mitt liv så många gånger innan gjort det!

  2. Så himla klockrent Ellinor!
    Jag är precis en sådan människa som blir livrädd när jag är glad och inte har ångest. Jag liksom skapar min ångest när jag är lycklig för att jag är så van och "trygg" med ångest. Jag har världens finaste kille och det har skrämt mig flera gånger för att jag varit rädd för att det ska gå åt helvete bara för att mitt liv så många gånger innan gjort det!

  3. Förstår precis. Jag har känt exakt samma och aldrig tyckt att jag egentligen "förtjänar" en bra kille, för jag är ju inte bra osv osv osv. Så när man väl har gjort det så går man runt på tå och är livrädd för att han ska tas ifrån en, för han är det bästa man har. Sjukt egentligen, samtidigt som det nog är väldigt naturligt.

  4. Förstår precis. Jag har känt exakt samma och aldrig tyckt att jag egentligen "förtjänar" en bra kille, för jag är ju inte bra osv osv osv. Så när man väl har gjort det så går man runt på tå och är livrädd för att han ska tas ifrån en, för han är det bästa man har. Sjukt egentligen, samtidigt som det nog är väldigt naturligt.

  5. Tror många kvinnor är trasiga på det sättet som du beskriver. När ska vi sluta plåga oss själva? Det är verkligen en hatkärlek. Därför behöver man de orden som du lägger fram, för att ta sig ut. Tack.

  6. Tror många kvinnor är trasiga på det sättet som du beskriver. När ska vi sluta plåga oss själva? Det är verkligen en hatkärlek. Därför behöver man de orden som du lägger fram, för att ta sig ut. Tack.

  7. Men oh läste denna texten nu!! Hittade mitt livs kärlek för tre månader sedan, och hade två månader innan det gjort slut med en kille som inte var schysst mot mig, så det var sjukt svårt att lita på honom i början, men nu så <3 Kram och kärlek!

  8. Men oh läste denna texten nu!! Hittade mitt livs kärlek för tre månader sedan, och hade två månader innan det gjort slut med en kille som inte var schysst mot mig, så det var sjukt svårt att lita på honom i början, men nu så <3 Kram och kärlek!

Lämna ett svar till Anna Djusberg Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

sub archi