Mer än bara en pojkvän

Det var som om allt vilset blev väglett. Som om det döda inuti fick liv på nytt. Han gav saker färg. Jag undrade hur han kunde göra så? Skrapa bort något som var en del av mig? Något som hade växt sig fast under min hud? Han gjorde ju inte ens något speciellt. Höjde vinglaset mot en vän eller bara lätt nuddade min arm när han gick förbi.

…Till och med när han bara tittar ut i tomma intet – så förändrar han mig. Jag älskar honom för det. För den han är för mig, som ingen annan förstår. För det är så mycket mer än nykärt fnitter han fyller min kropp med. Hans kramar ger mig inte bara trygghet, utan också tillbaka en bit av mig själv. Han är inget tidsfördriv som alla andra varit, utan han ger all min tid mening. 

Jag undrade hur han kunde göra så?

  1. Åh, jag blir helt varm när jag läser, så himla himla fint och jag är glad för din skull att du hittat någon som ger dig sån lycka! Du förtjänar det, du är grym!

  2. Åh, jag blir helt varm när jag läser, så himla himla fint och jag är glad för din skull att du hittat någon som ger dig sån lycka! Du förtjänar det, du är grym!

Lämna ett svar till Sofia Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

sub archi