”Hej Ellinor! Jag har en fråga som jag knappt vågar ställa då jag inte alls menar att vara ”för på”. Jag undrar inte hur mycket du och din kille tjänar, men hur ser du på det där med gemensam ekonomi? Jag har förstått att ni inte splittar rakt av på alla utgifter, stämmer det? Jag och min kille har precis flyttat ihop och han tycker att vi ska dela på alla utgifter, men jag håller faktiskt inte med utan känner mig snarare överkörd. Det känns konstigt att jag ska betala lika mycket som honom i mat hemma när han äter 3 gånger så mycket som jag? Och jag har inte pengar till att äta ute jämt om jag ska ha råd att spara. Vad ska jag göra? Ps jag älskar att din blogg sticker ut så mycket. Tack!”
Svar: Hej! Vad kul att du frågar, för när det kommer till gemensam ekonomi har jag en tydlig bild av hur man ska fördela ekonomin. Först och främst, självklart ska du inte betala lika mycket till maten hemma? Du ska betala en tredjedel. Punkt. På sikt, ska det sluta med att du har sparat minimum varje månad för att du har betalat hans matlådor? Allt handlar egentligen om att ta bort tabun kring pengar och ständigt ha en dialog. Det är så förbannat trist att bråka (och kanske till och med gå skilda vägar) pga pengar. Därför måste man prata om det tidigt. Vi hade ett gemensamt matkonto redan efter två månader tillsammans. Inte för att vi var oense, utan för att underlätta och undvika bråk.
Vissa par räknar alla kronor på pricken, medan jag inte gör det och skulle inte kunna leva med någon som gör det. Där är alla olika. Jag tycker tex att om ni båda uppskattar färska blommor hemma, och han lägger några hundra extra på det varje månad så kompenserar det upp dina utlägg för matlådorna.
Nu i och med flytten så har vi två gemensamma konton. Ett som vi betalar av lånen ifrån och ett som vi betalar mat med. Utöver det så har vi egna konton och på dom sitter vara egna pengar. Det funkar superbra för oss! Många resonerar att det är ”rättvist” att splitta rakt av, men jag tycker att det är precis motsatsen. Det är ju orättvist om något ifall man delar rakt av och den ena blir pank efter halva månaden medan andra kan leva loppan och unna sig? Det finns ingenting rättvist i det. Vill man leva hela livet ihop med sin partner och vill äta mycket middagar ute, så får man vara snäll och betala emellanåt. Annars får man skippa att äta ute ihop… Och det funkar ju inte heller i längden. Att göra utlägg för sin partner om hen inte har råd, är ju faktiskt en investering i er relation. Man får tillbaka det framöver, eller i annat.
En frukost vi betalde gemensamt.
En middag där jag inte minns vem som betalde.
Jag dejtade en kille ett tag som pluggade, och då betalade jag ofta för honom. Annars visste jag ju att han inte kunde följa med. Det var inget vi hade ett snack om, utan det förstod jag ju. Vill man däremot ha det 100% rättvist kan man ju dela upp alla kostnader procentuellt. Hur mycket får ni var och en in efter skatt? Vad har ni för utgifter? Och sen betalar ni procentuellt efter vad ni tjänar.
Jag och P splittar mer eller mindre rakt av på maten hemma, lån på lägenheten, hemförsäkring, el, stora möbelköp etc. Sen bjuder P mig på middagar ute då och då <3 Hoppas mitt svar hjälpte och att ni hittar något som funkar för er. Just matfrågan är ju en liten del av alla utgifter man gemensamt har. Sen finns ju avgiften för lägenheten och hela den biten att vara oense om. Lycka till! <3
Jag och min sambo kör allt gemensamt, vissa månader betalar han hyra och alla andra räkningar och mina pengar går mer åt all mat och nöjen osv. Andra är det helt tvärtom. Ska vi köpa grejer till oss själva, säg smink eller kläder så är det oftast det kortet vi har mest pengar på vi betalar med. Vissa kan tycka att det är dumt, men det funkar bäst för oss. Att allt är gemensamt. Sen om vi säger att vi har 5000 att spara en månad så swishar vi bara så att båda får 2500 var på sparkontona. Kan då tillägga att vi tjänar ungefär lika mycket om man slår ut alla pengar. Jag är 20 och han är 24, vi har haft lägenhet ihop (och varit tillsammans) i lite mer än 1 år 😊
Jag och min sambo kör allt gemensamt, vissa månader betalar han hyra och alla andra räkningar och mina pengar går mer åt all mat och nöjen osv. Andra är det helt tvärtom. Ska vi köpa grejer till oss själva, säg smink eller kläder så är det oftast det kortet vi har mest pengar på vi betalar med. Vissa kan tycka att det är dumt, men det funkar bäst för oss. Att allt är gemensamt. Sen om vi säger att vi har 5000 att spara en månad så swishar vi bara så att båda får 2500 var på sparkontona. Kan då tillägga att vi tjänar ungefär lika mycket om man slår ut alla pengar. Jag är 20 och han är 24, vi har haft lägenhet ihop (och varit tillsammans) i lite mer än 1 år 😊
Superbra inlägg!
Superbra inlägg!
Åh!! Är det P jag skådar! Vad fina ni ääär! Skulle vara SÅ kul att få sen bilder på er tillsammans, känns så tomt att vi aldrig får se honom. Som är en så stor del av ditt liv. Din blogg är fantastisk!
Åh!! Är det P jag skådar! Vad fina ni ääär! Skulle vara SÅ kul att få sen bilder på er tillsammans, känns så tomt att vi aldrig får se honom. Som är en så stor del av ditt liv. Din blogg är fantastisk!
Jag och min sambo gör liknande ert!! Vi har ett gemensamt matkonto där vi sätter in lika mycket var varje månad och från det kontot sätter vi även in fasta utgifter så som hyra osv. Vi sparar inte tillsammans men vi sparar däremot var för sig och använder de pengarna till bland annat gemensamma resor och investerar i vårt boende och så. När jag gick på gymnasiet och vi bodde ihop jobbade jag extra för att få ihop till hyra och så mycket som möjligt utöver det, och så fick han stå för den större delen av våra andra utgifter under den perioden. Jag skulle göra likadant för honom om så skulle behövas i framtiden.
Jag personligen skulle inte vilja ha helt och hållet gemensam ekonomi i och med orättvisan i att han oftast tjänar mer än mig per månad (än sålänge). Skulle inte vilja ha det så om jag var den som tjänade mest. Låter säkert snålt för vissa men för många tror jag det är självklart. Det känns också som att man på så sätt får sämre koll på sin ekonomi.
Jag och min sambo gör liknande ert!! Vi har ett gemensamt matkonto där vi sätter in lika mycket var varje månad och från det kontot sätter vi även in fasta utgifter så som hyra osv. Vi sparar inte tillsammans men vi sparar däremot var för sig och använder de pengarna till bland annat gemensamma resor och investerar i vårt boende och så. När jag gick på gymnasiet och vi bodde ihop jobbade jag extra för att få ihop till hyra och så mycket som möjligt utöver det, och så fick han stå för den större delen av våra andra utgifter under den perioden. Jag skulle göra likadant för honom om så skulle behövas i framtiden.
Jag personligen skulle inte vilja ha helt och hållet gemensam ekonomi i och med orättvisan i att han oftast tjänar mer än mig per månad (än sålänge). Skulle inte vilja ha det så om jag var den som tjänade mest. Låter säkert snålt för vissa men för många tror jag det är självklart. Det känns också som att man på så sätt får sämre koll på sin ekonomi.
Jag och min sambo har ett gemensamt konto där vi för över en summa vardera varje månad. Därifrån betalar vi hyra, gemensamma räkningar som el osv, även mat och nu snart även bil. I övrigt har vi varsin ekonomi liksom. Vi tjänar prick lika mycket men jag åker kollektivt och han kör bil, därmed betalar han det mesta för bilen och jag betalar mitt kollektiv-kort. Dock kommer det här säkert att ändras snart då jag ska börja plugga till hösten. Vi bor i en gemensamköpt bostadsrätt och jag är 20, och han är 21.
Jag och min sambo har ett gemensamt konto där vi för över en summa vardera varje månad. Därifrån betalar vi hyra, gemensamma räkningar som el osv, även mat och nu snart även bil. I övrigt har vi varsin ekonomi liksom. Vi tjänar prick lika mycket men jag åker kollektivt och han kör bil, därmed betalar han det mesta för bilen och jag betalar mitt kollektiv-kort. Dock kommer det här säkert att ändras snart då jag ska börja plugga till hösten. Vi bor i en gemensamköpt bostadsrätt och jag är 20, och han är 21.