Hur kommer man ur en depression

Att vara deprimerad är inte en känsla… Som liksom kommer då och då värvat med lycka och glada happy endings. Man är sjuk. På riktigt. Som vilken annan sjukdom som helst. Det kommer inte på söndagskvällen när du tänker på ett dumt sms du skickade iväg på fyllan kvällen innan. Och när du vaknar dagen efter så mår du helt okej. Utan du är sjuk, hela tiden.

Jag trodde att alla mådde som jag mådde. Att alla innerst inne alltid tyckte att det var jobbigt att le och att alla hade mörka tankar om att livet vore bättre för alla andra om inte en själv fanns. Jag trodde verkligen att alla kände så. I flera flera år trodde jag det. Tills jag kände lycka på riktigt. Och ni frågar mig ofta hur jag kom ur allt. Vänner till någon frågar. Förtvivlade föräldrar mailar. Partners skriver på Facebook. ”Hur får jag min favoritperson i hela världen att vilja leva igen?”. Och det gör så ont i mig att jag inte har någon manual. Att det inte finns någon. Utan först och främst handlar det om att få personen att VILJA igen. Att den förstår hur viktig den är här på jorden. För då kommer den inte att vilja lämna.

Men till alla er som är deprimerade… FÖRSÖK ATT VARA POSITIVA. Jag har suttit i oändliga diskussioner om detta med närstående som har varit deprimerade, om att det ”inte går” att vara positiv. Men det går visst. Inte varje dag och jämt, men det går. Jag läste boken ”The Secret” och övertygade mig själv om att jag kunde. Jag började vara tacksam för små små saker. För desto mer tacksam du är, desto mer värdefullt känns livet. Som att den där personen smsade och frågade om att ses någon dag. Även fast du inte klarar av det, så var tacksam över att någon hör av sig. Tacka för det. Dina vänner kanske inte förstår att du är deprimerad, men dom får dig att skratta. Var tacksam för det. Var tacksam för att din förälder lagade mat åt dig när du kom hem så du slapp göra det själv. Det kommer att göra dig positiv.

1. Prata ut. Berätta vad det är som känns allra tyngst. Vart det gör mest ont. I hjärtat, hjärnan eller magen. Vad får dig att börja gråta? Berätta det för någon. Oavsett om det är en vän, en vuxen du ser upp till eller någon på internet. Och när man har gjort det har man kommit ett långt kliv på vägen….

2. Bestäm dig. Nu räcker det, du ska bli frisk en gång för alla. Först ska du kunna tänka tanken. Men sen ska du bara bestämma dig och leva efter det.

3. Sök dig inte till folk som ger dig tröst. Att hela tiden bli klappad medhårs är INTE positivt. Det är skönt för stunden att höra att någon annan också tycker synd om en, men i det långa loppet tar det dig ALDRIG framåt. Man är expert på att intala sig själv vad som är bäst för en. Men så är det inte. Utan fråga istället någon klok som du vet ger dig ett ärligt svar. Fråga ”Säg åt mig vad jag ska göra. Så gör jag det. Step by step. Men svara bara ärligt på vad jag ska göra nu?”. Sen gör du det bara. För plötsligt har det gått 5år och du kravlar fortfarande runt i samma skit med samma människor som hela tiden nickar och tycker synd om dig. Utmana dig själv. DU KAN.

4. Sätt upp mål. Börja med små mål. Som att sätta dig upp i sängen istället för att bara ligga. Eller sätta dig utomhus. Eller ringa en vän. Sen ökar du successivt.

5. Våga ställ krav. Nu har du ju bestämt dig (även fast du tvekar på att det går). Då funkar det inte att ha närstående som servar dig. Säg till dina närmaste att ställa krav på dig. Berätta om dina mål och tvinga alla att peppa dig till att nå dom. Även fast du kommer vilja ha tröst och att någon tycker synd om dig när du väl tar dig ut på en promenad (tex) så är du ett steg närmre att bli lycklig för varje mål du klarar av.

6. Hitta strategier för att finna lugn. Jag har en kompis som kollar på hans favoritserie i mobilen innan han ska sova för att kunna slappna av. Jag har musiken. Andra har att köra bil. Vissa behöver promenera varje dag. En del vill måla, spela gitarr eller stå i köket. Det är bra att grotta ner sig i något och ta till det när man behöver slappna av.

7. Var tacksam. Nästan den viktigaste punkten. Desto mer tacksam du är, desto mer positiv. Tacka för saker. Tacka personer. Du får sååå mycket tillbaka utav det.

8. Flytta ditt fokus från att försöka hantera ångestattackerna när dom väl kommer – till att motverka att dom kommer. Isolera dig inte!!! Men vet du att du mår svindåligt av att bråka med en familjemedlem? Av att stressa? Att dricka alkohol eller träffa kollegorna? Undvik det. Bråka inte, var i tid, sluta hälla i dig alkohol och byt jobb.

9. Tänk hela tiden ”Mår jag bättre av att göra det här?”. Är svaret nej, varför ska du då göra det? För vems skull? Fokuset ska ligga på DIG. Varför ska du plugga den där linjen om du inte vill? Varför ska du vara kvar i den där relationen? Eller resa i ett halvår? Eller bo kvar i din hemstad? Gör det DU vill. Det kommer göra dig mer tillfreds med dig själv och livet.

För mig handlade det om precis det där. Att frigöra mig ifrån saker jag trodde var måsten. Som att ha kontakt med min pappa, med bästa vänner eller att ta ett jobb jag inte gillade. Jag måste INGENTING. När jag började prioritera dom och det jag värderar högst här i livet – så kom lyckan och självsäkerheten på köpet. Idag är jag tillexempel väldigt kräsen med resor. Man ”ska” ju gilla att resa och upptäcka. Men jag har blivit hemmakär vilket är superstort för mig. Mitt levnadssätt är alltså uppbyggt efter vad jag vill. Och när det kommer till relationer är jag väldigt selektiv med vilka jag släpper in. Alla människor i mitt liv har en funktion. Vissa gråter jag med, andra blir jag smart av och en del utmanar mig. Alla människor är inte bra på allt så använd deras bästa sidor. Är någon dålig att på att peppa när det kommer till jobb? Ta det snacket med någon annan etc. Då behöver du inte bli besviken utan har alltid någon att vända dig till. Allt det här har för mig varit nyckeln till lycka.

Och får det mig att uppfattas som tråkig, som egoistisk eller dömande… Fine. Då får det göra det. För jag värderar högre att vara lycklig än att pleasa andra.

Jag är en sån som i slutändan alltid klarar mig. Ni med <3

  1. Kloka ord! Att värdera sig själv högt och ändra en negativ inställning till en positiv är verkligen en stor del i att må bättre. Det är också något jag tror de flesta behöver träna mer på då det inte är så lätt! Och det sista; ”Jag värderar högre att vara lycklig än att pleasa andra” – det är ett grymt motto som jag verkligen ska anamma! Yo go girl! 😊

  2. Kloka ord! Att värdera sig själv högt och ändra en negativ inställning till en positiv är verkligen en stor del i att må bättre. Det är också något jag tror de flesta behöver träna mer på då det inte är så lätt! Och det sista; ”Jag värderar högre att vara lycklig än att pleasa andra” – det är ett grymt motto som jag verkligen ska anamma! Yo go girl! 😊

  3. Så fint inlägg! Tror verkligen det kan hjälpa otroligt många. Dina sista ord är så sanna, finns så mycket måsten och krav på hur man ska vara men man ska fan bara skita i det och köra på det som känns bra för en själv. Började läsa din blogg efter du träffade P (och typ blev lycklig haha) men har verkligen förstått nu att du inte är som alla andra bloggare utan mycket mer sårbar, ärlig och öppen. Uppskattar det. <3

  4. Så fint inlägg! Tror verkligen det kan hjälpa otroligt många. Dina sista ord är så sanna, finns så mycket måsten och krav på hur man ska vara men man ska fan bara skita i det och köra på det som känns bra för en själv. Började läsa din blogg efter du träffade P (och typ blev lycklig haha) men har verkligen förstått nu att du inte är som alla andra bloggare utan mycket mer sårbar, ärlig och öppen. Uppskattar det. <3

  5. Tycker det var jättebra bra skrivet men hur ska man göra när man inte har någon att vända sig till? Jag har inga kompisar som bryr sig om mig, iaf inte på samma sätt som jag bryr mig om dem, det vet jag. I min familj pratar man heller inte om sina känslor, eller visar dem. Förstår om du inte har ett svar på det, men tänkte bara slänga iväg en kommentar för att se om någon har några tips! Men resten av punkterna var jättebra tips och kommer hjälpa mig och många andra så det betyder jättemycket! Har följt din blogg i cirka 2 år och den blir bara bättre och bättre!<3

  6. Tycker det var jättebra bra skrivet men hur ska man göra när man inte har någon att vända sig till? Jag har inga kompisar som bryr sig om mig, iaf inte på samma sätt som jag bryr mig om dem, det vet jag. I min familj pratar man heller inte om sina känslor, eller visar dem. Förstår om du inte har ett svar på det, men tänkte bara slänga iväg en kommentar för att se om någon har några tips! Men resten av punkterna var jättebra tips och kommer hjälpa mig och många andra så det betyder jättemycket! Har följt din blogg i cirka 2 år och den blir bara bättre och bättre!<3

  7. Väldigt klokt och bra skrivet! Har själv mått dåligt en längre period, men har bara ruschat på och känt att jag inte haft tid att ta tag i det :/ Så dumt egentligen… Ska lägga ditt inlägg som bokmärke så att jag kan ta fram och kika på när jag behöver lite extra motivation! Tack för att du väljer att ta upp ett sånt här viktigt ämne! Blir verkligen inspirerad 😊

  8. Väldigt klokt och bra skrivet! Har själv mått dåligt en längre period, men har bara ruschat på och känt att jag inte haft tid att ta tag i det :/ Så dumt egentligen… Ska lägga ditt inlägg som bokmärke så att jag kan ta fram och kika på när jag behöver lite extra motivation! Tack för att du väljer att ta upp ett sånt här viktigt ämne! Blir verkligen inspirerad 😊

  9. Tack för inlägget. <3 Jag har bara en fundering, du skriver att man ska försöka motverka att ångestattackerna kommer, vilket förstås låter logiskt. Dock har man ju hört (och jag kan också tänka) att jag ”måste” utsätta mig för det som ger mig ångest för att det ska bli bättre. Att jag typ måste våga känna ångesten för att kroppen ska märka att det inte är farligt? Förstår du vad jag menar? Det kanske inte alls var detta du syftade på i inlägget, men det var en fundering som kom upp bara. Tack för en fantastisk blogg och för ett viktigt inlägg. Kram!

  10. Tack för inlägget. <3 Jag har bara en fundering, du skriver att man ska försöka motverka att ångestattackerna kommer, vilket förstås låter logiskt. Dock har man ju hört (och jag kan också tänka) att jag ”måste” utsätta mig för det som ger mig ångest för att det ska bli bättre. Att jag typ måste våga känna ångesten för att kroppen ska märka att det inte är farligt? Förstår du vad jag menar? Det kanske inte alls var detta du syftade på i inlägget, men det var en fundering som kom upp bara. Tack för en fantastisk blogg och för ett viktigt inlägg. Kram!

  11. Måste bara få kommentera på punkten om att göra det man själv vill och inte för att man känner att man måste, håller nämligen så mycket med dig. Jag är just nu på utbyte hela terminen och innan jag skulle åka var jag verkligen ett vrak, jag ville absolut inte åka. Men jag kände att jag var tvungen. Annars skulle arbetsgivarna inte välja mig, jag skulle ses som en tråkig människa och framförallt så åkte de flesta andra av mina vänner iväg. Nu sitter jag här i en stad i ett annat land och har visserligen det ganska kul, men jag räknar dagarna tills jag åker hem. Längtar så otroligt mycket tills detta är över, och det ger mig också ångest? Det är ju meningen att jag egentligen ska ha det så himla roligt nu. Så jag tycker verkligen att den punkten är så viktig, jag önskar att jag hade vågat stanna hemma istället för att åka hit. Men om 108 dagar så kommer jag iallafall äntligen hem till Sverige igen….

  12. Måste bara få kommentera på punkten om att göra det man själv vill och inte för att man känner att man måste, håller nämligen så mycket med dig. Jag är just nu på utbyte hela terminen och innan jag skulle åka var jag verkligen ett vrak, jag ville absolut inte åka. Men jag kände att jag var tvungen. Annars skulle arbetsgivarna inte välja mig, jag skulle ses som en tråkig människa och framförallt så åkte de flesta andra av mina vänner iväg. Nu sitter jag här i en stad i ett annat land och har visserligen det ganska kul, men jag räknar dagarna tills jag åker hem. Längtar så otroligt mycket tills detta är över, och det ger mig också ångest? Det är ju meningen att jag egentligen ska ha det så himla roligt nu. Så jag tycker verkligen att den punkten är så viktig, jag önskar att jag hade vågat stanna hemma istället för att åka hit. Men om 108 dagar så kommer jag iallafall äntligen hem till Sverige igen….

  13. Så otroligt bra skrivet! Tror verkligen detta hade hjälpt mig för ett år sedan när jag mådde som sämst. Något som funkade för mig var att öppna upp mig för mina föräldrar då jag hade hållit allt inom mig tidigare. De kunde hjälpa och peppa mig vilket betydde så otroligt mycket!

  14. Så otroligt bra skrivet! Tror verkligen detta hade hjälpt mig för ett år sedan när jag mådde som sämst. Något som funkade för mig var att öppna upp mig för mina föräldrar då jag hade hållit allt inom mig tidigare. De kunde hjälpa och peppa mig vilket betydde så otroligt mycket!

  15. Hej! Tack för att du skrev detta. Mina föräldrar har sagt detta till mig oändliga gånger, men att höra från någon som man ser upp till (utan för faniljen/någan man ibte känner?) och få de svart på vitt. Tack

  16. Hej! Tack för att du skrev detta. Mina föräldrar har sagt detta till mig oändliga gånger, men att höra från någon som man ser upp till (utan för faniljen/någan man ibte känner?) och få de svart på vitt. Tack

  17. Jag tänkte på punkt 3. Att inte umgås med dom som bara tycker synd om utan gör något annat. Skrev just ett blogginlägg om precis detta, och varför jag gillar min vårdcentral. Nämnde det där med brutal ärlighet. Jag älskar det, så länge ingen är elak i det.

  18. Jag tänkte på punkt 3. Att inte umgås med dom som bara tycker synd om utan gör något annat. Skrev just ett blogginlägg om precis detta, och varför jag gillar min vårdcentral. Nämnde det där med brutal ärlighet. Jag älskar det, så länge ingen är elak i det.

  19. tack!! Vad bra, eller kanske dåligt. Men ta verkligen till dig och försök leva efter det här. Inför ALLT jag ställs inför (om det så är en middag, weekend eller jobb) så frågar jag ALLTID mig själv ”Mår jag bättre av att göra det här?”. Våga vara selektiv. KRAM <3

  20. tack!! Vad bra, eller kanske dåligt. Men ta verkligen till dig och försök leva efter det här. Inför ALLT jag ställs inför (om det så är en middag, weekend eller jobb) så frågar jag ALLTID mig själv ”Mår jag bättre av att göra det här?”. Våga vara selektiv. KRAM <3

  21. Gud ja! Och det låter kanske enkelt men det är ju faktiskt jättesvårt. Jaaa gör det. Det är superviktigt att vara egoistisk när man väl har bestämt sig för att bli lycklig <3 Tack!

  22. Gud ja! Och det låter kanske enkelt men det är ju faktiskt jättesvårt. Jaaa gör det. Det är superviktigt att vara egoistisk när man väl har bestämt sig för att bli lycklig <3 Tack!

  23. Tack! Förhoppningsvis gör det det! GUD JA. Jag har hoppat på så många tåg för att andra har tyckt att det har varit kul. Jag har tagit på mig roller (i olika sociala sammanhang) för att jag har känt att jag ”måste”. Men man måste ingenting.

    Men vad kul!!!! Och vad fint att det speglar igenom. Trots att allt kanske ser superfint och perfekt ut så är det ju inte alltid så. Tack!! Såna här kommentarer får mig att fortsätta vara det. Kram! <3

  24. Tack! Förhoppningsvis gör det det! GUD JA. Jag har hoppat på så många tåg för att andra har tyckt att det har varit kul. Jag har tagit på mig roller (i olika sociala sammanhang) för att jag har känt att jag ”måste”. Men man måste ingenting.

    Men vad kul!!!! Och vad fint att det speglar igenom. Trots att allt kanske ser superfint och perfekt ut så är det ju inte alltid så. Tack!! Såna här kommentarer får mig att fortsätta vara det. Kram! <3

  25. Hej Tove! <3 Jag öppnade upp mig för internet-människor allra först. Sen till en tränare. Kompisar till mig har pratat med lärare, eller andra kompisars föräldrar. Det är ingen som tycker att man är knäpp för att man öppnar upp sig. Tvärtom, människor är mycket snällare än vad man tror och de flesta vill verkligen hjälpa till. Tusen tack!! Och lycka till <3 Du får såklart alltid maila till mig också, men jag är emellanåt superdålig på att svara. Men då får du skriva av dig i alla fall, och jag läser allt! <3

  26. Hej Tove! <3 Jag öppnade upp mig för internet-människor allra först. Sen till en tränare. Kompisar till mig har pratat med lärare, eller andra kompisars föräldrar. Det är ingen som tycker att man är knäpp för att man öppnar upp sig. Tvärtom, människor är mycket snällare än vad man tror och de flesta vill verkligen hjälpa till. Tusen tack!! Och lycka till <3 Du får såklart alltid maila till mig också, men jag är emellanåt superdålig på att svara. Men då får du skriva av dig i alla fall, och jag läser allt! <3

  27. Det är nog ASVANLIGT att man gör det. Åh, bra grej!! Och vad kul att du uppskattar det. Jag tror att alla punkter går att ta till sig av inom allt i livet egentligen. Jobb, familj, vänner etc etc. Vad bra!! Kram <3

  28. Det är nog ASVANLIGT att man gör det. Åh, bra grej!! Och vad kul att du uppskattar det. Jag tror att alla punkter går att ta till sig av inom allt i livet egentligen. Jobb, familj, vänner etc etc. Vad bra!! Kram <3

  29. Det här blogginlägget är så problematiskt. Förlåt. Jag tycker om din blogg jättemycket Ellinor, men att säga att bara man gör det här så försvinner ens depression är inte så smart. Om det här skulle fungera för att komma ur en depression skulle väl ingen må dåligt?

  30. Det här blogginlägget är så problematiskt. Förlåt. Jag tycker om din blogg jättemycket Ellinor, men att säga att bara man gör det här så försvinner ens depression är inte så smart. Om det här skulle fungera för att komma ur en depression skulle väl ingen må dåligt?

Lämna ett svar till LivetiLund Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

sub archi