Första träningen på 3 år! Tack Petra!

Tjo och tjim… Kindpuss hit, kindpuss dit… Halli hallå och grabba kläderna för ombyte… Allt i sin ordning. Tack värdinnan för tights som passar på längden. Eller kanske tack till Björn Borg som har designat dom så.

… ”Vad i tusan är det här?” tänkte jag när jag kom in till salen. Petra styrde ju ett träningspass med en träningsform som hette body wheel. Jag hade aldrig hört det förut men hade fått förklarat för mig att det inte skulle vara så jobbigt… Tvi fick jag.

Världens härligaste instruktör. Skrattade mig igenom hela passet, utan överdrift.

Har var minuterna innan vi drog igång. Förmodligen sa jag eller Henrietta (läs: jag) något väldigt kul och Elin skrattade. Som vanligt alltså!

Sen skrattade jag med Pålle istället. ”Upp med rumpan!!!” påminde hon mig om men jag fick inte upp den… Musklerna finns liksom inte kvar längre. Det är synd hur jag har behandlat min kropp sen jag slutade elitträna för tre år sedan, men samtidigt har den här perioden varit välbehövlig för mitt inre mående. På riktigt. Nästa steg är att få in en hälsosam nivå på min träning. Jag är en sån himla allt-eller-inget-person.

Henrietta kämpade på. Heja heja!

Passet blev försenat och i samma sekund som vi började med avslappningen och Petra tackade alla för närvaron drog jag löpet hem… Eller löp och löp, jag kunde knappt gå. Benen bara skakade. Passet var inte svettigt-anstängande-jobbigt utan mer mjölksyra-jobbigt om ni förstår vad jag menar. Så musklerna liksom krampade efteråt. Jag skulle verkligen vilja testa på detta igen.

… Jag hade ju bråttom till parmiddagen vi höll i hemma, som jag redan har berättat om. Och på tal om middag – nu är fördrinken framdukad här i Smygehamn. Dags för snittar!