År: 2018

Lägga pengar på restaurangupplevelser – Hallwylska 4/5 toasters

15 juli, 17:26 / Uncategorized
2 KOMMENTARER

Dagen efter att jag hade sagt upp mig ifrån Relatable (en vecka sedan nu) så skulle jag, P, Lussie och Lurken äta på Hallwylska. Dem har bjudit oss på så mycket tillställningar, jakter och fester att vi ville bjuda tillbaka. Så vi tog med dem till Hallwylska – Stockholms vackraste innegård och uteservering skulle jag säga. Det är häpnadsväckande vackert. Man förs bort ifrån Stockholm till någon sydeuropeisk stad på studs. 
Bara ett stenkast ifrån Stureplan och Strandvägen. Här avverkas det kundmiddagar, familjefiranden, förfester och dejter. En romantisk samlingsplats. Jag och P kom lite tidigare och beställde varsitt glas medan vi inväntade de andra två.
Och dom var kort därefter på plats. Skratt-fian Lussie kom med sitt bästa torsdagshumör. Hon gapskrattar rätt ut när hon tycker något är roligt, precis som jag.


Jag åt min ABSOLUTA favoritförätt, löjromstoast. Brödet var smörstekt (= det bästa!). De snålade inte med löjromen heller. Dra mig baklänges.

Jag berättade att jag skulle sluta på jobbet och då beställdes det genast in champagne. Jag blir fortfarande chockad när jag inser hur fina människor jag är omringad av. När någon blir glad för min skull?? Det är så barnsligt fint.

Lurken (Markus) beställde en charkbricka till förrätt som vi alla smakade av. Man fick så mycket mat vilket ju alltid uppskattas! Jag hatar när man beställer chark och får tre bitar?


Beställde även min favoritvarmrätt – råbiff. Gulligt att toppa med mossa. Ska försöka komma ihåg det i höst när jag ska pynta matbord och maten hemma.

Det har alltid varit väldigt viktigt för mig att äta god mat ute. Enda sedan jag fick min första lön har jag gjort det. Värdesatt det. När det har varit det första andra har snålat in på, så har jag alltid lagt mina pengar på restaurangupplevelser. Kanske för att jag uppskattar god mat, men inte kan laga det själv? Vad vet jag.
Hej Lurken!! Detta är en så genuint fin människa ska ni veta. Som alltid kramar extra länge. Frågar om man verkligen mår sådär bra som man säger. Såna människor växer inte på träd.

Alla var proppmätta efter halva huvudrätten, men jag tjatade om efterrätt vilket alla gick med på. Vi beställde in två skålar med vaniljglass, mandlar, färska jordgubbar, maränger och hemmagjord kolasås. Och kaffe. Sedan satt vi där lite för länge. Och gick hem utan att frysa, trots att vi glömt jackorna hemma. En drömmig sommarkväll helt enkelt.

0 gillar 2 KOMMENTARER

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

BLOGGARE PÅ FORNI

Sedan 2008 har alltid haft som ambition att skriva om allt annat än rosa fluffiga moln. Bloggen är mitt favoritforum för det, och är den förlängda armen av allt ni inte får se på min IG story. Renoveringsresor, barnuppfostran, djupa texter, ekonomisnack och skönhetstips därför vanliga ämnen här inne.

Jag har blivit hippie

15 juli, 16:52 / Hus
4 KOMMENTARER

Har någon utav er sett Mandelmanns? Om inte, titta! De är ett par som är så otroligt passionerade i sitt lantbruk, alla sina djur och att vara självförsörjande. Dem har skapat sitt eget paradis, och njuter verkligen av att ha det så. Att få leva ut sina drömmar. Jag vet inte om jag är inne i världens semesterdvala, men när jag lyssnade på deras sommarprat i P1 idag kände jag en otrolig igenkänningsfaktor. Men samtidigt kände jag mig lite vilsen. För jag kände inte alls igen alla känslor som bubblade på insidan.

Jag som alltid har varit tjejen som vill ha mer. Vill ha bättre. Som flyttar till storstaden med tydliga målbilder. Som skriker efter äventyr och att bestiga mina berg. Att få bevisa mig. Bli sedd… Men det känns så himla långt bort just nu.

Det enda som är viktigt just nu är vårt liv här i huset, vår tillvaro. När jag svävar runt i huset här hemma och pillar bland blommorna eller när jag vispar ihop en vaniljsås till min hemlagade rabarber och kardemummapaj så infinner sig en känsla jag inte kan sätta ord på. Jag känner mig hemma på insidan. Jag älskar verkligen mitt liv. Njuter varje sekund. Och när vi sitter i båten ute i Stockholms skärgård och jag känner doften av hav, fiskmåsar och olja så måste jag nypa mig själv i armen. Jag vill pausa livet för all framtid. Bara vara här och nu. Jag vill inte framåt. Jag vill vara kvar i det här för alltid.

Jag känner mig så fri. Jag minns helt ärligt inte senast jag bar smink? Eller bh. Eller åtsittande kläder. Jag strosar runt i lösa tunna klänningar, linnen och kjolar. Mestadels barfota. Och jag vill bara SKAPA. Jag kan inte sluta tänka på allt jag vill skapa. Det är som att min själ känner sig fri? Det är en så flummig men stark känsla. Jag tror att jag har gått och blivit hippie. Omvärlden passerar med sin stress och jag tittar belåtet på. Återgår till mitt.

Tack som fan livet för att jag får leva ut mina drömmar just nu. Jag är varken sjuk eller hög som jag till en början trodde. Näe, jag har bara gått och blivit lite hippie.

0 gillar 4 KOMMENTARER

  1. Åh vad glad jag är för din skull! Jag känner verkligen igen mig i ditt inlägg. Jag har börjat uppskatta de små sakerna i livet och jag har aldrig varit så lycklig som jag är nu. Har levt ”hippie-livet” i lite över ett år nu och har som sagt aldrig mått så bra eller varit så lycklig. Det är verkligen helt underbart!

    Svara

    1. Hahaha är det sant?! Ja men det är precis det där. Uppskatta de små sakerna. Jag har länge varit väldigt väldigt tacksam. Gråtit på kvällarna av ren tacksamhet. Men att man i stunden verkligen genuint uppskattar. Ååå. Älskar livet haha!

      Svara

  2. Åh vad glad jag är för din skull! Jag känner verkligen igen mig i ditt inlägg. Jag har börjat uppskatta de små sakerna i livet och jag har aldrig varit så lycklig som jag är nu. Har levt ”hippie-livet” i lite över ett år nu och har som sagt aldrig mått så bra eller varit så lycklig. Det är verkligen helt underbart!

    Svara

    1. Hahaha är det sant?! Ja men det är precis det där. Uppskatta de små sakerna. Jag har länge varit väldigt väldigt tacksam. Gråtit på kvällarna av ren tacksamhet. Men att man i stunden verkligen genuint uppskattar. Ååå. Älskar livet haha!

      Svara

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Århundradets bästa sommar med kompisarna

14 juli, 18:59 / Uncategorized
12 KOMMENTARER


Igår åkte vi ut till våra kompisars landställe i Stockholms norra skärgård. Dem äger en halvudde som är så satans drömmig. När vi kom stod Basse och soppade. ”Halloj! Skrattade han, välkomna! Vad vill ni ha och dricka?”

Sedan blev vi ledda till sovrummet. Det är tredje gången den här sommaren vi är ute och hälsar på. Jag är så otroligt avundsjuk på det avskalade, svenska, klassiska sommarstället som dem äger.

Så plockade han fram bärs och snacks. 

Sedan kom resten av gänget. Dem hoppade ner i plurret direkt. I HELA vårt kompisgäng kanske vi är 100 personer. Men sedan hoppar man runt och har olika middagar, tillställningar etc med alla. Sedan är vi tjejer och killar som har välkomnats in för att vi har blivit ihop med någon i gänget. Så även fast jag ofta bloggar om många olika personer, så känner i princip alltid alla varandra.  Förutom ”mina” tjejkompisar så att säga. Mysigt ändå.

Present från min mamma till P, ett par Birkenstock.

Mikaela och Denize (vars landställe vi var på). Vi pratade mycket om att starta bolag ihop med sin kille. Är det bra eller dåligt? Denize har ju bäst koll eftersom att hon och Basse startade Stylingbolaget ihop. Stort eloge till dem! Och förra månaden startade dem även Flyttbolaget som kompliment. Dem sköter det där med företag och äktenskap med bravur!

Jag älskar båda dessa tjejernas stil. Dem har ju more or less som policy att inte bära svart. Jag har inte gjort det på 4 månader så jag funderar på att gå all in. Sälja allt svart jag äger osv haha.

Ahlberg hade med sig sin drönare som alla var sjukt impade av. Jag vill verkligen verkligen ha en.

Alltså jag dööör – till förrätt blev det räkor! Under middagen pratade vi om två av parens förlovningsberättelser och jag KAN INTE tröttna på såna historier. ”Berätta meer!” säger jag. ”Hur kändes det när du verkligen hade bestämt dig för att fria?”. Sedan sitter jag där med tindrande ögon.

Till varmrätt blev det grillat, och efterrätten orkade vi inte. Glass med jordgubbar. Så den sparade vi till dagen efter.

Tjocktröjan (så varm och fiiin) är ny och ni hittar den här klick! 

Svenska sommaren hörrni. Jag kommer att prata om denna sommaren i efterhand ”sommaren då vi köpte hus och det var det finaste vädret NÅGONSIN!”.

Vi midnatt flyttade vi in pga myggen, sedan sjöng vi och dansade till 90’s låtar tills vi var tvungna att öppna upp varenda fönster så att vi inte skulle svettas ihjäl. Då flyttade vi ut och hade dans battle på verandan i soluppgången istället. Mina kompisar!<3 och imorse tog vi bara det lugnt. Nu har vi hemma igen och hämtade upp gäster på vägen. Vi har umgåtts med kompisar varje morgon/lunch/middag i snart 2 veckors tid haha.

0 gillar 12 KOMMENTARER

  1. Älskar att du är tillbaka med bloggen! Du är den enda som jag verkligen genuint tycker om att läsa och ser fram emot att läsa då du är så personlig, ärlig och genuin. Även om det var jättetråkigt att läsa om ditt andra jobb, då man verkligen såg att du brann för det, så är det härligt att ha dig tillbaka här!! Kram på dig!

    Svara

  2. Älskar att du är tillbaka med bloggen! Du är den enda som jag verkligen genuint tycker om att läsa och ser fram emot att läsa då du är så personlig, ärlig och genuin. Även om det var jättetråkigt att läsa om ditt andra jobb, då man verkligen såg att du brann för det, så är det härligt att ha dig tillbaka här!! Kram på dig!

    Svara

  5. På i princip alla ställen du har skrivit ”dem” så ska det vara ”de”. Tänkte att du kanske ville veta att det faktiskt finns en grammatisk skillnad mellan de orden, man kan liksom inte välja den man känner för☺️

    Svara

      1. När det ska vara de passar det in att ersätta meningen med ”jag”, läs det högt och låter det bra så är det rätt! Och dem kan ersättas med ”mig”, då vet du att du är rätt ute😊

        Tack för en grym blogg!!

        Svara

  6. På i princip alla ställen du har skrivit ”dem” så ska det vara ”de”. Tänkte att du kanske ville veta att det faktiskt finns en grammatisk skillnad mellan de orden, man kan liksom inte välja den man känner för☺️

    Svara

      1. När det ska vara de passar det in att ersätta meningen med ”jag”, läs det högt och låter det bra så är det rätt! Och dem kan ersättas med ”mig”, då vet du att du är rätt ute😊

        Tack för en grym blogg!!

        Svara

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Svar på frågor via Instagram

13 juli, 14:18 / Frågor & Svar
18 KOMMENTARER

VARFÖR börjar du inte med youtube? Jag förstår inte!
Svar: Haha ååå! Av tidsbrist har det inte blivit av. Plus att jag har haft sån jäääkla prestationsångest. Jag i ett nötskal. Men nu när jag har testat att stå på scen, köra live på Instagram mm så känner jag mig mer redo. Jag älskar ju Instagram Stories. Tänker typ mitt liv ute i huset med allt vad det innebär? Vad tror ni om det?

Det känns som att du och P har kommit så långt i ert förhållande. Är ni redo för giftermål/barn?
Svar: Vad fint sagt! Det kanske vi har?? Jag vet inte. Men jag är inte alls redo för giftermål nu. Inte barn heller. Även fast jag älskar alla. Jag tjatar på alla våra vänner att skaffa barn så jag kan gosa med dem heheee. Närsta steg för mig är en hund och att bara njuta i huset.

 

Ska du och P åka till Marbella i sommar?
Svar: Vi ska inte åka utomlands alls i sommar. Allt med huset har kostat skjortan, och både P och jag gillar att ha buffert. Men i vinter åker vi förmodligen någonstans!

Vilka är dina mål just nu?
Svar: Ta körkort, våga mig på youtube, våga ta hjälp efter adhd-utredningen och kanske föreläsa?

När blir det inflyttningsfest?
Svar: Vi hade tänkt i slutet av augusti. Men när vi räknar på det kommer vi upp i över 250pers vi vill bjuda haha. Så vi får se om vi har en traditionell inflyttningsfest/kräftskiva mm. Jag fyller ju år i början av oktober också.

Kommer ni att bo i huset för alltid?
Svar: Nej det tror jag inte. Ett par år till. När vi köpte det sa vi typ 2år. Men nu känner jag snarare 5-7år. Ett av mina mål i livet är att bo precis vid vattnet i ett dubbelt så stort hus som vårt typ hehe.

Har du börjat tänka på hur du ska julpynta i huset än?
Svar: Jaaa faktiskt. Vart vi ska ha julgranen, hur jag ska pynta matbordet, servetter, julkulor och julkransar i alla fall. Och vad i tusan jag ska göra av våra klassiska jul-ljusstakar som jag köpte förra året som inte alls passar i huset?!

Så fint hus! Hur många kvadrat är det?
Svar: Ååå tack! Lite mer än 300. Men då är garaget 90kvm också. Haha så sjukt… Vår förra lägenhet var liksom 73.

Vart köper du jeans som är långa? Jag är själv lång och hittar aldrig jeans?
Svar: Oj jag köper ju typ aldrig jeans känns det som. Jag har läänge tänkt att jag ska gå på stan, testa alla kedjors utbud av långa jeans och sedan recensera i bloggen. Får sååå mycket frågor om just detta. Men ”Tall collection” hos Zalando, Crocker (!!) och Zara för kostymbyxor.

Vart är dina solglasögon ifrån?
Svar: Jag har två par jag använder mest, mina Celine och mina Twist & Tango. Älskar båda så mycket.

Hur mår du idag?
Svar: Jag mår braaa. Lite stressad över framtiden men det är jag jämt och har varit sen jag var typ 15år haha.


Hur nära är du och Isabella Löwengrip varandra?
Svar: Inte speciellt nära, vi har setts några gånger på mingel mm. Hon är helt fantastisk. Bara hennes aura är inspirerande.

Hur ser din kost ut? Småäter du mycket osv?
Svar: Oj 100% oregelbunden. Äter mest skit om jag ska vara ärlig. Och jaaa jag småäter asmycket hehe. Älskar det!

Hur lång är du?
Svar: 185cm, många tycker att jag känns kortare i verkligheten vilket känns rätt sjukt. Jag älskar min längd som ni vet 🙂

Vad använder du för shampoo och balsam?
Svar: Egentligen inget speciellt. Har testat några olika och Löwengrip funkade OK, Antoni Axu har funkat bra, Moroccian gillade jag.

Vad är det bästa med P?
Svar: Han är trygg, tar hand om mig och vill leva resten av sitt liv ihop med mig hehe.

Vart är dina läsglasögon ifrån?
Svar: Nividas! Behöver dock nya men tar inte tag i det. Jag har satt mig på mitt ena par, och de andra har jag töjt ut helt. Måste lära mig att vara rädd om mina saker!!

Äger du och din kille lika mycket av huset?
Svar: Nix, han äger 60% och jag 40%.

Hur gammal är din pojkvän?
Svar: Han fyllde 30år i somras.

Vart är ditt snygga silkeslinne ifrån?
Svar: Jag har ”silkeslinnen” i alla färger ifrån Rut&Circle. Dom kostar typ en hundring.

Om du bara fick leva på en maträtt och snacks i hela ditt liv? Vad hade du valt?
Svar: Haha typ fläskpannkaka och popcorn? Vad äckligt det låter men det är ju liivet.

Hur mår du generellt i livet just nu?
Svar: Jättebra! All min panikångest är borta i och med mindre timmars jobb. Just nu njuter jag ihjäl mig av att bo i huset och vårt liv här ute i Nacka. Jag är så otroooligt tacksam över allt och alla jag har omkring mig<3

Vill ni gifta er?
Svar: Ja det vill vi! Men senaste har jag börjat tänka på det där med att man lovar varandra att i nöd och lust älska varandra tills döden skiljer en åt? För mig är det största man kan lova varandra att typ visa varandra evig respekt, att man stöttar varandra i med och motgång och alltid är trogna sina barn evig kärlek? Kanske för att mina föräldrar har skiljt sig och för att min pappa drog? Men får väl finula på hur tusan man ska formulera det utan att det låter sjukt hahaha…

Jobbar du ”bara” med bloggen just nu?
Svar: Jaaa men jag skulle vilja konsulta och ta kunder också. Vore väldigt väldigt kul. Måste bara våga också och sätta upp kurser tex mm.

Är du och din sambo svartsjuka någon gång?
Svar: Nej typ inte??? Så skönt, alla innan P som jag har dejtat har antingen varit svartsjuka eller gjort mig svartsjuk med flit. Vidrigt!

Hur ser din brun-utan-sol rutin ut?
Svar: Oj, jag smörjer in mig när jag känner mig lite blek typ höhö. Då med St Tropez.

Vad ska du jobba med nu när du har slutat på ditt förra jobb? Du är grym och jag har följt din blogg forever!
Svar: Bloggy! Men jag är ju förbannat sugen på att ta det till nästa steg.

Vilka hudvårdsprodukter är dina favoriter?
Svar. Jag har såå många. Men Estée Lauders Night Repair funkar så bra på min hy.

Vart är era FINA utemöbler ifrån? Själva hörnsoffan!
Svar: Den är ifrån Bauhaus! Tror den kostade 10 000kr. För att vara en utemöbel är det ett OK pris skulle jag säga!

Vart har ni köpt era vita bollar vid poolen?
Svar: Våra är ifrån Folkpool och vi kan välja typ 15 olika färger, tempon mm. ÄLSKAR DEM! Men de är rätt dyra. Den minsta tror jag kostar runt 5-600kr. De största närmre 900kr. men sjukt värt. Det är dem vi får mest komplimanger för i hela vår trädgård haha…

Hur lärde du känna Johannes Hansen?
Svar: Vi behövde en lifecoach i vår podd Måndagspepp, så då bjöd vi in honom. Och efter det har vi hållit kontakten, jag har gått och fått hjälp utav honom, läst hans böcker, gått på hans föreställningar mm. Han är magi!! Vet ni inte vem han är så googla. Han är en av orsakerna till att det har gått så pass bra för mig i livet.

När ska du börja podda igen? Jag ÄLSKAR dig i just podd-format.
Svar: Åh tack! Jag älskar ju podd! Det är mitt absoluta favorit-format. Och jag Elin hade tänkt börja podda för typ 2år sedan. Men i sista sekund fegade jag ur pga jag var rädd att det skulle skära sig mellan oss mm. Men jag hade gärna poddat. Måste bara hitta rätt partner, vi måste ha bra dynamik, ha ett kul tema, jobba bra ihop, ta det lika seriöst, ha olika ansvarsområden mm. Det är faktiskt många parter som ska klaffa om man ska jobba ihop.

Vad är det bästa med att bo i hus? 
Svar: friheten. Den existerar inte i lägenhet på samma sätt som i hus. Att man bara KAN VARA. Att det är stort.

Hur gick det med adhd-utredningen? 
Svar: Den är klar för några månader sedan och det var skönt men rätt jobbigt att få beskedet. Vet att ni är många som undrar så jag tänker att jag väl får sätta ihop ett blogginlägg<3

Vad skulle du vilja döpa dina barn till?
Svar: Den håller jag på hehe! Men min killes familjenamn är Claes (han, hans pappa, hans farfar, farfarsfar mfl har hetat det) och min storebror som gick bort hette ju William. Så de två namnen är klara (Claes-William). Tjejnamn har jag inga förutom typ Ofelia eller Elisabeth men dem gillar inte min kille.


Har du kontakt med din pappa igen? 
Svar: Från och till. Av naturliga skäl nu när vi köpte huset. Men ett sms varannan månad kanske.

Drömliv när du är 35år? Hur ser det ut?
Svar: Massa barn, två hundar, ett stort hus fyllt av kompisar och långa middagar. Jag driver ett eget bolag och ett ihop med min kille. Våra barn spelar handboll och vårt hus har havstomt och sol hela dagen. Och på fritiden typ rider jag eller spelar paddel.

Hur mycket vinst gjorde ni på lägenheten?
Svar: Vi fick tillbaka pengarna vi la in när vi renoverade, men gick inte plus egentligen. För att sälja lägenheten ville vi bara inte gå back vilket vi inte gjorde.

3 bästa tipsen för någon som går igenom olycklig kärlek? 
Svar: Det kommer aldrig bara finnas en person som är rätt för dig på denna jorden. All ilska och sorg, ta den och investera i dig själv. Vänd den till något bra. Låt ingen annan dra ner dig i skiten och älta saker i flera år. Livet är för kort för det. Jag kan säga er att det är väldigt mycket sorg och ilska som har tagit mig dit jag är idag. Det är många gånger varit min drivkraft. Och rent krasst, man vill ju fan inte vara med någon som inte vill vara med en själv? Man får inte vara så pissig emot sig själv.

Har du tips till någon som övertänker allt så man mår dåligt? Handlar mest om killar.
Svar: Det är skillnad på att övertänka och älta. Vissa blandar ihop det där tycker jag. Men alla ”övertänker” ju i större utsträckning. Jag har alltid tänkt att jag ska vara den större oavsett hur en kille behandlar mig, vilket jag ändå upplever att jag har varit. Jag har aldrig varit elak, men jag skulle aldrig ta skit och jag skulle heller inte visa att jag blir ledsen framför en kille. Livet ser ju ut så, och det är ju meningen att vi alla ska få hjärtat krossat? Så vi vet hur det är att gå miste om kärlek, och för att kunna värna om den man vill leva resten av sitt liv ihop med. Även fast man bara tänker nu nu nu när man mår dåligt över en kille så är livet så jäääädrans långt<3

Viktigaste egenskaperna hos en människa?
Svar: Ärlig och lojal (!!!!!). Jag kan inte förklara hur viktigt detta är för mig. Jag är nästintill magisk. Jag vet inte hur många gånger jag har ”testat” folk i min närhet för att se om jag kan lita på dem. Och jag rensar ju kompisar mm hela tiden utefter dessa principerna jag har. Allt för att minimera att bli sårad på något vis.

 

0 gillar 18 KOMMENTARER

  1. Hej!
    Du skrev att du ”testar” folk i din närhet om de är ärliga, hur testar du? Skulle vara intressant att veta! Kram

    Svara

    1. Hej! Kanske ska skriva ett inlägg om detta. Det är inte supersvårt eller någon speciell procedur haha! Men jag bara kollar om dem håller vad dem lovar, ställer upp när jag ber om det, när jag inte ber om det osv. Kanske låter sjukt och det är det förmodligen haha

      Svara

  2. Hej!
    Du skrev att du ”testar” folk i din närhet om de är ärliga, hur testar du? Skulle vara intressant att veta! Kram

    Svara

    1. Hej! Kanske ska skriva ett inlägg om detta. Det är inte supersvårt eller någon speciell procedur haha! Men jag bara kollar om dem håller vad dem lovar, ställer upp när jag ber om det, när jag inte ber om det osv. Kanske låter sjukt och det är det förmodligen haha

      Svara

  3. DU är en sådan person som bara utstrålar fräschhet KONSTANT(!) är avis hehe. Hur lyckas du med brunutansol,vill du berätta din skrubb/brunutansol rutin och hur det ger bästa resultat och gärna återge produkterna du använder på nytt. Dricker du mkt vatten för din hy ser så återfuktad och pigg ut?
    Sorry för spam men e inne i en fulperiod och behöver inspo.
    Kram på dig och tack för att du ALLTID är så bjussig och transparent i dina sociala kanaler

    Svara

    1. Haha vaaaaaaaa tycker du?! Det skulle typ ingen i min närhet hålla med om tror jag haha. Använder ingen skrubb alls! Kör brun utan sol typ varannan månad en gång. För piggheten kör jag serum och återfuktande masker ca en gång i veckan!!

      Svara

  4. DU är en sådan person som bara utstrålar fräschhet KONSTANT(!) är avis hehe. Hur lyckas du med brunutansol,vill du berätta din skrubb/brunutansol rutin och hur det ger bästa resultat och gärna återge produkterna du använder på nytt. Dricker du mkt vatten för din hy ser så återfuktad och pigg ut?
    Sorry för spam men e inne i en fulperiod och behöver inspo.
    Kram på dig och tack för att du ALLTID är så bjussig och transparent i dina sociala kanaler

    Svara

    1. Haha vaaaaaaaa tycker du?! Det skulle typ ingen i min närhet hålla med om tror jag haha. Använder ingen skrubb alls! Kör brun utan sol typ varannan månad en gång. För piggheten kör jag serum och återfuktande masker ca en gång i veckan!!

      Svara

  7. Undrar också hur man testar om kompisar är lojala? Hade själv nämligen behövt göra det :/

    Svara

  8. Undrar också hur man testar om kompisar är lojala? Hade själv nämligen behövt göra det :/

    Svara

  9. Tror också att din youtube hade blivit grymt bra! Du lever verkligen ett härligt liv så tycker verkligen att det hade varit kul att följa!💓

    Svara

  10. Tror också att din youtube hade blivit grymt bra! Du lever verkligen ett härligt liv så tycker verkligen att det hade varit kul att följa!💓

    Svara

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Kroppshets och att straffa kroppen

11 juli, 08:45 / Outfits
38 KOMMENTARER

Hej kompisar! Hoppas ni har haft en jättebra dag! Vi hade gäster igår och åt efterrätten vid 01 inatt, så det blev att alla sov över. Sedan åt vi frukost vid 07 då alla skulle till jobbet. Sedan somnade jag och P om, och låg och gosade flera timmar i sängen. Jag minns inte ens senast det hände?


Idag hade jag Elin och Sanja över för tjejhäng och på tapeten dök synen på mat upp. Jag har tidigare tänkt mycket på min kropp, och många maträtter har känts laddade. Mjukt bröd var tex ett stort no no när jag träffade P. Och efter flera ”onyttiga” middagar kände jag att jag ville ta en promenad.


Idag har jag inte alls den synen på mat. Så ”onyttigt” som jag äter idag har jag aldrig gjort tidigare i livet. Men jag har heller ALDRIG känt mig så hälsosam. För hälsosam för mig är inte bara det fysiska. Utan till största delen psykiskt. Idag har jag inga komplex, inga maträtter är laddade eller känns jobbiga att äta. Jag äter och mår bra. En tjejkompis sa att det är nyttigt att vara hungrig och gilla mat för det tyder bara på att man är lycklig. Och det är så himla sant<3
Jag önskar verkligen att jag kunde smitta av alla i min närhet, och alla er, med mitt synsätt på mat. Det känns så otroligt otroligt befriande att inte behöva tänka unna sig/straffa sig/begränsa sig. Jag lever livet, vardagsmotionerar, är ute i naturen och äter det jag är sugen på. Är det pommes frites eller sallad är struntsamma, alltså verkligen. Min psykiska hälsa är viktigare än allt som har med utseende att göra.
Solglasögon Twist & Tango // Baddräkt med skärp i midjan (klick!) // Silkesshorts gamla // Väska Mango

Kom ihåg att man ska vara snäll mot kroppen. Älska den och ta hand om den. Vi ska faktiskt leva i våra kroppar för resten utav livet. Så boosta med grönt och gott för din energis skull. Ta en promenad då och då. Men sluta tävla och trycka ner dig själv. Sluta ha måsten. Bara ta hand om dig.

0 gillar 38 KOMMENTARER

  1. Hej och tack för en helt fantastiskt blogg från en helt fantastiskt tjej! Herregud vad bra du sätter ord på exakt så som jag känner. Så himlans jävla viktigt att det psykiska går före – i alla lägen! Försöker alltid att leva efter det och det ger mig den perfekta balansen i livet.
    Tack återigen för en grym blogg och flera ton inspiration! DU rockar!
    P.S. Jag är uppvuxen i ett närområde till vart du bor nu och kan säga att jag älskar att jag är född där. Det är en sån himla bra plats på jorden!

    Svara

  2. Hej och tack för en helt fantastiskt blogg från en helt fantastiskt tjej! Herregud vad bra du sätter ord på exakt så som jag känner. Så himlans jävla viktigt att det psykiska går före – i alla lägen! Försöker alltid att leva efter det och det ger mig den perfekta balansen i livet.
    Tack återigen för en grym blogg och flera ton inspiration! DU rockar!
    P.S. Jag är uppvuxen i ett närområde till vart du bor nu och kan säga att jag älskar att jag är född där. Det är en sån himla bra plats på jorden!

    Svara

  5. Hej Ellinor! Bra och superviktigt inlägg. Dock måste jag påpeka, som naturlig smalis jag själv, att ibland glömmer vi bort hur priviligerade vi är.

    Det är så himla lätt att sitta och predika över vilken enkel och positiv syn på mat man har och alla borde ha, just för att det inte påverkar ens yttre nämnvärt. Vi kan äta hur mycket pommes vi vill och fortfarande passa in i samhällets ideal och normer.

    Vet att du bara menar väl och detta inlägg behövs verkligen! Men den infallsvinkeln kan också vara värd att vidröra någonstans i texten. 🙂

    Svara

    2. Exakt!!! Tack för denna kommentar, kunde inte skrivit det bättre själv 🙂 Ibland kanske man som sagt måste bredda sitt tänk lite (i all välmening!) 🙂

      Svara

    3. Heej! Är helt med dig, kanske borde tagit upp att jag också ser det på detta sätt och vet att det är så 🙂 Men för mig är det viktigt att försöka få bort allt ”laddat” kring mat. Många mår dåligt över mat, väljer bort saker på menyn, tänker vad som är ”hälsosammast”, får ångest efter dem har ätit, straffat sig själv för att dem åt en halv portion för mycket, drar i skinnet på kroppen och tycker att dem är tjocka, skriver ut på sociala medier att dem har gått upp/gått ner i vikt. Och idag är jag komplexfri och tycker inte att någonting alls är laddat. Varför skulle det vara en dålig sak, tänker jag? Jag förstår att jag kan äta vad som helst utan att bli fet, men sedan har jag minst 10 nära vänner som lider av ätstörningar (anorexi, bullimi, ortodoxi mm) och för mig är det ett under att jag inte har hängt med i den härvan av självhat.

      Ingenting är laddat för mig idag. Sedan att jag äter onyttigt 6/7 dagar är ju inte superbra för lille kroppens skull. Men just nu vill jag bara må bra i mig själv och få låta mig vara det utan träningshets eller vad man ska äta och inte. Jag tänker inte på kroppen som vikt eller vad som är snyggt. Och jag önskar att vem som helst, oavsett hur hens kropp såg ut, hade pratat om att man faktiskt kan må såhär. Speciellt när jag var yngre. Oavsett om man är stor eller smal kan man ha sjuk ångest över sin kropp pga hjärnspöken och normer. Sedan är det tjocka får utstå pga sitt utseende något jag inte kan sätta mig in i. MEN…

      Jag önskar bara att hela synen på mat och kroppar kunde vara mindre laddad, så hade inte folk brytt sig om vad som är ”rätt och fel”. Utan istället bara fokuserat på hur kroppen känns på insidan. Vad mår den bra av? Vad ska en äta för att få energi? För att känna sig stark? Etc.

      Kraaam <3

      Svara

  6. Hej Ellinor! Bra och superviktigt inlägg. Dock måste jag påpeka, som naturlig smalis jag själv, att ibland glömmer vi bort hur priviligerade vi är.

    Det är så himla lätt att sitta och predika över vilken enkel och positiv syn på mat man har och alla borde ha, just för att det inte påverkar ens yttre nämnvärt. Vi kan äta hur mycket pommes vi vill och fortfarande passa in i samhällets ideal och normer.

    Vet att du bara menar väl och detta inlägg behövs verkligen! Men den infallsvinkeln kan också vara värd att vidröra någonstans i texten. 🙂

    Svara

    2. Exakt!!! Tack för denna kommentar, kunde inte skrivit det bättre själv 🙂 Ibland kanske man som sagt måste bredda sitt tänk lite (i all välmening!) 🙂

      Svara

    3. Heej! Är helt med dig, kanske borde tagit upp att jag också ser det på detta sätt och vet att det är så 🙂 Men för mig är det viktigt att försöka få bort allt ”laddat” kring mat. Många mår dåligt över mat, väljer bort saker på menyn, tänker vad som är ”hälsosammast”, får ångest efter dem har ätit, straffat sig själv för att dem åt en halv portion för mycket, drar i skinnet på kroppen och tycker att dem är tjocka, skriver ut på sociala medier att dem har gått upp/gått ner i vikt. Och idag är jag komplexfri och tycker inte att någonting alls är laddat. Varför skulle det vara en dålig sak, tänker jag? Jag förstår att jag kan äta vad som helst utan att bli fet, men sedan har jag minst 10 nära vänner som lider av ätstörningar (anorexi, bullimi, ortodoxi mm) och för mig är det ett under att jag inte har hängt med i den härvan av självhat.

      Ingenting är laddat för mig idag. Sedan att jag äter onyttigt 6/7 dagar är ju inte superbra för lille kroppens skull. Men just nu vill jag bara må bra i mig själv och få låta mig vara det utan träningshets eller vad man ska äta och inte. Jag tänker inte på kroppen som vikt eller vad som är snyggt. Och jag önskar att vem som helst, oavsett hur hens kropp såg ut, hade pratat om att man faktiskt kan må såhär. Speciellt när jag var yngre. Oavsett om man är stor eller smal kan man ha sjuk ångest över sin kropp pga hjärnspöken och normer. Sedan är det tjocka får utstå pga sitt utseende något jag inte kan sätta mig in i. MEN…

      Jag önskar bara att hela synen på mat och kroppar kunde vara mindre laddad, så hade inte folk brytt sig om vad som är ”rätt och fel”. Utan istället bara fokuserat på hur kroppen känns på insidan. Vad mår den bra av? Vad ska en äta för att få energi? För att känna sig stark? Etc.

      Kraaam <3

      Svara

  7. Hej! Jag håller faktiskt med Nathalie där…

    Det är lätt att säga att man skall sluta tänka på vad man stoppar i sig (eller i alla fall sluta få ångest av vad man äter) om man själv är naturligt smal och inte har lätt för att gå upp i vikt.

    Tyvärr gäller detta bara ett fåtal personer. Slutar man ha kontroll över maten så går man allt som oftast upp i vikt, speciellt om man som du aldrig tränar heller. Så ja, det är klokt att inte hetsa kring mat men samtidigt så är du en av få som inte påverkas av det med tanke på att det inte påverkar ditt yttre.

    Svara

    1. Men VAD GÖR DET då? Om man går upp i vikt? Alla människor gör det någon gång. Speciellt när man går ifrån flicka till kvinna. Från kvinna till dam etc. Det är ju helt naturligt och det SKA vara så. Man behöver inte ha kontroll i den meningen att man räknar kalorier, måltider, centimeter. Man kan bara försöka för sig själv att allt inte ska vara så laddat. Avfölja människor som ger en träningsångest mm. Jag följer idag en del större kvinnor och kvinnor med en hälsosam syn (på riktigt) på livet. Tex WorkOutIsPasssion. Älskar henne och hennes inställning. Kroppen är ens tempel som man ska ta hand om. Aldrig straffa.

      Och som jag svarade innan, för mig var detta otroligt ögonöppnande och jag önskar att jag hade läst om detta synsättet tidigare i livet. Det är så otroligt befriande. Även fast jag inte äter som ”hälsosamma människor” med havremjölk, acai och extra tillskott så äter jag ändå hälsosamt. Även fast skitsaker slinker er lite varje dag, så äter jag i princip bara närodlat, sallad till varje måltid etc. Vardagsmotionerar utan prestige. Och tanken var från första början att få ett PÅ RIKTIGT hälsosamt synsätt på mat innan jag började träna igen. För jag visste hur det skulle bli annars… falla tillbaka i gamla banor. Svälta sig, straffa sig, tävla mot sig själv och alla andra. Så nu är tanken att steppa upp lite. Cykla, spela tennis, simma mm. Öka tempot lite men fortfarande på en nivå där det är för hälsans skull.

      Kanske låter flummig och spårade iväg lite. Men såhär tänker jag iaf<

      Svara

      1. Klart det inte gör något att gå upp i vikt, men personligen älskar jag inte känslan att kläderna inte passar som de ska, att inte känna igen min kropp som jag är van eller att bröstet inte får plats i bhn o att man ser pluffisig ut i ansiktet – de flesta gillar nog ej den känslan. Blir tyvärr skevt även om din tanke är fin, att du som
        är supermal o ej verkar påverkas så mkt av vad/hur mkt du äter skriver som du gör – lätt för dig att säga allt detta.

        Svara

  8. Hej! Jag håller faktiskt med Nathalie där…

    Det är lätt att säga att man skall sluta tänka på vad man stoppar i sig (eller i alla fall sluta få ångest av vad man äter) om man själv är naturligt smal och inte har lätt för att gå upp i vikt.

    Tyvärr gäller detta bara ett fåtal personer. Slutar man ha kontroll över maten så går man allt som oftast upp i vikt, speciellt om man som du aldrig tränar heller. Så ja, det är klokt att inte hetsa kring mat men samtidigt så är du en av få som inte påverkas av det med tanke på att det inte påverkar ditt yttre.

    Svara

    1. Men VAD GÖR DET då? Om man går upp i vikt? Alla människor gör det någon gång. Speciellt när man går ifrån flicka till kvinna. Från kvinna till dam etc. Det är ju helt naturligt och det SKA vara så. Man behöver inte ha kontroll i den meningen att man räknar kalorier, måltider, centimeter. Man kan bara försöka för sig själv att allt inte ska vara så laddat. Avfölja människor som ger en träningsångest mm. Jag följer idag en del större kvinnor och kvinnor med en hälsosam syn (på riktigt) på livet. Tex WorkOutIsPasssion. Älskar henne och hennes inställning. Kroppen är ens tempel som man ska ta hand om. Aldrig straffa.

      Och som jag svarade innan, för mig var detta otroligt ögonöppnande och jag önskar att jag hade läst om detta synsättet tidigare i livet. Det är så otroligt befriande. Även fast jag inte äter som ”hälsosamma människor” med havremjölk, acai och extra tillskott så äter jag ändå hälsosamt. Även fast skitsaker slinker er lite varje dag, så äter jag i princip bara närodlat, sallad till varje måltid etc. Vardagsmotionerar utan prestige. Och tanken var från första början att få ett PÅ RIKTIGT hälsosamt synsätt på mat innan jag började träna igen. För jag visste hur det skulle bli annars… falla tillbaka i gamla banor. Svälta sig, straffa sig, tävla mot sig själv och alla andra. Så nu är tanken att steppa upp lite. Cykla, spela tennis, simma mm. Öka tempot lite men fortfarande på en nivå där det är för hälsans skull.

      Kanske låter flummig och spårade iväg lite. Men såhär tänker jag iaf<

      Svara

      1. Klart det inte gör något att gå upp i vikt, men personligen älskar jag inte känslan att kläderna inte passar som de ska, att inte känna igen min kropp som jag är van eller att bröstet inte får plats i bhn o att man ser pluffisig ut i ansiktet – de flesta gillar nog ej den känslan. Blir tyvärr skevt även om din tanke är fin, att du som
        är supermal o ej verkar påverkas så mkt av vad/hur mkt du äter skriver som du gör – lätt för dig att säga allt detta.

        Svara

  11. Oh, där skönk du i mina ögon när du inte godkänner en kommentar som inte är ”perfekt”…

    Svara

    1. Hej! Vad menar du? Är det någon du själv skrivit eller hur vet du att något inte är godkänt? För på min admin så är allt godkänt

      Svara

    2. OCH? Inte du som bestämmer över vad för kommentarer hon vill ha eller inte. Och plus så säger hon att hon godkänt alla kommentarer, tråkig kommentar

      Svara

  12. Oh, där skönk du i mina ögon när du inte godkänner en kommentar som inte är ”perfekt”…

    Svara

    1. Hej! Vad menar du? Är det någon du själv skrivit eller hur vet du att något inte är godkänt? För på min admin så är allt godkänt

      Svara

    2. OCH? Inte du som bestämmer över vad för kommentarer hon vill ha eller inte. Och plus så säger hon att hon godkänt alla kommentarer, tråkig kommentar

      Svara

  15. Tänkte inte först kommentera men jag gör det ändå efter jag såg alla kommentarer. Jag känner när jag läser det här inlägget att du träffar rätt i mitt hjärta. Jag har levt med anorexi i tonårstiden samt bulemi nu när jag är äldre (är 22) och det här inlägget fick mig att tänka till och jag gjorde något jag inte har gjort på flera år, jag köpte en macka från subway. Tack för dina ord. Det här inlägget ska jag spara i min mobil och ta upp när det blir jobbigt❤️

    Svara

  16. Tänkte inte först kommentera men jag gör det ändå efter jag såg alla kommentarer. Jag känner när jag läser det här inlägget att du träffar rätt i mitt hjärta. Jag har levt med anorexi i tonårstiden samt bulemi nu när jag är äldre (är 22) och det här inlägget fick mig att tänka till och jag gjorde något jag inte har gjort på flera år, jag köpte en macka från subway. Tack för dina ord. Det här inlägget ska jag spara i min mobil och ta upp när det blir jobbigt❤️

    Svara

  17. Jag tycker det är helt underbart att du Ellinor, som vilken annan människa som helst uppmuntrar till att man ska må bättre i sin egen kropp. För vi alla ser olika ut och påverkas olika utav måltider. Vissa går upp vissa inte. Jag kan inte förstå att det ska vara mer acceptabelt att en större människa säger dom orden du gör än en smal människa? Ni båda två vill samma sak i slutändan, att alla ska må bra i sina egna kroppar. En smal person får uttala sig exakt lika mycket angående detta som en större människa. Det är inte bara större människor som lider av ätstörningar osv. Utan även ”smala” personer. Jag är en utav dom ”smala” som lider utav ätstörning och gjort i många år. Jag mår bättre idag men har fortfarande dagar/veckor som är värre än andra. Så för mig tycker jag att det är helt underbart att en ”smal” människa som en ”stor” människa UPPMUNTRAR till att man ska ÄLSKA sin kropp oavsett. Kan verkligen inte förstå hur en större människa har mer rättighet till att uppmuntra än en smal. Själv fått hat på mig för jag uppmuntrar för jag redan är ”smal”. Så tack Ellinor för detta inlägget! Du hjälpte mig <3

    Svara

  18. Jag tycker det är helt underbart att du Ellinor, som vilken annan människa som helst uppmuntrar till att man ska må bättre i sin egen kropp. För vi alla ser olika ut och påverkas olika utav måltider. Vissa går upp vissa inte. Jag kan inte förstå att det ska vara mer acceptabelt att en större människa säger dom orden du gör än en smal människa? Ni båda två vill samma sak i slutändan, att alla ska må bra i sina egna kroppar. En smal person får uttala sig exakt lika mycket angående detta som en större människa. Det är inte bara större människor som lider av ätstörningar osv. Utan även ”smala” personer. Jag är en utav dom ”smala” som lider utav ätstörning och gjort i många år. Jag mår bättre idag men har fortfarande dagar/veckor som är värre än andra. Så för mig tycker jag att det är helt underbart att en ”smal” människa som en ”stor” människa UPPMUNTRAR till att man ska ÄLSKA sin kropp oavsett. Kan verkligen inte förstå hur en större människa har mer rättighet till att uppmuntra än en smal. Själv fått hat på mig för jag uppmuntrar för jag redan är ”smal”. Så tack Ellinor för detta inlägget! Du hjälpte mig <3

    Svara

  19. Tycker detta va så jävla bra skrivet! Jag resonerar precis som du o blir irriterad på att höra om bantning o att straffa sig själv eller inte tillåta sig själv att njuta av livet! Usch det är för mycket fokus på det yttre idag. Ta hand om dig! ❤️ //en person som har haft enorm träningshets och levt extremt nyttigt (dvs straffat sig själv)

    Svara

  20. Tycker detta va så jävla bra skrivet! Jag resonerar precis som du o blir irriterad på att höra om bantning o att straffa sig själv eller inte tillåta sig själv att njuta av livet! Usch det är för mycket fokus på det yttre idag. Ta hand om dig! ❤️ //en person som har haft enorm träningshets och levt extremt nyttigt (dvs straffat sig själv)

    Svara

  21. Blir så himla ledsen när man läser kommentarerna på detta inlägg… Ellinor, jag tycker det är helt fantastiskt att du äntligen får må så himla bra i din kropp. Och ännu mer fantastiskt att du vill uppmuntra andra till att jobba mot att få må lika bra. Att du skulle ha mindre rätt att uttala dig för att du råkar vara smal är ett otroligt giftig tänkande. Man kan må lika bra (eller dåligt) i sin kropp oavsett storlek och benägenhet att gå upp och ner i vikt. Tack för ditt inlägg, du fick mig att glömma bort mina kroppskomplex ett litet tag och jag längtar tills jag får må lika bra som du. Stor kram till dig.

    Svara

  22. Blir så himla ledsen när man läser kommentarerna på detta inlägg… Ellinor, jag tycker det är helt fantastiskt att du äntligen får må så himla bra i din kropp. Och ännu mer fantastiskt att du vill uppmuntra andra till att jobba mot att få må lika bra. Att du skulle ha mindre rätt att uttala dig för att du råkar vara smal är ett otroligt giftig tänkande. Man kan må lika bra (eller dåligt) i sin kropp oavsett storlek och benägenhet att gå upp och ner i vikt. Tack för ditt inlägg, du fick mig att glömma bort mina kroppskomplex ett litet tag och jag längtar tills jag får må lika bra som du. Stor kram till dig.

    Svara

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

se mer

sub archi