Nu tänkte jag att ni skulle få följa med på hur min fredag såg ut! Jag och P bilade till Göteborg och var framme vid 16 i Skärhamn (1h utanför Göteborg) där min tjejkompis Victoria Lindberg är uppvuxen.
Vicky och hennes fästman Alex (dom gifter sig i Marbella i september) välkomnade oss med bubbel!
Eeeeh och ingen var typ nöjdare än jag! Äntligen framme hos mina älskade älskade.
Chark, nötter, chips, frukt och…. Färdigblandad Aperol (lite sötare än vanlig), Garage cider (tips!) som smakar lemonad och bubbel.
Jag är så glad för att grabbarna verkligen har funnit varandra <3 Alex fyllde 36år dagen efter så vi passade på att fira.
… Och vilket drömväder vi fick då! Det var nästan för varmt att sitta i solen.
Efter några timmars snickesnackade om bröllop, sommarens planer, uppdateringar om vad som har hänt sen sist (de firade Valborg hos oss) och allt där emellan så tog vi oss ner på stan för att äta. Eller ja ”stan och stan”, det är massa små fina vita hus som ligger huller om buller och en hamn… Och där, i några sjöbodar skulle vi äta middag! Det var faktiskt precis så idylliskt som det lät!
Solglasögon Boohoo // Klänning Zara // Halsband pärlor nakd
”En sista skål”, sa jag och öppnade en Apertivo Spritz som dom så fint heter. ”Den var godare än den vanliga ju!” sa Vickan. Därefter, bubbliga som vi var, klädde vi på oss och traskade neråt hamnen.
Näääe titta vad fint! Jag blir helt gråtig även nu i efterhand.
Bus-Alex var nöjd med beställningen.
Ostron till de andra med champagnedressing och jag tog en råbiff som var… Out of words. Råbiff är sällan dåligt på menyn men när det är bra, då är det riktigt riktigt bra tycker jag! Alla fick sig en bit. Till det sippade jag på en rosa GT. Minns inte om det var ginen eller tonicen som var rosa hahaha. Tror ni hajar varför.
Hon. Hon är min person <3
Som öppnade upp en helt ny värld för mig,
inuti mig.
För vart jag kan vara.
För hur jag kan vara.
Victoria gör mig till den bästa versionen av mig själv.
Och herregud vad jag älskar henne! Hon är den snällaste och mest omtänksamma människan i hela vida världen.
Det var en festival i Skärhamn som vi skulle på dagen efter (lördag), men ingen av oss visste att den redan drog igång på fredagen. Själva festivalområdet låg bara 100meter bort så vi hörde musiken klart och tydligt. Herregud så peppad man blev!
Ungdomarna satt på berget, höll om varandra, drack häxblandningar och lättöl och sjöng med till musiken. Jag fick rysningar av tanken att det (faktiskt) inte var allt för länge sen en själv satt där. Bara en tanke bort till och med.
Jag tror man ser hur lycklig jag var. Göteborgare själva FÖRSTÅR JU INTE hur vackert dom är uppvuxna. Bland berg och hav. Och bland pittoreska hus som gör att hjärtat bultar extra hårt. Jag har varit avundsjuk sedan jag var 15år… För jo, det var då jag började drömma om ett liv på andra sidan Sverige.
Tänk om jag visste då, att några av mina närmsta vänner skulle bo just där. Bland det drömmigaste jag fortfarande kan fantisera om. Och att jag skulle få fira in varenda årstid längst avenyn och bland alla öar och ljudet av fiskmåsar.
Jag är så oerhört tacksam att det är svårt att formulera i ord. Både för mina vänner men också för att mina drömmar har slagit in.
Och att jag får göra allt tillsammans med den här Mullen (kärt barn har många namn och han kommer bli pissed för att jag skrev just detta i bloggen hahaha).
Vi alla avslutade med varsinna fiskar innan det var dags att åka hem och sova… Det väntade nämligen en redig dagsfest på lördagen!
Bilder kan det inte bli för många av!