Plötsligt kom det där som vi alla hade glömt bort, att vara i nuet. Nu när vi möts upp för en glass med vännerna, så pratar vi inte om Frankrikeresan nästa vecka. Eller att vi har hört att Ibiza verkar fett, men att vi vill hinna med att gå på festival, träffa svärföräldrarna och bada ifrån klipporna också innan det är dags att återgå till jobbet. För vi har ju inte kunnat planera hur augusti ser ut, (tack vare) corona. Utan nu när vi sitter där utanför glasskiosken, så njuter vi istället utav den där glassen. Det ögonblicket blir inte något vi bara passerar utan att reflektera över. Utan nu blir det ett utav alla sommarminnen. Och vi är tacksamma och nöjda med det.
Så här kommer en utav junis finaste sommardagar som vi delade tillsammans med våra vänner ute på deras landställe. Vi bara njöt utav vågorna som ibland skvätte upp i ansiktet när vi åkte båt. Eller att vindarna gjorde vattnet spegelblankt. Och att kvällsgodiset smakade allra bäst på bryggan i solnedgången. Inte en enda gång hörde jag oss prata om någonting annat än just precis den dagen. Och herregud vad befriande det var.
