När ens svägerska gifter sig


Min andra familj<3 Hur sinnessjukt otroligt FINT är inte det? Att jag har fått en familj senare i livet? I helgen gifte sig min svägerska Anna med hennes Pär i Norrköping, och jag fick äran att vara tärna.

Vi tar det från början. Dagens innan testade jag för första gången min klänning. Jag hade nämligen lämnat in den för att ta bort överflödigt tyg runt midjan och i ryggen. Så jag skickade iväg denna bilden i ett sms till Anna och frågade om hon tyckte att det såg bra ut. Jag lägger upp det här så att ni ska få en glimt utav vår hall, det har nämligen hänt ganska mycket där som ni ser. Ny rund spegel, hatthylla och tavla.

Jag skulle ju vara tärna. Så kvällen innan åkte jag och P ner till Anna och Pär, plus svärmor Kristina. Så åt vi pizza och drack bubbel ute i Svärtinge. Familjemys och gå igenom allt inför morgondagen. Alla var coolugna utom jag. Jag satt och hoppade i stolen av PIRR. Jag var så otroligt peppad för deras skull. Morgonen därpå åkte vi in till Norrköping och Grand Hotell för piff. Här började jag skaka i benen ordentligt! Men Anna var fortfarande lugn. Otroligt! Det är väl ett släktdrag eftersom att P också är en superlugn människa.

Jag var som sagt tärna, och min älskling var marskalk. Jag funderade först på att inte lägga upp det här inlägget då det är så privat (därav det kommer upp en torsdag istället för i måndags). Just på grund av händelsen i förra veckan då någon ringde och försökte förstöra vår relation, genom att ringa och säga att jag var otrogen.

Jag är bara på bild fyra i det här inlägget och jag har blivit avbruten över 10 gånger för att jag har gråtit för mycket, och nu känner jag hur migränen börjar växa fram. Att giftermål inom familjen skulle bli så stort för mig hade jag ingen aning om. Jag minns hur jag fick kommentarer redan första året P och jag var ett par om hans familj ABSOLUT INTE var min familj och HUR jag kunde kalla Anna för min svägerska. Och jag förstår att det kanske är provocerande att jag och P’s familj blev nära så snabbt. Men det blev ju så också eftersom att min svärfar fick cancer och gick bort förra året.

Herregud gråtpaus igen. Detta inlägget kommer inte gå snabbt att skriva.

Läste om detta stycket och grät en skvätt till. Hur ska jag klara av detta ha ha?

Under själva vigseln kunde jag inte annat än att le brett. Trots att jag mötte många gråtfyllda ögon påväg upp till altaret så krampade bara mina käkar för att jag log så stort. LYCKAN. Men sedan kom vi till middagen och när min svärmor höll tal (ser ni för övrigt hur VACKER hon är på den här bilden?!) så började tårarna komma. Och när jag sneglade på Anna och Pär som var så sanslöst fina var jag liksom körd. När man väl har vridit på kranen går det ju inte att stoppa. Jag visste hur nervös P hade varit inför sitt tal så det minns jag knappt för att jag ansträngde mig så hårt för att inte bryta ihop. Och sedan var det min tur.

Kära brudpar,

Kärlek är en känsla
äktenskap är ett val
Och idag har ni två valt varandra.

Anna,
Du är inte bara min vän
utan också min svägerska
Och syster.

Tack Gode Gud för att det inte finns några bilder ifrån detta. För efter detta stycket i talet så FULGRÄT verkligen. Hulkade. Och då hade jag 4 minuter kvar… Tanken var ett skämtsamt tal, men så blev det alltså inte riktigt. Och jag försöker intala mig själv att det är OKEJ att visa känslor, speciellt för sin familj. Och att man faktiskt inte kan visa för mycket känslor för ett brudpar. Men helt ärligt så skäms jag en gnutta. Det är inte varje dag man står framför 100 personer och okontrollerat gråter.

Jag älskade min tärnklänning. Vi var tre tärnor som alla bar olika modeller, men i samma färg. Så vill jag också ha det när jag gifter mig. Ha ha ha jag tog upp i mitt tal hur mycket jag härmar Anna i allt, och förlåt Anna men detta kommer också vara en grej jag snor av dig<3 Men det är av kärlek<3

Resten utav kvällen hade jag det så HIMLA KUL! Åh åh åh jag vill spola tillbaka tiden. Uppleva den fantastiska maten igen. Krama om Pärs dotter Ebba igen och berätta för henne hur glad jag är över att hon och jag också har blivit familj. När hon sa ”Men Ellinor! Skulle man kunna säga att du är min moster?” när jag svarade ja så utbrast hon ”Ååå jag har ALLTID drömt om att ha en moster!”. Blö gråt igen.

Av naturliga skäl har jag inte fler bilder än såhär, men det ska bli kul att se bröllopbilderna sen alla tillsammans. Tack för ett fantastiskt bröllop älskade brudpar, och för att jag fick äran att vara din tärna Anna. I vår blir vi en till i familjen och jag längtar ihjäl mig. Syns på söndag igen <3

På söndagen när brudparet åkte till Rom, så stannade jag och P kvar i Norrköping. För på kvällen vankades det teater/show/föreställning. När jag var liten var det här det BÄSTA jag visste att kolla på. Så i födelsedagspresent fick jag biljetter utav mamma till ”Pilsner och penseldrag”. Vi säknte medelåldern med ungefär 50år, men det var otroligt roligt! Alla de främsta skådespelarna stod på scen, och efter att ha lyssnat på sommarpratat med Claes Månsson blev det extra skoj. Tack snälla mamma vi hade en fantastisk kväll! Vi ses på fredaaag<3

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

BLOGGARE PÅ FORNI

Sedan 2008 har alltid haft som ambition att skriva om allt annat än rosa fluffiga moln. Bloggen är mitt favoritforum för det, och är den förlängda armen av allt ni inte får se på min IG story. Renoveringsresor, barnuppfostran, djupa texter, ekonomisnack och skönhetstips därför vanliga ämnen här inne.

Make over hemma


Godmorgon teamet!

Idag köttar jag på här hemma med en make-over i gästrummet! ÄNTLIGEN var det dags att få upp gardiner, sängkappa, överkast mm.. Det ska bli sååå kul att få visa er! Det är så svårt att få till foto-biten nu när det är mörkt ute. Jag vill inte ställa upp stora studiolampor med mera för det känns inte alls naturligt. Men det blev ganska bra ändå tycker jag! Vi gör egentligen inte bara om ena gästrummet nu, utan har även gett oss på det andra gästsovrummet samt vardagsrummet. Jag älskar ju inredning och tycker det är så himla himla kul. Jag shoppar inte jättemycket (får ju kläder via samarbeten för att visa er) men överlag lägger jag mest pengarna på inredning och saker till huset. Denna månaden blev det dock en till kashmirtröja ifrån Uniqlo och troligtvis en till nästa månad för att jag älskade den så mycket. Men att ”unna mig själv” saker i klädväg gör mig inte alls lika glad som inredning. Alla julaftnar har jag och P köpt någon dyrare inredingspryl gemensamt till varandra och det kommer vi att göra i år också. Vi tänkte åka och kika på en kamin att sätta upp nere i vardagsrummet. När den är på plats är vårt hus 100% komplett! Jag äääääälskar brasor. Vi eldade varje dag i gamla läggan <3

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Ringde min pojkvän och sa att jag var otrogen med hennes man


Bilder ifrån Linn Herbertssons event med Rum21. Så himla kul, dagen innan hade jag beställt en stor runt 110cm spegel ifrån dem som är placerad i hallen nu. Längtar efter att visa er bilder. Det är bara så himla KASST ljus hela tiden. Livet som bloggare på vintern är aningen frustrerande. Denna kvällen var så bra för mig. Jag fick närmre relation till flera bloggtjejer och vi alla öppnade upp oss och hjälpte varandra. Mitt humör vände 1 minut efter att jag klev in i butiken. Vi åt nämligen middagen i Rum21’s nya butik på Kungsgatan mitt i centrala Stockholm.

Hej och förlåt. Livet är upp och ner. Besöket i måndags hos psykologen satte lite ribban för veckan. Och det besöket gick åt h*lvete. Jag stängde mig ganska snabbt då jag tyckte att hon var okänslig, då blev hon irriterad över det och ifrågasatte min prestationsångest då jag ju ”bara sitter framför datorn 2-4 timmar om dagen”. Vi båda sa snällt tack och hej till varandra kan man väl säga. Jag skulle lanserat ett jätteroligt ambassadörsskap denna veckan som jag är SÅ glad över och som ni kommer tycka är kul. Det handlar nämligen om inredning! Men sen strulade jag ihop det med leveransen så paketet kommer i nästa vecka. Och då blir det fler samarbeten än min policy nästa vecka (2st samarbeten max antingen blogg/IG post/IG storys under). Känns som jag sviker mig själv och er. ”Dålig dålig dålig” bara ekar i hela huvudet.

Ni vet ju att jag är inne i en rätt virrig period i livet just nu. Jag mår bra, men känner mig förvirrad i mitt mående. Jag kan inte lokalisera varför jag mår som jag mår. P stöttar så gott han kan och är verkligen min trygga pelare i detta. Jag har ju egentligen aldrig outat honom i mina sociala medier, men de senaste 2 månaderna har hans ansikte syns på en del storys osv vilket har känts skönt. Men igårkväll när jag var borta på middag så ringde han och berättade att en tjej hade ringt och sagt att jag har varit otrogen mot honom. Hon detaljerat beskrev min flirt med hennes man och vart vi brukade umgås. Jag har haft det ganska jobbigt med tjejer under åren som vill förstöra mellan mig och killar. Detta är alltså inte första gången det händer, och jag har även blivit uppringd och sagt att mina pojkvänner är otrogna. Jag blev otroligt påverkad och rädd utav detta. Vill låsa in mig och P i huset för all framtid och stänga ner mina sociala medier. Det är obehagligt när det kryper en inpå livet på det sättet. Hur någon annan kan vilja förstöra…

Blogg-appen i min mobil vägrar att fungera, likaså Lightroom som jag har alla mina filter i och redigerar i. Och i princip ingenting har gått min väg denna veckan. Universum kanske tyckte att jag borde fokusera på mitt mående just nu. Vad vet jag? Men herregud vad jag saknar bloggen nu. Dock gäller det att inte bli påverkad utav otrohets-händelsen, skaka av sig det och inte bli rädd för att dela med mig. Samtidigt undrar man ju om det är värt att utsätta sig själv och sin RELATION för sådant här. Jag känner ett sådant obehag.

  1. Alltså omg vad mycket negativt negativt negativt.. fattar att du är ärligoch allt inte är perfekt jämt yadayada men herregud man blir ju nedstämd då man går in här senaste tiden? Inte alls kul längre liksom

    1. Lite väl hård kommentar kanske, men kanske psykologen inte är helt
      fel på det? Kanske inte handlar om prestationsångest utan mer att du är negativ, dina inlägg o stories genomsyras av så mkt dåligt mående/ångest/negativitet o ”gnäll” kanske är mer värt o ta tag i det i grunden men såklart med en psykolog med lite mer förståelse (eller som du ”klickar” bättre med)

      1. Psykologen var helt fel på det och jag kommer inte hänga ut henne med alla sjuka saker hon sa till mig. Är livrädd för att gå till en psykolog igen. Självklart ska man inte gå runt och må dåligt, jag behöver ju uppenbarligen ta tag i detta. Och idag mår jag sjukt mycket bättre och kan läsa denna kommentaren objektivt. Och helt ärligt så undrar jag varför du kommenterar något sånt här? Jag skrev ut det här inlägget i ren panik och att jag överhuvudtaget delade med mig av mitt psykologbesök var stort för mig. Jag var så taggad på att äntligen få må bra igen, att ta tag i vad som spökade. (dvs jag tog det i det som du tycker att jag borde). Istället blev jag påhoppad av den här ”psykologen” som undrade hur jag ens kunde känna prestationsångest? Dessutom skrev jag om en SJUKT obehaglig upplevelse som skakade om mig rätt mycket.

        Du menade säkert inget illa med den här kommentaren, liksom jag inte menar att ”gnälla” i mina blogginlägg. Men snälla, istället för att sitta och granska mig och hur jag är som människa: testa att känna sympati för en annan människa och rannsaka dig själv eftersom att du tycker att jag ska göra det. Tex: ”Är det läge att skicka iväg den här kommentaren JUST NU? Vad får JAG ut utav det? Hur kan det landa?”

        Nu är det ju lugnt och jag är så himla glad över att jag inte läste detta när mådde så pissigt som jag faktiskt gjorde den kvällen. Och detta gäller alla som kommenterar bloggen och läser detta. För då hade jag blivit ASledsen. Det sista jag behövde höra efter det här psykologbesöket är att det är fel på MIG. För trust me dom tankarna dealade jag redan med. Kram på dig!

    2. Hej! Vet du: då föreslår jag att du läser bloggar där tjejerna ljuger som sitt fantastiska mående och hur prima ballerina deras liv är? Då är inte den här bloggen ett ställe du ska vara inne på. På riktigt alltså, jag skriver det för ditt eget bästa? Mår du dåligt av att läsa min blogg så ska du ju inte göra det. Jag skriver om mitt mående för att visa att jag också har pissPERIODER i livet. För det är iaf så mitt liv ser ut. Kram på daaaj <3

  2. Alltså omg vad mycket negativt negativt negativt.. fattar att du är ärligoch allt inte är perfekt jämt yadayada men herregud man blir ju nedstämd då man går in här senaste tiden? Inte alls kul längre liksom

    1. Lite väl hård kommentar kanske, men kanske psykologen inte är helt
      fel på det? Kanske inte handlar om prestationsångest utan mer att du är negativ, dina inlägg o stories genomsyras av så mkt dåligt mående/ångest/negativitet o ”gnäll” kanske är mer värt o ta tag i det i grunden men såklart med en psykolog med lite mer förståelse (eller som du ”klickar” bättre med)

      1. Psykologen var helt fel på det och jag kommer inte hänga ut henne med alla sjuka saker hon sa till mig. Är livrädd för att gå till en psykolog igen. Självklart ska man inte gå runt och må dåligt, jag behöver ju uppenbarligen ta tag i detta. Och idag mår jag sjukt mycket bättre och kan läsa denna kommentaren objektivt. Och helt ärligt så undrar jag varför du kommenterar något sånt här? Jag skrev ut det här inlägget i ren panik och att jag överhuvudtaget delade med mig av mitt psykologbesök var stort för mig. Jag var så taggad på att äntligen få må bra igen, att ta tag i vad som spökade. (dvs jag tog det i det som du tycker att jag borde). Istället blev jag påhoppad av den här ”psykologen” som undrade hur jag ens kunde känna prestationsångest? Dessutom skrev jag om en SJUKT obehaglig upplevelse som skakade om mig rätt mycket.

        Du menade säkert inget illa med den här kommentaren, liksom jag inte menar att ”gnälla” i mina blogginlägg. Men snälla, istället för att sitta och granska mig och hur jag är som människa: testa att känna sympati för en annan människa och rannsaka dig själv eftersom att du tycker att jag ska göra det. Tex: ”Är det läge att skicka iväg den här kommentaren JUST NU? Vad får JAG ut utav det? Hur kan det landa?”

        Nu är det ju lugnt och jag är så himla glad över att jag inte läste detta när mådde så pissigt som jag faktiskt gjorde den kvällen. Och detta gäller alla som kommenterar bloggen och läser detta. För då hade jag blivit ASledsen. Det sista jag behövde höra efter det här psykologbesöket är att det är fel på MIG. För trust me dom tankarna dealade jag redan med. Kram på dig!

    2. Hej! Vet du: då föreslår jag att du läser bloggar där tjejerna ljuger som sitt fantastiska mående och hur prima ballerina deras liv är? Då är inte den här bloggen ett ställe du ska vara inne på. På riktigt alltså, jag skriver det för ditt eget bästa? Mår du dåligt av att läsa min blogg så ska du ju inte göra det. Jag skriver om mitt mående för att visa att jag också har pissPERIODER i livet. För det är iaf så mitt liv ser ut. Kram på daaaj <3

    1. Nej det är så sjukt verkligen. Men hoppas på att det bara var ett missförstånd. Att det fanns någon annan Ellinor Löfgren därute som är otrogen ha ha ha

    1. Nej det är så sjukt verkligen. Men hoppas på att det bara var ett missförstånd. Att det fanns någon annan Ellinor Löfgren därute som är otrogen ha ha ha

  3. Hej! Tack för att du alltid inspirerar och är så ärlig i dina kanaler! Det blir så mycket mer äkta!
    Så himla tråkigt att tjejer och kvinnor gör såhär mot varandra istället för att stötta och hylla.

    Jag har en liten fråga och det är hur både du och P hanskas med detta? Även om det inte ligger någon sanning i det så måste det väl ändå vara väldigt påfrestande? Hur reagerar P i situationer som denna?

    Kram Lovisa

    1. Heej!! Väldigt bra fråga. Helt ärligt så jag CHOCKAD över hur bra han hanterade det. Detta har ju som sagt hänt mig flera gånger innan med ex och liknande. Och då har det blivit hus i helvete. Men P var så lugn medan jag var den som fick panik. ”tänk om han inte tror på mig”, ”är någon ute efter att förstöra” osv. Herregud han e så jävla bra alltså. Åh. <3 Och självklart är det påfrestande, men just i denna situationen blev vi nog båda ännu mer säkra på varandra. Helt ärligt. <3 Kram på daj Lovisa!!

  4. Hej! Tack för att du alltid inspirerar och är så ärlig i dina kanaler! Det blir så mycket mer äkta!
    Så himla tråkigt att tjejer och kvinnor gör såhär mot varandra istället för att stötta och hylla.

    Jag har en liten fråga och det är hur både du och P hanskas med detta? Även om det inte ligger någon sanning i det så måste det väl ändå vara väldigt påfrestande? Hur reagerar P i situationer som denna?

    Kram Lovisa

    1. Heej!! Väldigt bra fråga. Helt ärligt så jag CHOCKAD över hur bra han hanterade det. Detta har ju som sagt hänt mig flera gånger innan med ex och liknande. Och då har det blivit hus i helvete. Men P var så lugn medan jag var den som fick panik. ”tänk om han inte tror på mig”, ”är någon ute efter att förstöra” osv. Herregud han e så jävla bra alltså. Åh. <3 Och självklart är det påfrestande, men just i denna situationen blev vi nog båda ännu mer säkra på varandra. Helt ärligt. <3 Kram på daj Lovisa!!

  5. Hej! Din blogg och hela du är GRYM! Det du beskriver med ditt mående är något som jag själv har upplevt och upplever till och från; man saknar ett syfte i den konstanta högpresterade miljön man är i, det orsakar likgiltighet och det är ingen rolig känsla. Plötsligt känner man sig 25% död.

    Det jag menar är att, när man ibland känner sig lost och under en längre tid, kan man sakna ett syfte. Man vill nästan alltid ha en funktion, ett ställe där man betyder i det större, att folk räknar med en, uppskattar och där du älskar din roll och den DU är i din roll. Därför ängnar sig många åt välgörenhetsarbete, de känner att här får de tid att ge, och responsen är kolossal. I den här ytliga världen vi lever i, kan det därför vara svårt att finna sitt syfte, en mening som är djupare än bara det vardagliga och ytliga. Testa att göra något för någon annan, hjälpa till med läxor, flyktingar, djur…insamlingar, ja någonting som inte innebär lön och att du är fokus, utan bara tacksamhet för att du behövs åt någon annan som är i fokus. Ditt liv kommer bli så mycket rikare och kanske kan du lära dig något nytt om dig själv till och med! Vi är inte skapta att gå på repeat.
    Vi är upptäckare och vi har lyxen att upptäcka oss själva 🙂

    Tack för din blogg 🙂 och ta hand om dig!!!

  6. Hej! Din blogg och hela du är GRYM! Det du beskriver med ditt mående är något som jag själv har upplevt och upplever till och från; man saknar ett syfte i den konstanta högpresterade miljön man är i, det orsakar likgiltighet och det är ingen rolig känsla. Plötsligt känner man sig 25% död.

    Det jag menar är att, när man ibland känner sig lost och under en längre tid, kan man sakna ett syfte. Man vill nästan alltid ha en funktion, ett ställe där man betyder i det större, att folk räknar med en, uppskattar och där du älskar din roll och den DU är i din roll. Därför ängnar sig många åt välgörenhetsarbete, de känner att här får de tid att ge, och responsen är kolossal. I den här ytliga världen vi lever i, kan det därför vara svårt att finna sitt syfte, en mening som är djupare än bara det vardagliga och ytliga. Testa att göra något för någon annan, hjälpa till med läxor, flyktingar, djur…insamlingar, ja någonting som inte innebär lön och att du är fokus, utan bara tacksamhet för att du behövs åt någon annan som är i fokus. Ditt liv kommer bli så mycket rikare och kanske kan du lära dig något nytt om dig själv till och med! Vi är inte skapta att gå på repeat.
    Vi är upptäckare och vi har lyxen att upptäcka oss själva 🙂

    Tack för din blogg 🙂 och ta hand om dig!!!

  7. ❤️❤️❤️ hur kan en frisk människa ringa någons partner och hitta på en sån sak?! Blir verkligen ledsen för din skull 😣❤️❤️❤️

  8. ❤️❤️❤️ hur kan en frisk människa ringa någons partner och hitta på en sån sak?! Blir verkligen ledsen för din skull 😣❤️❤️❤️

  9. Alltså fan!! Den där kvinnan måste vara hemsk som orka! Orka får någon annan att mår dåligt. Orka att försöka förstöra en relation. Älskade fina Ellinor; du är så underbar! Skit i denna genomäkliga kvinna. Du är såå mycket bättre än hon. Stoooor kram!!!

    1. TACK Gabriella <3 <3 <3 <3 !!!!!!!!!!!!!!!!! Detta var precis vad jag behövde läsa!! KRAM!!!!!!

  10. Alltså fan!! Den där kvinnan måste vara hemsk som orka! Orka får någon annan att mår dåligt. Orka att försöka förstöra en relation. Älskade fina Ellinor; du är så underbar! Skit i denna genomäkliga kvinna. Du är såå mycket bättre än hon. Stoooor kram!!!

    1. TACK Gabriella <3 <3 <3 <3 !!!!!!!!!!!!!!!!! Detta var precis vad jag behövde läsa!! KRAM!!!!!!

  11. Gör en lista. Tre saker som du vill genomföra idag, tre saker du är tacksam över ock tre saker du ser fram emot. Tro mig, ibland behöver man bara bryta ner saker för att inse att allt ej är hela världen och det finns mycket att vara tacksam för. Sen vill jag tipsa om en kvinna som heter Petra Brask, Petra är planeringsexpert. Bra för tjejer med lite stökig hjärna som bara behöver lite vägledning kring vad som ska fixas.

    1. Tack tack tack!!!!!!! Ska leta upp henne på IG, och om hon har någon bok så ska jag köpa den!!!

      Och det är så sant det du säger. Jag har försökt flera gånger man det är så himla bra att bli påmind! <3 Tack!! <3

  12. Gör en lista. Tre saker som du vill genomföra idag, tre saker du är tacksam över ock tre saker du ser fram emot. Tro mig, ibland behöver man bara bryta ner saker för att inse att allt ej är hela världen och det finns mycket att vara tacksam för. Sen vill jag tipsa om en kvinna som heter Petra Brask, Petra är planeringsexpert. Bra för tjejer med lite stökig hjärna som bara behöver lite vägledning kring vad som ska fixas.

    1. Tack tack tack!!!!!!! Ska leta upp henne på IG, och om hon har någon bok så ska jag köpa den!!!

      Och det är så sant det du säger. Jag har försökt flera gånger man det är så himla bra att bli påmind! <3 Tack!! <3

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Vad är budskapet med din blogg?


Tröja Mango // Kjol Moves // Smycken Sophie By Sophie

Vad vill jag förmedla? Föra vidare? Vad är viktigt för mig? Vad kan jag alltid stå bakom? Är tankar som har gått på reapeat senaste dagarna när jag har haft för mycket ångest för att kika in här (plus tekniska problem så det funkar bara via datorn och inte telefonen). 

Oavsett vad jag har skrivit om under de här 10åren som jag har haft bloggen, så har jag innerst inne alltid bara velat inspirera er till att VÅGA GÖRA ER GREJ. Hoppa på den där utbildningen fastän föräldrarna säger nej. Våga bo utomlands ett tag fastän du är rädd. Våga starta eget fastän du trivs bra på ditt jobb. Att du ska våga tro på sig själv TROTS ångest av alla dess slag. Att du ska våga fatta egna beslut och GÅ DIN EGEN VÄG. För det är precis den storesyrran jag önskade att jag hade online både genom åren men också idag. Och det är så jag vill att det ska kännas för er, att jag finns där och förstår er och ser er. För att jag går igenom samma skit. Samma sorg. Samma lyckorus. Samma glädjetårar. Samma ångest. För inuti är våra känsloregister precis desamma. Vi bara reagerar på olika saker.

Samhällets pekpinnar gör mig fortfarande osäker varje dag, och om jag kan är jag gärna ett stöd för någon annan i det. Att man kan titta på mig och känna att ”hon klarade det utan akademiska poäng eller hjälp ifrån hennes föräldrar” eller att jag för den delen inte är konstant lycklig eller får allt serverat. Jag har inget medfött kontaktnät utan jag har fått göra allt själv. Trots att jag har varit ensam och rädd. Som vi ju alla är ibland. Jag önskar aldrig att någon annan ska behöva känna sig så vilsen som jag många gånger gör. Och som jag förmodligen kommer att göra kring olika saker genom hela livet. Samtidigt som jag ju vet att jag aldrig kommer att vara själv i de här tankarna eller måendet.

Jag har startat en del projekt de senaste, och tillslut fick jag sån jävla prestationsångest. ADHDn har ett finger med i spelet också och där är jag ju helt lost. Jag har inga verktyg alls för att kunna förstå mig själv. Så jag ser så ORIMLIGT mycket fram emot min psykologtid nästa måndag. Snälla kan tiden bara gå snabbare!

  1. En stor kram till dig Ellinor. Vi får alla ångest ibland och det är inget fel med det. Det är jobbigt, men fake it till you make it vetja. Så ta jag mig igenom livet! Kram!!

  2. En stor kram till dig Ellinor. Vi får alla ångest ibland och det är inget fel med det. Det är jobbigt, men fake it till you make it vetja. Så ta jag mig igenom livet! Kram!!

  3. Jag har följt din blogg i några år nu, sedan strax innan du flyttade över till nouw. och jag tillhör verkligen den gruppen som har tagit sats och sprungit mot mina mål. Oavsett vad din grundläggande tanke bakom bloggen är, så tittar jag in här dagligen därför att du levererar en sån genuin ”bild” utav hur livet som karriärsdriven ung kvinna är. Du visar både på ångest, ambitioner, att vara sann mot sig själv, att satsa, att hantera ”misslyckanden”, och vinkvällar med vänner och familj. Du personifierar verkligen vad jag söker från en influencer och för mig är du den vännen som man vänder sig till för att känna pepp, oavsett vart i sin karriärstege man är. För att det är okej att vara upprörd, stressad, lycklig, tacksam och målmedveten!

  4. Jag har följt din blogg i några år nu, sedan strax innan du flyttade över till nouw. och jag tillhör verkligen den gruppen som har tagit sats och sprungit mot mina mål. Oavsett vad din grundläggande tanke bakom bloggen är, så tittar jag in här dagligen därför att du levererar en sån genuin ”bild” utav hur livet som karriärsdriven ung kvinna är. Du visar både på ångest, ambitioner, att vara sann mot sig själv, att satsa, att hantera ”misslyckanden”, och vinkvällar med vänner och familj. Du personifierar verkligen vad jag söker från en influencer och för mig är du den vännen som man vänder sig till för att känna pepp, oavsett vart i sin karriärstege man är. För att det är okej att vara upprörd, stressad, lycklig, tacksam och målmedveten!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mina favoritpoddar just nu!


Morgonen började med att jag faktiskt kom upp i tid och stod och sminkade mig en stund medan jag lyssnade på podd. Jag har fått en dille på podcasts igen och mina favoriter just nu är: Relationspodden med Bingo och Katrin. Bröllopspodden samt Vattnet går som handlar om förlossningar. Jag har blivit fullständigt besatt av den. Den är bra för allmänbildningens skull och är inte det minsta äcklig. Bara cool typ. (Ps imorgon släpps ju ett nytt avsnitt utav vår podd EmbraceHer! Och nu finns vi på podcast wohoo prenumerera please!)

Efter det gick jag upp med kaffe till maken (ville jag skriva men jag menade POJKVÄNNEN ååå vad tråkigt det låter). Sminkade klart mig och hoppade på en väldigt försenad buss in till stan. Men som den poddfanatikern man är innebar ju det bara fler avsnitt hehe! För er som undrar så tar det typ 20min in till Slussen om bussen är i tid. Första eventet blev en fin stund med porslinvarumärket Eva Solo. På plats fanns en florist så vi fick lära oss att göra buketter som vi fick ta med oss hem i vaser ifrån Eva Solo. Tack snälla! Höstens stora trend är torkade blommor vilket plånboken jublade över. Resten av dagen har jag suttit med podden och förtidsinspelat ett samarbete som släpps om ett par veckor. Ikväll roddade egentligen Nelly.com en fet Halloweenfest men som jag hoppade av i sista sekund… Jag sa att jag hade ont i magen fastän jag i själva verket hade supersångest. Fan hörrni. Den är tillbaka och jag HATAR det. Men den 6e november har jag tid hos en psykolog för ADHDn (men ändå) vilket känns väldigt skönt. AAAAH varför skäms jag fortfarande över att avboka saker pga min ångest, fastän jag har pratat väldigt öppet om den i sociala medier senaste dagarna…

 

  1. Tänk som man kan känna igen sig.

    Avbokar gång på, på gång, på gång. Ångestjäveln. Vill inte dras ner. Vill ju inspirera och fylla på energiförrådet hos andra. Men då kan jag ju inte ha en mörk greve Dracula inom mig. Kommer man någonsin komma någon vart i detta liv. Hur skall jag skapa mig något när allt för ofta det simpla i vardagen såsom äta, städa rummet och svara på sms känns som berg att bestiga. Hur, hur, hur…

    Ingen anar. Utifrån gör jag allt i tid, högpresterande och allt där till. Men här, där endast jag ser, är det fanemig kaos.

    1. Jag håller på såhär i perioder! Avbokar och beter mig vidrigt. Eller egentligen bara när det kommer till stora sociala sammahang eller när mycket alkohol är inblandat. Annars bangar jag sällan. Men som du uttrycker dig tycker jag VERKLIGEN att du ska gå och prata med någon <3 Annars kommer du tyvärr, precis som du säger, aldrig ta dig fri ångesten och bli kvar på samma plats ofrivilligt. <3

  2. Tänk som man kan känna igen sig.

    Avbokar gång på, på gång, på gång. Ångestjäveln. Vill inte dras ner. Vill ju inspirera och fylla på energiförrådet hos andra. Men då kan jag ju inte ha en mörk greve Dracula inom mig. Kommer man någonsin komma någon vart i detta liv. Hur skall jag skapa mig något när allt för ofta det simpla i vardagen såsom äta, städa rummet och svara på sms känns som berg att bestiga. Hur, hur, hur…

    Ingen anar. Utifrån gör jag allt i tid, högpresterande och allt där till. Men här, där endast jag ser, är det fanemig kaos.

    1. Jag håller på såhär i perioder! Avbokar och beter mig vidrigt. Eller egentligen bara när det kommer till stora sociala sammahang eller när mycket alkohol är inblandat. Annars bangar jag sällan. Men som du uttrycker dig tycker jag VERKLIGEN att du ska gå och prata med någon <3 Annars kommer du tyvärr, precis som du säger, aldrig ta dig fri ångesten och bli kvar på samma plats ofrivilligt. <3

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

sub archi