Månad: september 2012

Igårkväll hann jag somna och utav en slump vakna och komma på att jag inte ställt klockan än. Slår snabbt in siffrorna och somnar om. Vaknar, lunkar runt i lägenheten, gör en brak frukost osv. Sedan frågar Vanessa vilket tåg jag ska ta, letar upp min Stockholms app men hittar inget tåg som passar in. Förstår ingenting. Jag skulle minst komma 30min sent om inte mer enligt ”Res i Stockholm”. *Glödlampa* Då kom jag på att jag ställt klockan en timme för sent. Hänt så många gånger på senaste.. Förstår ni hur trött jag är? Däckar direkt när jag kommer hem innanför ytterdörren. 

Igår var jag så trött att hur mycket jag än förstökte kunde jag inte hålla ögonen öppna på tåget hem. Så jag somnar och vaknar utav att tåget hoppar till. Så jag tar bort dregglet ifrån mungipan, sätter mig upp ordentligt och fixar till håret. Ska sedan precis kolla mig omkring när jag möter Amandus (ifrån Big Brother) blick. Jaha, där rök det första intrycket. Det kändes jätte konstigt att se honom för det kändes som att jag kände honom med tanke på att jag följt honom hela Big Brother och efter genom hans blogg. 

Överlyckllig för att få sitta vid deras bord men livrädd för att bli frågad något. Det hände sällan men när det väl hände väntade dom på fel svar så de kunde trycka ner mig ännu mer. Liksom gamarna flög över sitt byte tills de slog till och anföll. Oftast när de frågade något fick jag inget svar, utan istället blickar som de lät studsa mellan varandra. De blickarna tog djupare än ord, så jag brukade alltid fråga någonting i slutet så jag slapp se hur de reagerade åt hur prydlig och perfekt de tyckte att jag var. I början av terminen var jag i skolan ca två gånger i veckan men drog snabbt ner det till två gånger i månaden. Sedan två gånger per halvår.
Var livrädd för att säga fel och var alltid tvungen att vara de andra till lags för att inte bli mer genomskinlig än vad jag redan var. En gång i tiden var jag som dem. Känslokall, omogen och oförstående. Men när de vände mig ryggen till lärde jag mig något de än idag inte förstått. Alla har lika mycket värde och aldrig ta någonting för givet. Jag tog allt för givet. Men dagen kom då Frejaskolans högljuddaste och spralligaste tjej förvandlades till en osocial blyg flicka som sattes bakom lås och galler. 

 

”kan inte du förklara vilket gymnasium du går? hur du kom in? hur lektionerna ser ut? och vad är det du läser egentligen? är så himla nyfiken, gillar din blogg! /Emma”

Tack Emma! Jag går på Vittra Södermalm. Jag sökte in i 9an precis som alla andra! Lektionerna är långa då vi använder oss utav  en skolteknik som kallas Case. Det innebär att man slår ihop ett par ämnen och under några veckor jobbar man endast med dessa och har projekt osv om dom. Tex så kan vi ha ett Engelska-Samhäll-Ekonomi case. Då delas man alltid in i grupper och gör inlämningar och redovisningar med alla dessa ämnen inblandade. Tex som en inlämning på engelska, om hur ekonomin i samhället fungerar idag och hur den fungerat genom tiden. 
Jag tycker det är jätte bra för då slipper man göra tre inlämningar i alla ämnena istället för en där man slår ihop allt!
Jag läser Sam/Beteendevetenskap med handboll som tillägg. Super kul! Dock inte haft så mycket filosofi och psykologi än men det kommer vilket jag faktiskt ser fram emot lite faktiskt!